Studien syftar till att försöka finna de uppfattningar som lÄg- och mellanstadielÀrare uppvisar i samband med lÀxan som fenomen. Vi har genomfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har analyserats utifrÄn Hellstens (1997) sju konnotationer av begreppet lÀxan. Dessa Àr förberedelse, tidstruktur, kontroll och styrning, kÀrlek och omsorg, identitet och status, gemenskap och kontakt samt arbetsprestation. Vi fann att lÀrarnas syn pÄ fenomenet lÀxan stÀmde vÀl överens med dessa sju redovisade funktioner.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka kommunikationsstrategier som anvÀnds i reklamfilmer för spelbolag samt vilka gemensamma drag och olikheter som finns i de olika spelbolagens marknadsföring dÄ tv-reklam utgör mediet. Jag har i min uppsats besvarat följande frÄgestÀllningar:? Hur byggs reklamfilmerna upp för att locka specifika mÄlgrupper att spela pÄ just deras sajter?? Hur gestaltas manligt och kvinnligt i reklamfilmerna?Jag har analyserat fem reklamfilmer frÄn fem olika spelföretag; Karamba, Maria, Jackptjoy, Vera & John samt Mr Green. Jag har analyserat reklamfilmerna utifrÄn begreppen: humor, metafor, ljud, bild, kvinnlighet och manlighet. Dessa begrepp Àr formade utifrÄn Jens Elmelund Kjeldsen, Maria Nikolajeva samt Ulf Dahlqvist och Magnus Lindes teorier om retorik, genusschema och reklamutformning.

De tidigare studierna som undersökt miljökuznetskurvan (EKC) för koldioxid-utslÀpp, dÀr de flesta urval baserats pÄ OECD medlemslÀnder, har fÄtt varierande resultat. Den hÀr studien anvÀnder sig av bÄde OECD medlemslÀnder och lÀnder som inte Àr medlemmar i OECD. Urvalets data baseras pÄ Ären 1971-2010 för totalt 57 lÀnder frÄn runt om i vÀrlden. Resultaten visar tecken pÄ ett inverterat U-format förhÄllande mellan koldioxidutslÀpp och inkomstnivÄ, men att ett monotont stigande förhÄllande inte kan avfÀrdas. Enligt de uppskattade ekvationerna Àr inkomstnivÄn dÀr utslÀppen tenderar att minska lÀgre för hela urvalet Àn för bÄde OECD-medlemslÀnderna och lÀnderna som inte Àr medlemmar i OECD.

Stricker, S & Klint, L (2010) Barns tankar om sitt framtida yrke och vad som Àr viktigt i skolan. En studie i barns tankar om framtidsyrke, vad de tycker Àr viktigt i skolan och om boendemiljön pÄverkar deras val. Malmö: lÀrarutbildningen: Malmö högskola. Examensarbetet behandlar barns tankar om sina framtida yrken, vad de tycker Àr viktigt i skolan samt om boendemiljön pÄverkar deras val. Syftet med undersökningen Àr att belysa elevernas tankar kring detta. De frÄgestÀllningar vi utgÄtt ifrÄn Àr: Vilka yrken tÀnker sig de intervjuade eleverna i framtiden? Vad Àr viktigt i skolan för dessa elever? Kan vi se olika mönster i svaren beroende pÄ bostadsomrÄde. Metoden som vi anvÀnt i ovanstÄende undersökning Àr kvalitativa intervjuer av 12 elever i Ärskurs 5 pÄ tvÄ olika skolor.

Denna uppsats belyser elevers sÀtt att se pÄ sitt eget lÀrande och hur denna syn tas tillvara i skolan. Syftet med examensarbetet Àr att ta reda pÄ hur eleverna vill tillÀgna sig nya kunskaper och utveckla sitt lÀrande samt hur lÀrarna kring eleverna kan möta upp detta synsÀtt. För att ta reda pÄ elevernas Äsikter har de fÄtt svara pÄ en enkÀt. Undersökningen har vÀnt sig till elever i Ärskurs 2, 4 och 6. För att ta reda om lÀrarna kan möta upp elevernas tankar har jag valt att lÄta lÀrare reflektera kring sina lÀrandesituationer.

Vilka förvÀntningar och tankar har femÄringarna inför att börja i förskoleklassen? Som pedagog och lÀrare vill man ha kunskap om vilka förvÀntningar och tankar barn har om förskoleklassen, dÄ det sker förÀndringar i barns liv. Förskolan förknippas med lek, medan förskoleklassen förknippas med lÀrandet..

UtifrÄn vÄr B-uppsats vi skrev vÄren 2010 och den verksamhetsförlagda utbildningen vi fÄtt under vÄra studier, har vi uppmÀrksammat en variation pÄ tillgÄngen av det bildskapande materialet ute pÄ de berörda förskolorna. Hur materialet Àr presenterat kan skilja sig genom att materialet stÄr i barnens höjd, pÄ öppna hyllor eller bakom lÄsta dörrar.Syftet med studien Àr att beskriva relationen mellan fyra förskollÀrares syn pÄ bildskapande (deras tankar) och den verksamhet som bedrivs (deras handlingar) med barn i Äldrarna ett till tre Är. Vi avser att jÀmföra relationen mellan respektive pedagogs uttryck och inte pedagogerna emellan.Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer och observationer i den bildskapande aktiviteten. Detta för att förstÄ relationen mellan pedagogernas uttalade tankar och genomförda handlingar i och om bildskapandet.Det rÄder inget tvivel om att det finns skillnader mellan pedagogernas uttalade tankar och genomförda handlingar utifrÄn det material vi samlat. Bland annat synliggörs detta i materialets tillgÀnglighet och pedagogernas delaktighet i den bildskapande aktiviteten..

Avsikten med detta arbete Àr att undersöka vilka kÀnslor och tankar elever kan ha till djur, samt om de kan Àndras nÀr eleverna blir bekanta med djuren. Vi har valt att utföra en kvalitativ undersökning dÀr vi kombinerar metoderna intervju och observation. Undersökningen genomfördes pÄ tio elever i Ärskurs ett, dÀr alla enskilt fick bekanta sig med en skalbagges alla livcykelstadier under ca 10 minuter. I början och slutet av varje intervju bad vi eleverna att berÀtta vad de kÀnde och tÀnkte nÀr de sÄg djuren, dÀrefter grundade vi vÄr analys och tolkning av vÄrt material med hjÀlp av konstruktivismen. I vÄr undersökning sÄg vi att alla elever hade nÄgon sorts kÀnsla för och tanke om djuren, dock kunde det vara svÄrt att tyda kÀnslorna eftersom vissa elever verbalt kunde uttrycka en kÀnsla medan kroppssprÄket visade en annan.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att synliggöra hur man som förskollÀrare och/eller förÀlder kan förstÄ och hantera barns krigs- och vapenlekande. Genom samtal med Ätta förÀldrar och sex pedagoger om barndom, barn och krigs- och vapenlekar vill vi, ur ett barndomssociologiskt perspektiv jÀmföra och problematisera dessa vuxnas tankar och erfarenheter med forskarnas teorier om barn, barndom och lek. I analyskapitlet framkommer tvÄ generella stÄndpunkter bÄde bland förÀldrar och pedagoger och vi kan se tydliga likheter mellan förÀldradiskussion 1 och pedagogdiskussion 1 samt mellan förÀldradiskussion 2 och pedagogdiskussion 2 dÀr det ena paret av dessa stÀller sig mer kritiska till krigs- och vapenlekar Àn de andra grupperna. Trots de olika stÄndpunkterna har alla fyra grupperna mÄnga liknande tankar. Det framkommer dock skillnader i vilken vÀrdering dessa tankar tillskrivs. Exempelvis Àr alla överens om att barnen bara leker men antingen för att de inte förstÄr allvaret i leken eller för att leken inte Àr speciellt farlig och kan liknas vid vilken annan rollek som helst..

Denna kandidatuppsats tar upp tankar kring hur de svenska biograferna kan komma att förÀndras i framtiden. Uppsatsen innehÄller en historisk bakgrund om biografen, en enkÀtundersökning om film och biografvanor i Skövde och intervjuer med ett flertal personer inom den svenska filmbranschen. Uppsatsen fokuserar sig i grund och botten pÄ tankar kring hur biografen kommer att förÀndras för biografpubliken dÀr visningsförhÄllanden och tillgÄng till film Àr tvÄ viktiga aspekter. Uppsatsen lÀgger extra stor vikt vid vad som kommer att förÀndras i och med att den svenska biografen gÄr in i en ny digitaliseringsera..

Vi har i denna uppsats undersökt om vilka tankar elever i skolÄr 2 har om blommans roll för vÀxten, varför den doftar samt varför den har fÀrg. Utöver detta undersökte vi Àven vilka vedertagna begrepp de anvÀnde gÀllande blomvÀxtens delar. Elevernas tankar kan sedan anvÀndas som utgÄngspunkt vid en undervisningssituation. Vi har anvÀnt den reviderade kliniska intervjun och utgÄtt frÄn semistrukturerade frÄgor, dÀr eleverna med hjÀlp av följdfrÄgor kan utveckla sina svar. Denna intervjuform innebÀr att man har konkret material med sig, i vÄrt fall levande blomvÀxter, som eleven kunde iaktta och dÀrmed underlÀttades samtalet.Undersökningen visar att eleverna i hög utstrÀckning anvÀnde sig av teleologiska förklaringar som ofta lÀnkades till antropocentrism.

Den hÀr rapporten handlar om hur vi har gÄtt till vÀga nÀr vi byggde en luftsolfÄngare och vilka tankar och funderingar som har dykt upp lÀngs med arbetets gÄng. Vi ville veta hur svÄrt det egentligen var att bygga en luftsolfÄngare pÄ egen hand och hur mycket det egentligen skulle kosta jÀmfört med de som redan finns att köpa i butik idag. Rapporten beskriver utförligt hur vi har gÄtt tillvÀga med byggnationen och vilka tankar och idéer vi har influerats av vid byggandet. Rapporten beskriver Àven vad vi har fÄtt fram för resultat frÄn energiutvinningen med just vÄr luftsolfÄngare samt lite tankar och funderingar kring vad man skulle kunna Àndra pÄ för att göra den bÀttre eller anpassa den efter just sina egna behov.Vi kom fram till att en billig solfÄngare som fungerar Àr fullt möjlig att bygga sÄ som vi har gjort det. Vill man dÀremot bygga en solfÄngare för dagligt bruk som skall ge en hög effekt bör man lÀgga ner lite mer tid och pengar för att fÄ en fullt fungerande produkt.

Syftet med studien var att fÄ ökad förstÄelse för erfarenheter och upplevelser av den sociala miljöns betydelse för aktiviteter i dagligt liv. För att studera detta intervjuades sju personer med reumatoid artrit (RA). Data analyserades parallellt med datainsamling utifrÄn en komparativ analysmetod. Resultatet visade ett komplext samspel mellan personen, den sociala miljön och aktiviteten vilket formade fyra kategorier: "sammanvÀvd aktivitet", "tillrÀttalagd aktivitet", "omfördelad aktivitet" och "initierad aktivitet". Resultatet bidrar med en förstÄelse för de olika aspekterna i den sociala miljön som frÀmjar meningsfulla aktiviteter för informanterna.

De tidigare studierna som undersökt miljökuznetskurvan (EKC) för koldioxid-utslÀpp, dÀr de flesta urval baserats pÄ OECD medlemslÀnder, har fÄtt varierande resultat. Den hÀr studien anvÀnder sig av bÄde OECD medlemslÀnder och lÀnder som inte Àr medlemmar i OECD. Urvalets data baseras pÄ Ären 1971-2010 för totalt 57 lÀnder frÄn runt om i vÀrlden. Resultaten visar tecken pÄ ett inverterat U-format förhÄllande mellan koldioxidutslÀpp och inkomstnivÄ, men att ett monotont stigande förhÄllande inte kan avfÀrdas. Enligt de uppskattade ekvationerna Àr inkomstnivÄn dÀr utslÀppen tenderar att minska lÀgre för hela urvalet Àn för bÄde OECD-medlemslÀnderna och lÀnderna som inte Àr medlemmar i OECD.

Barn har olika uppfattningar och tankar om kroppens inre vilket jag anser Àr intressant. Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ vad elever i Ärskurs ett har för uppfattning kring matsmÀltningsprocessen. Vad som hÀnder med maten och vilka organ i kroppen som bearbetar maten. Jag ville ocksÄ ta reda pÄ om de hade nÄgon uppfattning om matsmÀltningsorganens placering och funktion i vÄr kropp.Elevernas uppfattning varierade dÄ vissa elever hade stora kunskaper om vad som hÀnde med maten medan vissa hade mindre uppfattningar men som utvecklades under intervjun. Alla elever visste att maten hamnade i magsÀcken men dÀrefter hade en del av eleverna svÄrigheter med vad som senare skulle hÀnda med maten mer Àn att den kommer ut som avföring.Elevernas tidigare erfarenheter om kroppen gjorde att deras uppfattningar om vad som hÀnder med maten i vÄr kropp varierade. .