I den hÀr studien fÄr ni lÀsa sex pedagogers tankar om delaktighet och inflytande i verksamhetens projekt. Ett projekt kan liknas med ett tematiskt arbete, men enligt oss ska ett projekt alltid utgÄ frÄn barns behov och intresse. Vi diskuterar huruvida pedagoger genom sitt arbete i förskolan kan frÀmja och synliggöra barns delaktighet och inflytande. Vi vill tydliggöra att studien syftar till verksamhetens projekt. VÄrt syfte med studien har varit att nÄ pedagogernas berÀttelser om hur barns Äsikter och idéer lyfts fram i förskoleverksamheten.

I ungdomsÄren skapar vi grunden för de vÀrderingar vi bÀr med oss resten av livet. För att fylla ett samhÀlle med deltagande, kunniga och tillitskÀnnande medborgare Àr det med andra ord viktigt att introducera dessa vÀrden redan i ungdomsÄren. I Putnams teorier om socialt kapital har ideella organisationer en central roll I skapandet av en fungerande demokrati. Uppsatsen syftar till att svara pÄ huruvida svenska ungdomar engagerade i organisationer visar större tecken pÄ socialt kapital Àn oengagerade. Socialt kapital definieras som ?inslag i samhÀllsorganisationen, till exempel förtroende, normer och nÀtverk, som kan förbÀttra samhÀllseffektiviteten genom att underlÀtta samordnade operationer? (Putnam 1996, s 201).

BakgrundLeken Àr en intressant företeelse för olika yrkeskategorier som psykologer, pedagoger och forskare. Leken har betydelse för förskolan. Barn behöver undersöka och upptÀcka sin omvÀrld med medforskande pedagoger.SyfteSyftet Àr att undersöka och analysera nÄgra pedagogers syn pÄ lek och deras egen medverkan i lek.MetodEn kvalitativ metod har anvÀnts med intervju som redskap. Den kvalitativa metoden söker svar ifrÄn individuella individers tankar och Äsikter. Genom intervjun har jag kunnat undersöka respondenternas idéer om deras egen medverkan i lek.

Vi har i detta examensarbete valt att lÀgga fokus pÄ utomhusmiljön vid fyra förskolor i Mellansverige och hur den anvÀnds som ett pedagogiskt verktyg samt ur ett utvecklingsperspektiv hos barn i förskolan. Det finns mycket forskning kring inomhusmiljön och dess betydelse för barns utveckling och lÀrande men vÀldigt lite kring utomhusmiljön och hur barn kan stimuleras till sin egen utveckling i utomhusaktiviteter, vilket vi nu valt att undersöka och diskutera i detta examensarbete. Vi menar att det finns potential att utnyttja utomhusmiljön pÄ ett liknande sÀtt som den miljö som finns inomhus pÄ förskolan. VÄrt syfte Àr att ta reda pÄ förskollÀrarnas tankar kring den utomhusmiljö som idag finns pÄ den förskola de arbetar pÄ och hur den anvÀnds. Vi diskuterar olika fenomen som pÄverkar barns utveckling och vi vill dÀrmed lyfta olika begrepp och som Àr relevanta i sammanhanget.

Bakgrund: Att drabbas av en hjÀrtinfarkt Àr en hotfull och skrÀmmande upplevelse som kan pÄverka upplevelsen av livskvalitet för mÄnga kvinnor. Enligt Siri Naess definition av livskvalitet ska personen ha en grundstÀmning av gjÀdje, sjÀlvkÀnsla, samhörighet och vara aktiv för att uppleva en god livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser efter en hjÀrtinfarkt med fokus pÄ livskvalitet. Metod: En allmÀn litteraturstudie genomfördes, vilken bygger pÄ vetenskapliga artiklar framtagna genom databaserad litteratursökning. Dessa kvalitetsgranskades och en artikelöversikt sammanstÀlldes.

Syftet med studien var att fÄ insikt om pedagogers kunskaper och tankar kring, och erfarenheter av mÄngkulturellt arbete och interkulturell pedagogik i förskolan. De frÄgestÀllningar studien utgick frÄn var hur pedagogerna ser pÄ omrÄdet interkulturell pedagogik: vilka tankar, erfarenheter och kunskaper som finns, om och hur interkulturell pedagogik praktiseras i förskolan, samt hur det interkulturella förhÄllningssÀttet yttrar sig. Studien genomfördes och frÄgestÀllningarna besvarades genom att vi tog del av styrdokument, aktuell litteratur och forskning kring omrÄdet, samt att tvÄ kvalitativa gruppintervjuer utfördes i tvÄ arbetslag i förskolor med sammanlagt sex pedagoger. I studiens resultat framkom det att interkulturell pedagogik praktiserades till viss del. Erfarenheter av och kunskaper kring ett mÄngkulturellt arbetssÀtt, som interkulturell pedagogik innefattar, skiljde sig mycket Ät.

Studiens syfte Àr att undersöka förskoleklassens funktion, Àr det skola eller inte? Vad har femÄringar för tankar och förvÀntningar om att börja förskoleklassen samt hur upplever sexÄringar verksamheten? Undersökningen utförs utifrÄn hermeneutisk ansats och metodval Àr semistrukturerade intervjuer. Anledningen till valet av metod Àr att fÄ en djupare och nyanserad information inom forskningsomrÄdet. Studien visar att femÄringarna upplever en positiv förvÀntan över att börja förskoleklassen. De tycker att det ska bli spÀnnande och roligt att fÄ byta verksamhet och trÀffa nya vÀnner.

Denna uppsats handlar om elevers tankar om sex- och samlevnadsundervisningen i skolan. FrĂ„gorna som behandlas i arbetet Ă€r: Vad bör en sex- och samlevnadsundervisning innehĂ„lla för att den ska kĂ€nnas vĂ€rdefull för eleven? Hur bör en sex- och samlevnadsundervisning gĂ„ till för att den ska kĂ€nnas vĂ€rdefull för eleven? Är det nĂ„gon skillnad mellan vad pojkar och flickor tycker? Arbetet bygger pĂ„ litteraturstudier samt en empirisk undersökning i form av elevintervjuer. I resultatdelen redovisas intervjuerna som gjorts med sju elever i Ă„r 8. Fyra flickor och tre pojkar.

Uppsatsen behandlar sex och nioÄriga barns tankar om materians byggnad och omvandling efter att de givits möjlighet att delta i en gemensam undervisningssekvens. Barnens tankar har belysts i förhÄllande till ett i uppsatsen redovisat skolutvecklingsprojekt. En intervju med vardera Ätta barn har genomförts och analyserats. Studiens resultat visar de sex- och nioÄriga barnens kvalitativt skilda sÀtt att förstÄ grundlÀggande begrepp för en ekologisk förstÄelse. Partikelbegreppet, dvs.

Syftet med denna studie Àr att förklara och förstÄ hur lÀrare tÀnker kring med stort rörelsebehov i skolan och hur de tÀnker kring sitt agerande. Upplevs elevernas beteende som störande av lÀrarna? Vi har Àven försökt fÄ förstÄelse om vad lÀrarna anser kan bidra till detta beteende hos eleverna, bÄde i och utanför skolan. I första delen har vi tagit upp vad litteraturen sÀger om detta Àmne och nÀrliggande omrÄden. I andra delen av vÄr bakgrund har vi behandlat lÀrarens roll, för att sedan lyfta fram betydelsen av skolmiljön.

Syftet med studien var att beskriva hur skapande aktiviteter anvÀnds som ett arbetsterapeutiskt medel för vuxna personer med psykisk ohÀlsa. För att besvara syftet valdes en litteraturbaserad studie. Litteratursökning genomfördes via ett flertal olika databaser, samt med sekudÀrsökning. Sökningen resulterade i nio utvalda artiklar som analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys och manifest ansats. Analys av data resulterade i fyra kategorier: att frÀmja kommunikation och uttryckande av tankar och kÀnslor, att stÀrka klientens synsÀtt och identitet, att förÀndra och bli delaktig i sitt dagliga liv, inledande intervention med klienten.

BakgrundSedan 1970-talet har studier visat att mĂ€n och kvinnor utövar vĂ„ld i nĂ€ra relationer till liknande grad. Även senare Ă„r har studier genomförts som visar att bĂ„de mĂ€n och kvinnor kan utöva och vara utsatta för vĂ„ld i nĂ€ra relationer.MĂ€n som blivit utsatta för vĂ„ld i nĂ€ra relationer söker hjĂ€lp bĂ„de hos informella resurser som familj och vĂ€nner, samt hos formella resurser som hĂ€lso- och sjukvĂ„rdspersonal och hjĂ€lporganisationer. MĂ€nnen upplever att de har blivit hjĂ€lpta till olika grad. Majoriteten av de mĂ€n som sökt hjĂ€lp frĂ„n olika hjĂ€lporganisationer upplever att organisationerna inte alls varit hjĂ€lpsamma, och mĂ„nga gĂ„nger har mĂ€nnen upplevt att de blivit dĂ„ligt bemötta.SyfteSyftet var att beskriva hur amerikansk hjĂ€lppersonal arbetar med heterosexuella mĂ€n utsatta för vĂ„ld i nĂ€ra relationer samt deras tankar och upplevelser runt vĂ„ldet.MetodSju semistrukturerade intervjuer genomfördes, varav en exkluderades. Intervjuerna transkriberades ordagrant.

I orkestermiljo?n blir det livsla?nga la?randet konkretiserat da? varje arbetsvecka inneba?r instudering av ett nytt konsertprogram med da?rpa? fo?ljande konsert. Syftet med denna studie var att beskriva individuella instuderingsstrategier liksom det kollektiva, samtidiga, musikaliska la?randet hos erfarna orkestermusiker i ?den tredje a?ldern?; mellan 50 och 65 a?r. Sju orkestermusiker intervjuades.

BAKGRUND:HÀr ges en beskrivning en tillbakablick pÄ hur synen pÄ inlÀrning och utveckling hos barn har sett ut över tid. Förberedelsen för barnens övergÄng frÄn förskola till skola tas upp likasÄ en beskrivning av olika pedagogiska inriktningar som pÄverkat den svenska förskolan. Fröbel, Dewey och Montessori Àr nÄgra av dem vars sÀtt att se pÄ inlÀrning och utveckling hos barn som beskrivs. Skolförberedelse och behavioristisk och konstruktivistisk kunskapssyn beskrivs. Barnperspektiv och barns perspektiv behandlas, och Àven synen pÄ detta över tid.

Im Blickfeld meiner Masterarbeit steht die Frage, welche Rolle historische Erfahrungen und Erinnerungen in Migrationsprozessen einnehmen. Es geht dabei um deutsche Frauen, die in der Nachkriegszeit (1945-1960) nach Schweden auswanderten, um eine Stelle als Haushaltshilfe anzutreten und die in der deutsch-protestantischen St. Gertruds Gemeinde in Stockholm eine deutsche Gemeinschaft fanden.    In meiner Untersuchung stellt sich heraus, dass die St. Gertruds Gemeinde nach 1945 eine BlĂŒtezeit erlebte. Als folge des Zweiten Weltkrieges hatte die Gemeinde sowohl in Schweden als auch in Deutschland wichtige Aufgaben zu erfĂŒllen.