Syftet med den hÀr studien var att belysa elevers upplevelser av- och tankar om anpassad motorisk trÀning i skolan, med stöd av tre pedagogiska perspektiv: motorisk utveckling, fysisk aktivitet och sjÀlvförtroende. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod, dÄ vi har intervjuat elever mellan sju och tolv Är, pÄ fyra skolor i SkÄne som har anpassad motorisk trÀning. Materialet i studien omfattar 24 elever, varav 13 godkÀnde att intervjuas, via ett samtyckesbrev. Resultatet visade att alla de intervjuade eleverna upplever att de har blivit bÀttre motoriskt och kÀnner att de trivs och vÄgar mer och har kul under lektionerna i anpassad motoriskt trÀning. Majoriteten av de intervjuade har ett intresse av fysisk aktivitet och de upplever en ?mÄ-bra-kÀnsla? nÀr de Àr fysiskt aktiva.

Jordens framtid Àr nÄgot som bekommer var och en. För att jag som pedagog ska kunna utgÄ frÄn mina elever vid planering av undervisning Àr det viktigt att jag Àr medveten om hur de tÀnker sig jordens framtid. Tror eleverna pÄ en hÄllbar utveckling, Àr eleverna optimister eller pessimister? Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ hur eleverna tÀnker kring jordens framtid. FrÄgestÀllningarna som anvÀnts gÀller hur eleverna tÀnker pÄ framtiden och om de sjÀlva kÀnner nÄgot engagemang för att gynna en hÄllbar utveckling.Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med elever som gÄr i gymnasiet.

Syftet med undersökningen var att ta reda pĂ„ om barn med svenska som andrasprĂ„k var medvetna om sin sprĂ„kutveckling i skolmiljö. Jag ville Ă€ven undersöka hur barnen kĂ€nde att deras sprĂ„k utvecklades i skolan. Jag tog del av forskning kring Ă€mnet sprĂ„kutveckling och fann en hel del rapporter kring pedagogernas tankar och Ă„sikter om sprĂ„kutveckling, men fĂ„ som beskrev sprĂ„kutveckling ur barnperspektiv. Jag blev dĂ€rför intresserad av att undersöka barnens egna erfarenheter och tankar kring sin sprĂ„kutveckling i skolmiljön. Studiens frĂ„gestĂ€llningar: Är barn med svenska som andrasprĂ„k medvetna om sin sprĂ„kutveckling i skolmiljö? NĂ€r upplever barnen att deras sprĂ„kutveckling frĂ€mjas i skolmiljön? Jag genomförde en kvalitativ undersökning pĂ„ tio barn.

Bröstcancer Àr en av de ovanligare cancerformerna hos mÀn vilket bidragit till att mycket lite forskning gjorts inom omrÄdet och kunskap om hur mÀnnen upplever sin situation saknas. Syftet var att genom en litteraturstudie beskriva mÀns egna upplevelser av bröstcancer. Resultatet visade att det rÄder brist pÄ information kring sjukdomen och behandlingen till mÀn. De som fÄtt könsspecifik information om bröstcancer hade signifikant bÀttre resultat pÄ tester som mÀtte Ängest, depressiva symtom och IES som mÀter frekvensen av pÄtrÀngande tankar och undvikande av tankar. Trots att den kliniska och patofysiologiska profilen var densamma som vid kvinnlig bröstcancer sÄ uppstod betydande oro hos den drabbade dÄ en kvinnosjukdom drabbat en man.

Syftet med föreliggande studie var att synliggöra lÀrarnas uppfattning om miljöns betydelse i förskolan utifrÄn barnens lÀrande. För att synliggöra lÀrarnas tankar och erfarenheter anvÀndes kvalitativ intervju som undersökningsmetod.Resultaten visar att den omgivande miljön har stor inverkan pÄ barnens lÀrande. LÀrarna menar att miljön skapar lÀrarens roll och det Àr lÀrarna som innehar huvudrollen nÀr det gÀller utformningen av den pedagogiska miljön. Miljön ska inte tas förgiven utan den ska Àndras och lÀmpas efter barnen i barngruppen. Det handlar om att utgÄ frÄn barnens tankar, idéer och intressen vid utformandet av en lÀrande miljö.

Syftet med vÄr undersökning har varit att undersöka vilken uppfattning pedagoger och ledning har om hur man bÀst tillgodoser andrasprÄksinlÀrares sprÄkliga och sociokulturella behov. Vi valde att göra halvstrukturerade intervjuer med tio personer inom en enhet och hoppades finna gemensamma nÀmnare i dessa intervjuer. Det enhetsomrÄde vi fokuserade pÄ hade valt att prioritera den sprÄkliga utvecklingen inom svenska och de representerade modersmÄlen. Vi fokuserade pÄ en enhet för att se om det fanns en ?röd trÄd? som genomsyrade pedagogers och rektorers tankar i arbetet i ett flersprÄkigt omrÄde.

Inledning: Motivation a?r ett ord som a?r va?l bekant inom skolans va?rld, och ett ord som a?r viktigt inom idrott och ha?lsa. Elevers insta?llning till a?mnet idrott och ha?lsa a?r avgo?rande, inte bara fo?r deras skolga?ng, utan a?ven i det fortsatta livet. Som sto?d och hja?lp till att stimulera eleverna till en god insta?llning till fysisk aktivitet finns idrottsla?raren.

Syfte: Syftet med studien Ă€r att fĂ„ kunskap om och i sĂ„ fall hur nĂ„gra vuxnas livsvĂ€rldar kan ha blivit formade av det specialpedagogiska stöd de fĂ„tt nĂ„gon gĂ„ng under deras skolgĂ„ng. Med ut-gĂ„ngspunkt i vilka erfarenheter de bĂ€r med sig och vilken betydelse det specialpedagogiska stödet har haft för individen kan konsekvenser av de specialpedagogiska Ă„tgĂ€rderna syn-liggöras.Teori:För att kunna förstĂ„ deltagarnas livsberĂ€ttelser utifrĂ„n ett specialpedagogiskt och ett individu-ellt perspektiv beskrivs teorier inom den specialpedagogiska forskningen och om identitetsut-veckling.Forskningsansats och Metod: En fenomenologisk livsvĂ€rldsansats har valts för att förstĂ„ de vuxnas erfarenheter av special-pedagogiskt stöd och hur det kan ha format deras livsvĂ€rldar idag. LivsvĂ€rldsstudien handlar om att studera fenomenet med sensibilitet, följsamhet och öppenhet för att förstĂ„ mĂ€nniskors vara-i-vĂ€rlden (Berndtsson, 2001). Studien bygger pĂ„ fyra halvstrukturerade livsvĂ€rldsinter-vjuer med fyra vuxna, tre mĂ€n och en kvinna, som nĂ„gon gĂ„ng fĂ„tt specialpedagogiskt stöd under sin skolgĂ„ng. Intervjuerna har analyserats och tolkats enligt hermeneutiken, dĂ€r förförs-tĂ„elsen samt en vĂ€xling mellan delarna och helheten Ă€r centrala (Ödman, 2007).Resultat: Deltagarnas erfarenheter av det specialpedagogiska stödet Ă€r av olikartad karaktĂ€r, vilka Ă€r indelade i fyra teman; Utsatt/StĂ€mplad, Sviken, Kluven och Befrielse.

Vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle och i mÄnga av Sveriges skolor utgör barn med invandrarbakgrund en stor del av elevantalet. Syftet med mitt arbete Àr att skaffa mig kunskap om vad tvÄsprÄkighet Àr för nÄgot och hur man kan arbeta sprÄkutvecklande med invandrarbarn i Är 1-3. Arbetet bestÄr av en litteraturstudie och ett fÀltarbete. MÄlet med litteraturstudien Àr att ge lÀsaren bakgrundskunskap till begreppet tvÄsprÄkighet. Litteraturstudienberör bland annat definitioner, modersmÄlets roll för andrasprÄksutvecklingen, sprÄkutveckling i allmÀnhet, olika typer av tvÄsprÄkighet, sprÄkfenomen, pÄverkansfaktorer, effekter, samt tvÄsprÄkighet i skolan.

Uppsatsens syfte Àr att beskriva sex behandlingsassistenters uppfattningar, erfarenheter och upplevelser kring hÄllningar av barn mellan 0-12 Är som Àr placerade pÄ institution. Behandlingsassistenterna kommer frÄn tvÄ olika institutioner. Uppsatsen Àr en kvalitativ studie med ett fenomenologiskt vetenskapsperspektiv, vilket betyder att uppsatsen strÀvar efter att förstÄ behandlingsassistenternas upplevelser och tankar kring fenomenet hÄllningar och att titta nÀrmare pÄ hur talet kring hÄllningar ser ut. Genom en induktiv ambition skapades ur empirin olika analysteman med underkategorier. Dessa Àr vÀgledande i analysen.

Syftet med vÄr studie har varit att fÄ klarhet i vilka tankar och Äsikter en grupp unga vuxna mellan 18-25 Är utan tidigare erfarenhet av arbetsförmedlingen har gentemot myndigheten, samt att undersöka i vilken utstrÀckning individernas familj, vÀnner samt massmedia ligger till grund för deras Äsikter och vilka förvÀntningar de har pÄ ett framtida besök hos Arbetsförmedlingen om sÄ skulle bli aktuellt. De frÄgestÀllningar vi valt att undersöka i vÄr studie Àr vad unga vuxna har för tankar och Äsikter om arbetsförmedlingen, vilka förvÀntningar de har pÄ ett framtida besök samt vad som pÄverkat dem i sitt stÀllningstagande gentemot arbetsförmedlingen med fokus pÄ familj, vÀnner och massmedia. De teoretiska begrepp vi anvÀnt oss av Àr socialisation, sociala roller, identitet, i vÄr teoridel kommer vi Àven att belysa massmedias pÄverkan pÄ individen. VÄra valda teoretiska begrepp ger oss förklaringar till hur mÀnniskan pÄverkas av yttre faktorer som familj, vÀnner och massmedia. Den ger ocksÄ förklaring pÄ hur samhÀllet tillskriver olika yrkesbenÀmningar egenskaper som mÄnga sedan tar till sig och lÄter sig pÄverkas av.

Det pÄgÄr en debatt runtom i vÀrlden om legalisering av cannabis. Syftet med denna uppsats Àr att spegla det politiska perspektivet i dagens narkotikapolitiska debatt, för att se vilka tankar de svenska politiska partierna har om cannabis som samhÀlleligt problem och drogens legalisering. Uppsatsen syftar Àven till att beskriva legaliseringsdebatten i förhÄllande till de samhÀlleliga skadeverkningarna av cannabisanvÀndning. För att kunna besvara studiens frÄgestÀllningar genomfördes kvalitativa strukturerade intervjuer med representanter frÄn sju svenska politiska partier. Den teoretiska ramen för uppsatsen bestÄr i huvudsak av teorin om makt och motmakt och resonemang om prohibition och harm reduction.

Syftet med uppsatsen var att studera elevers tankar kring klassrumsmiljöns inverkan pÄ inlÀrning. Undersökningen baserades pÄ texter skrivna av elever frÄn tvÄ hallÀndska grundskolor i Ärskurs 9, samt observation. Skola A Àr en friskola medan Skola B Àr en kommunal skola. FrÄgestÀllningarna var: Hur ser eleverna frÄn de tvÄ skolorna pÄ klassrumsmiljöns pÄverkan pÄ lÀrandet? Skiljer sig elevernas uppfattning Ät mellan de olika skolorna? Hur förhÄller sig undersökningsresultatet till slutsatser i tidigare forskning? Eleverna fick ut en checklista med punkter de kunde ha i Ätanke dÄ de skulle skriva sina texter.

VÄr intention med uppsatsen var att synliggöra förskollÀrares tankar och handlingar kring anknytningar i förskolan, och hur dessa tankar begrÀnsar eller möjliggör barns utveckling och lÀrande. Vi ville bredda kunskapsfÀltet inom omrÄdet, bÄde för vÄr egen del men Àven för andra som möter barn i sin vardag och samtidigt fÄr en förstÄelse för anknytningens betydelse för barns utveckling. För att söka svar pÄ vÄra frÄgor, anvÀnde vi oss av semistrukturerade intervjuer. De svar som framkom var att utbildningens vÀrde inom anknytning Àr tvetydigt nÀr det kommer till förskollÀrares konkreta handlingar. Personliga egenskaper vÀgs mot nyttan av utbildning.  Barngrupper i förskolan har visat sig upplevas för stora, vilket pÄverkar förskollÀrares möjligheter att skapa trygga anknytningar till barn i förskolan.

Uppsatsens syfte Àr att genom intervjuer och litteraturstudier undersöka begreppet lÀxor. DÄ det inte nÀmns nÄgot om lÀxor i nuvarande styrdokument, har jag valt att undersöka vad lÀrare har för tankar med sina lÀxor. Jag har valt att anvÀnda mig utav kvalitativa intervjuer som undersökningsmetod och de lÀrare jag valt att intervjua Àr 7 grundskolelÀrare. De undervisar i Ärskurs 2 ? 6 och skolan som de undervisar pÄ ligger i utkanten av en större stad i södra Sverige.