Problem: Möbelbranschen präglas av en allt hårdare konkurrens såväl mellan enskilda producenter som mellan hela försörjningskedjor. Dessutom tenderar kundernas krav att bli allt högre när det gäller leveransservice. Hur kan inhemska aktörer stärka sin position gentemot sina utländska konkurrenter som har lägre kostnadsnivåer. För att bli en starkare aktör gäller det att förbättra de faktorer som går att påverka.Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka hur ledtider och leveransprecision kan förändras så att Svenska Möbels konkurrenskraft stärks. Vi avser att undersöka företagets relationer med kunder och leverantörer i försörjningskedjans närmsta led samt Svenska Möbels interna material- och informationsflöden för att identifiera faktorer som påverkar ledtid och leveransprecision.Metod: För att identifiera förbättringsområden i Svenska Möbels försörjningskedja tillämpades en kvalitativ studie baserad på intervjuer, observationer och kartläggningar.

Gränsöverskridande samarbetsprojekt mellan akustiker och arkitekter/designers existerar idag på många håll men gapet mellan arbetsdisciplinerna är fortfarande alltför stort. Den största problematiken ligger i arbetsmetodiken hos de olika fälten där det finns ett stort behov av integration. Genom att utveckla gemensamma arbetsmetoder för dessa yrkesgrupper ökas chanserna till en bättre kommunikation och ett starkare samarbete över gränserna. Examensarbetet har använts till att framställa en enkät med syftet att fungera som ett interdisciplinärt verktyg för att få yrkesgrupperna att närma sig varandra. Enkäten är skapad inom ramen för forskningsprojektet NICe (Nordic Innovation Center) ? Sound Design of Open-Plan Offices ? ett projekt drivet av ledande akustikföretag i Norden med målet att skapa kvalitativa mätmetoder för att bedöma ljudkvaliteten i storrumskontor.

Syftet med studien var att undersöka huruvida samverkan inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg upplevdes få en negativ påverkan av socionomens professionaliseringssträvan. För att detta skulle vara möjligt att undersöka upprättades frågeställningar samt två hypoteser som dels försökte koppla specialisering till professionalisering och dels hävdade att specialisering är negativt för samverkan inom socialtjänsten:? Professionaliseringsprocessen inom socialt arbete medför ökad specialisering inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg.? Ökad specialisering har en negativ effekt på samverkan inom socialtjänstens individ -och familjeomsorg.Genom en kvantitativ metod där webbenkäter skickades ut till tre olika kommuners individ- och familjeomsorg så samlades data in som vi sedan analyserade med hjälp av statistiska analysmetoder för att hitta samband utifrån tidigare forskning och teoretiska perspektiv så som organisationsteoretiskt systemperspektiv samt rollteori.På grund av det oväntade bortfallet av en kommuns socialtjänst påverkades resultatet drastiskt. Det fanns vissa samband men på det stora hela kunde hypoteserna varken bekräftas eller förkastas. Slutsatser som kunde dras utifrån hypoteserna var att en ökad specialisering i dessa kommuner talade för en lägre grad av nöjdhet gällande samverkan samt att medan formella strukturer så som fasta samverkanstider och gemensamma lokaler för samverkansträffar var av betydelse så föreföll det finnas ett starkare samband mellan nöjdhet med avseende på samverkan och informella strukturer, så som trivsel och personliga relationer.

Syfte Syftet med föreliggande studie var att studera korrelationen mellan EMG-respons och effektutveckling i samband med genomförande av knäböj.MetodFyra manliga testpersoner deltog genom att utföra både knäböj 90° och djupa knäböj i en Smith-maskin som är ansluten till en Linear Encoder som möjliggör beräkning av effektutveckling. Samtidigt registrerades elektromyografisk aktivitet i musklerna Vastus lateralis, Hamstrings och Gluteus maximus. De utförde knäböj på olika relativa belastningsnivåer; 20, 40, 60, 80, 100% av 1RM.ResultatResultaten visade inte en stark korrelation mellan medel-EMG och power, inte heller mellan medel-EMG och hastighet, dock indikerade resultaten mellan de sistnämnda en tendens till att en lägre EMG aktivitet uppstod vid de högre hastigheterna. En starkare korrelation kunde antydas mellan medel-EMG och belastning/kraft. Ingen tydlig skillnad mellan musklerna påträffades i förhållande till resultaten ovan.

Fängelset är en värld som de flesta har åsikter om, men som få har insyn ioch kännedom om. Det är därför viktigt att beskriva fängelset ur ettinifrånperspektiv, att återge vad som faktiskt försiggår i innanför murarna.Syftet med uppsatsen har varit att utifrån en livstidsfånges eget perspektivåterge en bild utav, sprida nya kunskaper om, och genom sociologisk ochsocialpsykologisk teori skapa en förståelse för hur livet bland livs- ochlångtidsfångar inom en hårt styrd och sluten total institution ser ut.Deltagande observation har använts som observationsmetod. Observatören idetta fall är inte en fältforskare på besök, utan en intagen som varit en del avdet undersökta samhället under fem års tid. Resultatet påvisar existensen avtvå dominerande avdelningskulturer. Dels den traditionella fångkulturen ochdels en mer socialt anpassad kultur, som främst utgörs av intagna utan enkriminell identitet.

Den tilltagande konkurrensen till följd av ökad globalisering bidrog i början av 1990-talet till att den traditionella ekonomistyrningen bedömdes vara ett otillräckligt verktyg för att leda organisationer. Kaplan och Nortons introducering av det balanserade styrkortet innebar att företag gavs fortsatt möjlighet att bevaka det finansiella resultatet samtidigt som prestationen uppmärksammades utifrån ytterligare tre icke-finansiella aspekter.Systembolaget AB har sedan flera år tillbaka använt ett balanserat styrkort för att driva sin verksamhet i Sverige. Syftet med vår uppsats är att för Systembolagets räkning utreda hur balansen mellan perspektiven i styrkortet upplevs på butiksnivå och att identifiera orsaker bakom en eventuell obalans. Den teoretiska redogörelsen är hämtad ur böcker och artiklar av modellens ursprungsförfattare Kaplan och Norton, vilken sedan kompletteras med andra forskares teorier. Utredningen bygger på intervjuer med totalt 16 av Systembolagets butikschefer fördelade över landet.

I den här uppsatsen har jag gjort en tematisk läsning av de dystopiska ungdomstrilogierna Hungerspelstrilogin, Divergenttrilogin och Legendtrilogin, vilket jag har gjort med fokus på temat kosmetika och utsmyckning. Syftet var att undersöka de genusmönster som existerar kring kosmetikan och utsmyckningen, liksom dess förhållande till klass och ålder.Jag kommer i uppsatsen fram till att kosmetika och utsmyckning bärs frivilligt av överklass och onda karaktärer och att det tvingas på de flickor, och i viss mån även de pojkar, som är böckernas huvudpersoner. Böckerna tycks bekräfta åsikten att kosmetikan är något förkastligt och påtvingat av patriarkatet. Tvånget kommer dock i böckerna inte enbart ifrån patriarkatet utan också från överklassen. Uppdelningen mellan vad som är okej för flickor och pojkar att bära ser i stort sett likadan ut som i dagens samhälle, trots framtidsskildringens möjligheter att måla upp något nytt.

Sjukdomar som kan relateras till stress har idag blivit ett allt vanligare problem i vårt västerländska samhälle och allt fler folkhälsorapporter pekar ut denna ohälsa som ett av de största folkhälsoproblemen. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka om elever i årskurs tre på gymnasiet upplever sig stressade och i så fall varför. Genom att undersöka elevers eventuella stress på yrkesförberedande kontra teoretiska program vill vi granska hur elevernas egen uppfattning kring sin eventuella stress ser ut. Känner de sig stressade, och i så fall varför. Dessutom har vi för avsikt att undersöka vad eleverna själva gör för att motverka stressen och om eleverna känner oro inför sin framtid.

Sedan Sverigedemokraternas inträde i den politiska debatten har det diskuterats hur medierna ska bemöta partiet. I ett brev från Jimmie Åkesson till chefredaktörer runt om i landet i samband med valet 2010 vädjade han att Sverigedemokraterna skulle bli behandlat som övriga partier. Samma år kom partiet in i riksdagen och har sedan dess fått ett allt starkare väljarstöd i främst Skåneregionen samtidigt som stödet varit svagt i framförallt Stockholm, Västerbotten och Gotland. Syftet med den här studien var att undersöka hur tidningarna gestaltade och rapporterade om Sverigedemokraterna fyra månader före valet 2014 i regionerna där partiet fick högst respektive lägst väljarstöd i samma val. Vi har gjort en kvantitativ innehållsanalys baserat på 464 artiklar från tio tidningar. Vi har analyserat fem tidningar från Skåneregionen och fem tidningar från Stockholm, Västerbotten och Gotland.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka hur användningen av det vidgade textbegreppet ser ut i praktiken hos några aktiva lärare som arbetat i skolan cirka 20 år. Jag fann det vara av intresse att undersöka hur mer erfarna lärare hanterat de nya medierna i sin pedagogiska verksamhet. I litteraturgenomgången presenteras ett antal artiklar och undersökningar om nya medier och det vidgade textbegreppets relevans för att motivera eleverna i skolarbetet. Följande frågeställningar har varit ledande i undersökningen: Vilka olika medier använder lärarna i sin undervisning; i vilket syfte använder de olika medier; hur tycker pedagogerna att eleverna reagerar när lärarna och de själva använder olika medier i undervisningen? Jag har intervjuat tre pedagoger som undervisar i svenska på högstadiet och gymnasiet.

Inom Svensk missbruksvård är 12-stegsprogrammet allmänt accepterat. Socialsekreterare och behandlare rekommenderar sina klienter att besöka AA- och NA-möten för att få hjälp med att hålla sig nyktra. Socialstyrelsen skriver att deltagande i AA tycks öka förutsättningarna för ett positivt utfall. Att programmet som till stora delar är andligt till sin karaktär rekommenderas och blir prejudicerande för missbruksvård i ett av världens mest sekulariserade länder väckte vårt intresse. Syftet med vår uppsats är att undersöka om det finns ett samband mellan graden av överlåtelse och graden av nykterhet.

Vi har genom vår lärarutbildning förstått att en av grundskolans viktigaste uppgifter är att lära alla barn läsa och skriva. Betydelsen av en god läsfärdighet får allt större betydelse i vårt samhälle. Förväntningarna på skolan och lärarna är att de ska utbilda elever till goda läsare. Kraven på en bred textkompetens har ökat under de senare åren, då eleverna ska kunna både läsa och skriva olika texttyper och genrer. Vi har under vår verksamhetsförlagda utbildning mött elever som är intresserade av att läsa men vi har även mött de elever som är omotiverade och saknar intresse för läsning.

Titel: Finns det ett samband mellan omsättningen av aktier och deras betavärden? Seminaridatum: 3. Februari 2006 Uppsatsämne: Finansiell ekonomi, kandidatuppsats, 10 p Författare: Helén Dybing Handledare: Hossein Asgharian Sökord: Aktie, Beta, Omsättning, Konjunktur, Bransch Syfte: Syfte med denna uppsats är att fastställa om det finns något samband mellan omsättningen av aktier och deras betavärde. Vidare är syftet att se hur sambandet ser ut beroende på vilken bransch aktierna tillhör och hur det förhåller sig ur ett konjunkturperspektiv. Metod: Jag valde ut 30 aktier som under min valda tidsperiod, 1990-01-31 till 2003-06-30, fanns registrerade på A-listan.

I denna uppsats prövas följande hypotes som har sin grund i agentteorin: Ju högre ägarkoncentration företaget har desto mer information angående VD: s belöningssystem lämnas ut. Uppsatsen syftar således till att undersöka huruvida det föreligger ett samband mellan aktieägarnas maktställning och företagens transparens, det vill säga mängden och tydligheten av den information företaget ger ut. Enligt vald teoretisk referensram torde information gällande VD:s belöningssystem vara högst relevant för aktieägarna. Vidare har vi valt att endast undersöka den information om VD:s belöningssystem som återfinns i företagens årsredovisningar. För att mäta ägarnas maktställning gentemot företagets ledning undersöker vi företagens ägarkoncentration.

Människor ger mening åt sina liv genom upplevelser, ett upplevelsesamhälle har vuxit fram på grund av människans behov av meningsfulla upplevelser. Meningsfulla upplevelser beskrivs som en starkare ihållande effekt än bara en upplevelse som sådan. En ny ekonomisk faktor, upplevelseekonomi, växer fram där företag kan iscensätta minnesvärda helhetsupplevelser och guida till transformation för att differentiera sig. Människor vill ha meningsfulla upplevelser både på fritiden och på jobbet, det ställer krav på att shoppingcentrum, köpcentrum och gallerior bör hänga med i utvecklingen då shopping är en populär fritidsaktivitet.Syftet med uppsatsen är att genom en empirisk studie vid Luleås centrumgallerior belysa centrumledares uppfattningar och åsikter om deras gallerior, och utifrån det dra slutsatser om centrumgalleriorna är anpassade efter upplevelsesamhällets krav på meningsfulla upplevelser.. Uppsatsen har arbetats fram med en kvalitativ ansats.