SAMMANFATTNINGSyftet med denna studie var att med hjälp av frågeformulär mäta studenters (n=138), vid Växjö universitet, upplevelse av svartsjuka och emotionell intelligens beroende på relationsstatus, ålder och kön. Demirtaz och Dönmez (2006) studie visar att graden svartsjuka mellan olika relationsstatus är signifikant och en studie av Derksen, Kramer och Katzko (2002) har visat att emotionell intelligens ökar med åldern. Vi formade fyra hypoteser, huvudhypotesen i denna studie var ?personer med låg grad av emotionell intelligens upplever högre grad av svartsjuka?. De statistiska test visade att hypotesen var signifikant bland yngre personer.

Målet med denna studie var att i ett första steg undersöka om sociala egenskaper förekom i arbetsannonser och därmed vilken vikt som lades vid dem i den inledande rekryteringsprocessen. Efter en granskning av 80 olika annonser gick det att utläsa ett medelvärde på 1,4 sociala egenskaper per annons. Det som ansågs viktigast var att personen hade lätt för att samarbeta och kunde leverera bra kundservice. I ett andra steg genomfördes en studie för att utröna om antalet sociala egenskaper i en annons påverkar de sökande. 24 studenter fick granska tre annonser formade för detta tillfälle med olika egenskaper efterfrågade.

Syftet med den här studien är att undersöka hur elever och lärare upplever de nationella proven i årskurs tre. Vilka tankar och åsikter de har om nationella proven och hur lärares tankar påverkar deras bedömning av eleverna. Studien tar även upp hur elever upplever proven och vad de har för tankar kring dem. Detta är en kvalitativ studie och det används intervjuer med lärare och en metod vid namn ?walk and talk? med eleverna.

Avsikten med arbetet är att studera några elevers tankar kring vad eller vem Somme påverkat dem till ett eventuellt yrkesval samt vilka kunskaper de har om olika yrken. Ytterligare syfte med arbetet är att synliggöra hur könsspecifika förväntningar på flickor och pojkar kan påverka dem i deras yrkesval. Genom att göra en könsstudie belyser jag denna problematik vilken i sin tur förklaras genom teorier om jämställdhet, makt och kön. Den empiriska undersökningen består av sex intervjuer och resultatet visar att eleverna har tankar och kunskaper om vad man gör och ska kunna i olika yrken. Flera av eleverna har redan uppfattningar om vad de vill bli och det är i första hand papporna Somme påverkat dem till yrkesvalet.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka tankar elever i år 6 har om sin framtid men också att ta reda på vad dessa elever anser är viktigt att lära sig i skolan inför framtiden samt att se vilken användning de finner för det de lär i skolan. Jag vill också se om det finns några skillnader mellan barnens tankar i två olika bostadsområden. Den litteraturstudie som ligger till grund för den empiriska undersökningen berör främst tidigare undersökningar som har gjorts inom ämnesområdet. Den empiriska undersökningen består av intervjuer med 21 barn från två skolor i olika bostadsområden. Intervjuerna har sedan analyserats ur ett kvalitativt perspektiv.

Denna studie handlar om barns tankar och medvetenhet kring läsinlärning. Den behandlar även skillnader angående läsinlärning utifrån ett genusperspektiv. Syftet med studien är att ge en ökad förståelse hos pedagoger om hur barn tänker om att lära sig läsa och vilken medvetenhet barn har med sig när de lär sig läsa. I litteraturbakgrunden fokuseras lärande i allmänhet, föreställningar om läsning, läsinlärningstraditioner samt viss genusforskning. Studien är en kvalitativ undersökningen som är baserad på semistrukturerade intervjuer av tolv barn jämnt fördelade mellan könen.

I denna studie studeras rekordårens betydelse som historiebärare och kulturmiljö i förhållande till nutida stadsbyggnadsförändringar för att tillmötesgå 2010-talets ideal om en tät och stadsmässig boendemiljö. Krav på ökad bostadsproduktion i landets större städer och upprustning av rekordårens bebyggelsebestånd är andra anledningar till fysiska förändringar och nybyggnation. Det har vid tillbyggnad i befintliga bostadsområden visat sig svårt att kommunicera den ursprungliga stadsplanen och de kvaliteter som den är sammankopplad med, det är denna konflikt som utgör studiens kärnproblematik. För att studera sambandet mellan platshistorisk hänsyn och nybyggnation genom förtätning utförs en fallbaserad analys av rekordårsområdet Hageby i Norrköping där tre alternativa förtätningsförslag presenteras utifrån generell teori och forskningsöversikt om kulturmiljövård och rekordårens flerbostadshusområden där de övertygelser som formade dem samt den roll de har att spela som kulturmiljö redovisas..

Undersökningen är utförd med hjälp av kvalitativa forskningsstrategier, där två metoder valts ut för att användas som komplement till varandra. En del genomförde eleverna individuellt genom att rita vars en teckning och den andra delen var en gruppinteraktion som spelades in och transkriberades. Syftet var att ta reda på vilka tankar elever mellan nio och elva år har om framtiden om 25 år, med fokus på miljö, samt att undersöka hur de pratar om detta. Vidare har vi tittat på handlingskompetensens betydelse i utbildning för hållbar utveckling och hur handlingskompetens kan uppnås. Undersökningen gjordes i tre klasser på två olika skolor och resultatet visar att drygt en femtedel av de elever som deltog på något sätt tog upp miljön när de redogjorde för sina tankar om framtiden om 25 år.

Studien handlar om elevers tankar och upplevelser kring elevinflytande på fritidshem. Syftet är att se hur elevers tankar och upplevelser kommer till uttryck i verksamheten. Metoderna som har används i undersökningen är samtalspromenader där elevers tankar och upplevelser ska lyftas fram.Därför har vi valt demokrati och elevinflytande som argumenterande forskning för vår studie. Vårt teoretiska perspektiv är barns perspektiv som används för att se elevernas erfarenheter, uppfattningar och förståelse av sin livsvärld.I studien framgår det att eleverna har inflytande när det gäller vissa saker på fritidshemmet. Eleverna har även en viss förståelse kring begreppet inflytande och fritidslärarna har goda möjligheter att bygga vidare på detta utifrån elevernas perspektiv..

Denna undersökning syftar till att lyfta fram dels elevers egna tankar kring användandet av boksamtal som en undervisningsmetod i klassrummet samt vad eleverna själva tycker om boksamtal. Att presentera elevernas egna tankar och funderingar har varit en viktig del för mig i denna undersökning, då jag känt att elevers tankar kring användandet av vissa undervisningsmetoder ofta inte representeras. I denna undersökning presenteras material som blivit insamlat i form av intervjuer och observationer. Detta material har sedan blivit analyserat med hjälp av tidigare forskning och facklitteratur. Jag har lagt stor fokus på både begrepp och teorier som författaren Aidan Chambers tagit upp i boken Böcker inom oss(1994) då jag granskat att han behandlat begreppet boksamtal på ett djupgående sätt. För att besvara mitt syfte med undersökningen utformade jag tre stycken frågeställningar som handlar om vad eleverna tycker om boksamtal och vad de själva tycker att de lär sig ut av boksamtal i klassrummet.

Syftet med det här examensarbetet är att genom en fallstudie i miniatyrformat undersöka hur en utvald lärare arbetar språkutvecklande med andraspråksundervisning samt hur hennes tankar om språkutveckling tar form i det konkreta klassrummet i skolår 4. Den teoretiska bakgrunden lyfter fram för undersökningen centrala tankar inom områdena: organisering av undervisningen, relation mellan språk och innehåll samt centrala andraspråksteorier. Materialet är insamlat genom intervjuer av läraren och observationer av arbetssätt i klassrummet vid olika arbetspass. Resultatet visar att läraren i stora delar av undervisningen har ett språkutvecklande arbetssätt och att hennes tankar om språkutveckling i undervisningen i hög grad förverkligas i klassrummet. Lärarens undervisning bygger i hög grad på samtal och undervisningen överensstämmer med hennes tankar om språkutveckling. Däremot visar undersökningen att det språkutvecklande arbetet inte följer med till de ämnen som ligger utanför temaundervisningen, vilket läraren till viss del är medveten om.

För full migrering till IPv6 behöver utbudet av datakommuniktionsstjänster anpassas för den nyagenerationens IP-protokoll med bevarad eller utökad funktionalitet. Detta examensarbetes mål äratt ta fram en eller flera lösningar som möter krav och tekniska förutsättningar för att utöka företagetDGC:s tjänst IP-VPN för IPv6. Detta innefattar adresstilldelningstekniker som prefixdelegeringoch automatisk adresskonfigurering i befintlig nätinfrastruktur.Lösningarna presenteras i sex framtagna scenarier som har undersökts utifrån tester, analys ocherfarna problem som uppstått. Undersökningen formade kriterierna skalbarhet, konfigurationenskomplexitet, kompatibilitet, RFC-stöd och krav från DGC som tas hänsyn till i utvärderingen avden bäst lämpade lösningen.Utvärderingen har gett ett resultat i form av ett rekommenderat scenario som är implementerbartenligt uppsatta mål.Tekniker som skulle kunna påverka valet av bäst lämpade lösning, men som inte är tillgängliga,diskuteras och presenteras för att poängtera vad som kan behövas tas i beaktande för framtiden..

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden, samt ger en kortare fördjupning i musikterapins historia. Arbetet innehåller också en kort presentation av nervsystemet och dess beslutsfattande delar. När tankar fastnar i samma spår, kan det hjälpa att försöka flytta fokus för att de ska finna nya vägar Jag belyser möjligheten att genom FMT ? Funktionsinriktad Musikterapi, komma åt, samt påverka en förändring av tankar och förhållningsätt, så att det utifrån dem blir möjligt att ta nya beslut om hur man vill hantera sin tillvaro. Genom fallbeskrivningar med två personer som jag arbetat med, visar jag på möjligheten att fokusera på den egna kroppen, för att på så vis komma åt tankar och känslor så att en mental förändring kan uppstå.

Värphönor lever ofta i trånga burar och det tas lite hänsyn till deras naturliga beteende. Hönornas kognitiva förmågor kan ge oss kunskap om när deras välfärd kan vara hotad. Två experiment utfördes i syfte att undersöka om hönor kan ha deklarativa representationer av ett sandbad. Före experimenten depriverades hönorna från sandbad för att öka deras motivation. I experiment 1 fick de lära sig att springa i en gång till en målbox med strö som fanns bakom hörnet.

Denna kvalitativa underso?kning handlar om elevers tankar och tolkningar utifrån läsningen av novellen ?Det osynliga barnet? av Tove Jansson. Denna aktionsforskning är genomförd som en del av vår egen undervisning på två skolor. Vi använder existentialismen och utvecklingspsykologins teorier för att närma oss högstadieelevernas egna livsfrågor och tolka deras resonemang. Arbetet baseras på elevsamtal i form av fokusgrupper samt elevuppsatser, som ett sätt att få syn på elevers inre tankar.