Internetövervakning har under senaste tiden blivit ett aktuellt ämne i media. Det rapporteras bland annat om att företag som samlar in information om privatpersoner. Datan som samlas in kan innehålla information om användares beteende på internet såsom besökta sidor, sökhistorik, aktivitet på sociala medier med mera. Men hur mycket av detta vet en vanlig användare om? Uppsatsens syfte är att undersöka hur medvetna privatpersoner är om internetövervakning som bedrivs av företag och den datainsamling som den bygger på.

Sponsring a?r ett marknadsföringsverktyg som anva?nds av företag fo?r att skapa konkurrensfördelar samt för att nå en specifik målgrupp. Vi möts dagligen av sponsring i olika former och vi tar till oss denna typ av marknadsföring beroende på våra intressen och vår livsstil. På senare år har sociala medier exploderat lavinartat och gett företag ytterligare en möjlighet att kommunicera med konsumenterna. Även kända extremsportare finns idag representerade i sociala medier där de kommunicerar med sina fans genom att visa upp sig själva och företag de är sponsrade av.

Uppsatsen avser att utreda relationen mellan en blogg och en banner placerad därpå, samt söka efter ett eventuellt samspel där trovärdigheten i en blogg smittar av sig på bannern. I diskussionen kommer det även att utvecklas ett resonemang kring vad som krävs för att en blogg ska vara trovärdig. Faktorer som avgör bloggens trovärdighet har fastställts vara psykosociala faktorer, personligheten i bloggen, sakkunskap, grad av kommersialism samt bloggen som varumärke. En relation mellan blogg och banner finns, och en förutsättning för att bannern ska bli framgångsrik är att det finns ett sammanhang mellan blogg och banner. En trovärdig blogg har större inverkan på en banner som gör reklam för produkter inom samma ämneskategori som bloggen.

Examensarbetet är utfört på Axfood AB som vill se om det finns behov av att införa olika skyddsåtgärder beroende på vilken information som kommuniceras i ett trådlöst nätverk i butik. För att komma fram till ett förslag på vilka skyddsåtgärder som är lämpliga att införa vid trådlös kommunikation i en butiksmiljö har jag genomfört en kvalitativ riskanalys. Ett antal väl definierade scenarion har fungerat som en konkret utgångspunkt för riskanalysen.I den kvalitativa riskanalysen har hot som är speciellt intressanta vid trådlös kommunikation identifierats och en riskbedömning gjordes genom att bedöma sannolikhet och konsekvens av dessa hot. Även skyddsåtgärder identifierades för att tillsammans med resultatet från riskbedömningen avgöra vilken nivå av skyddsåtgärder som är lämpliga i de olika scenarierna. Med utgångspunkt i scenarierna har sedan konkreta rekommendationer för olika skyddsåtgärder gjorts.

Syftet med uppsatsen är att titta på hur stereotyper och intersektionalitet förekommer eller inte förekommer i Systembolagets samhällsinformerande reklamfilmer med antilangingsfokus. De fyra filmerna är Sanningen (2011), Likör (2013), Avdramatisering (2013), Antilangning (2014). Dessa filmer valdes ut för att en blandning utav manliga och kvinnliga huvudpersoner skulle finnas med. Dessa reklamfilmer har analyserats med hjälp utav en bildanalys av semiotisk karaktär. Analysen gjordes utifrån en transkribering utav de fyra filmerna.

Denna rapport är en del utav ett examensarbete som innefattar att skapa ett par damjeans i 40-talsstil till ett företag. Den beskriver ett tillvägagångssätt för hur produkten skapas, från grund till färdig produkt. Företaget har en butik som säljer rockabillyartiklar i 40-50 stil och har även eget märke. De vill ha en ny jeansmodell som kompletterar deras jeansutbud.Rapporten talar om hur 40-tals silhuetten utformas och hur bästa möjliga passform uppnås via avprovningar och mönsterändringar. Modellens design bestäms i dialog med företaget.

Det huvudsakliga syftet med vårt examensarbete har varit att ta reda på hur kostekonomstudenters frukost ser ut. För att få reda på detta har vi skickat ut en kostregistrering med kompletterande frågor till kostekonomstudenter i Umeå och Göteborg. Resultatet visar att kostekonomstudenter har en positiv inställning till frukost och att de är nöjda med sin frukost. Det har även framkommit att studenterna säger att de åt som de brukar under kostregistreringen. Av resultatet kan man även utläsa att studenterna har ett för lågt intag av energi.

This paper sets out to investigate how companies can create advertisement that focus not only on selling but also on entertainment. The research is based on seven TV-commercials produced by the Swedish food chain ICA. The commercials were analyzed according to the methods of discourse analysis, semiotic analysis and rhetorical analysis. Furthermore, the research compares the analysis made with the thoughts and ideas of Tobias Karlsson, Head of marketing and communications development at ICA to find out how the comprehension of the commercials correlate with the original intentions made by the company.The study shows that ICA creates a commercial that contains the perfect mix of rhetorical approaches, communication strategies and entertainment mixed with gravity. The study also shows that ICA fails with its primary goal which is to sell selected products; however, by producing the entertaining commercials, they manage to strengthen their brand.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur de utvalda modebutikerna arbetar med butikskommunikation och varuplacering för att påverka kundens köpbeslutsprocess. Vi vill även undersöka hur och om kunden är medveten om detta.Denna studie är utförd med kvalitativ metod med inslag av kvantitativ. Vi har använt oss av en abduktiv ansats och genom intervjuer med butikschefer samt kundintervjuer tillsammans med observationer av kunder i butik har vi arbetat fram vårt empiriska material. All insamling av data har skett i Kalmar bortsett från en mail-intervju med en butiks huvudkontor i Stockholm.Alla butiker använder sig av butikskommunikation på ett eller annat sätt. Då konsumenterna idag blir allt mer individualiserade tenderar de att vilja uträtta sina ärenden på egen hand.

This essay examines the persuasive side of music and its affect on consumer behavior when utilized in television commercials. It includes an interpretation of twelve study cases, in which three groups of four people is presented the same commercial, with different music being the only item dividing the groups. This is followed by a few questions about the product. The aim is then to see how the answers differ from one group to another, and how they match the music?s presupposed connotations suggested in the theory part of the essay, thus, observing the communicative, and eventually persuasive, power of music in television commercials.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur folk väljer att se på sina tv-serier och varför. För att ta reda på detta genomfördes två stycken fokusgruppsintervjuer där deltagarna svarade på frågor om tv-serier, dvd- boxar, play-tjänster och fildelning. För att skapa mig en förståelse för dessa val använde jag mig av Users & Gratification theory som en vetenskaplig teori. Resultaten från fokusgruppsintervjuerna användes senare för att sammanställa en frågeguide som besvarades av representanter för de största svenska tv-kanalernas play-tjänster. Anledningen till att kontakta tv-kanalerna var att jag ville ha både producenternas och konsumenternas åsikter med i uppsatsen.

Titel: Volvo On Call - en underskattad hjälp på vägen? En studie av internkommunikation mellan företag och återförsäljare.Författare: Elin Salekärr & Hanna TimringKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, ExamensarbeteTermin: Höstterminen 2007Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka informationsflödet kring tjänsten Volvo On Call, med fokus på den interna informationen mellan Volvo Cars och dess återförsäljare.Metod och material: Undersökningen har gjorts genom fem kvalitativa informantintervjuer samt nitton telefonintervjuer som i viss mån ska fungera som kvantifierande. Såväl informanter som respondenter är säljare hos olika Volvohandlare inom ett specifikt geografiskt område, som valts ut med hänsyn till tidsbegränsning och liknande aspekter. Teorier rörande kommunikationsprocesser i stort har använts men med fokus på organisationers interna och marknadsmässiga kommunikation. Den interna kommunikationen syftar till att skapa en välfungerande organisation och ett företags marknadskommunikation syftar i sin tur till att gynna organisationen exempelvis ekonomiskt, då det oftast rör sig om reklam i olika former.Huvudresultat: De huvudresultat som framkommit i studien är att den låga försäljningen av tjänsten Volvo On Call beror på många olika faktorer.

Syfte: Syftet med vår studie är dels att undersöka hur ICA styr sina kunder i butiken med hjälp av rumsliga faktorer. Vidare vill vi studera hur ICA framställer sig vad gäller miljösatsningar och hur de arbetar med miljövänliga varor i butiken.Metod: Vår datainsamling består av en dokumentstudie av hemsidor, en observationsstudie i uppsatsens aktuella butiker samt en semistrukturerad intervjustudie med ägare alternativt butikschef för respektive butik (fyra stycken). Dokumentstudien består i sin tur av två delstudier. I delstudie 1 studerar vi ICAs centrala hemsida och i delstudie 2 studerar vi butikernas egen hemsida.Resultat/slutsats: Studiens resultat visar att butikerna, med hjälp av rumsliga styrmedel, har möjlighet att utforma sina lokaler för att främja kärnverksamhet och affärsidé. Ett antal legitimitetsskapande miljöaspekter står omnämna på ICAs centrala hemsida.

Huvudsyftet med studien är att med hjälp av generella teorier inom området samt insamlad empiri utreda och beskriva hur beslutsprocessen vid köp av barnmat ser ut. Ett delsyfte är att se om det eventuellt finns behov som idag inte tillfredsställs på marknaden. Två olika metoder har använts i uppsatsen. Den ena utgörs av kvalitativa djupintervjuer i hemmiljö och den andra metoden utgörs av kvantitativa intervjuer med småbarnsföräldrar vid hyllan i butik. Under denna del spenderade vi mycket tid i butikerna och kunde då också observera hur föräldrarna agerade vid hyllan.

Denna uppsats handlar om hur människor förhåller sig till de två begreppen ekologiskt och närproducerat. Fokus ligger på vad som av konsumenten uppfattas som närproducerat respektive ekologiskt. Vilka faktorer som påverkar konsumenterna d.v.s. varför väljer de ekologisk eller närproducerad mat och slutligen hur kopplas deras tankar kring hälsa och miljö ihop med det ekologiska och närproducerade? Studien är en undersökning med en så kallad etnografisk metod där observationer och intervjuer genomförts på plats i butik.