Funktionshindrade är en prioriterad målgrupp för folkhälsoarbetet i Sverige. De två viktigaste målområdena som fokuseras är rätten till jämlikhet och delaktighet i samhället samt möjligheten att kunna utföra önskade fritidsaktiviteter. Djur, exempelvis hästar, har i tidigare studier visat sig påverka funktionshindrades upplevda hälsa på ett positivt sätt och bidragit till nya kunskaper om dem själva. Syftet med den här studien var att undersöka på vilka sätt ridning som hälsofrämjande fritidsaktivitet kan bidra till en bättre upplevd hälsa och ett bättre lärande för personer med funktionshinder, och på vilket sätt ridverksamheten är uppbyggd som relateras till ett pedagogiskt perspektiv. Studien utfördes på en ridskola.

Bakgrund: Personer med cancer genomg?r ofta en traumatisk livsf?r?ndring som p?verkar b?de det fysiologiska och emotionella m?endet. Samtidigt kommer personen att vara beroende av medicinsk v?rd och omv?rdnad under en l?ngre period. Sjuksk?terskans position i den p?g?ende v?rdrelationen blir d?rf?r viktig, och att n? fram till patienten med r?tt form av kommunikation.

Sjukdomar som kan relateras till stress har idag blivit ett allt vanligare problem i vårt västerländska samhälle och allt fler folkhälsorapporter pekar ut denna ohälsa som ett av de största folkhälsoproblemen. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka om elever i årskurs tre på gymnasiet upplever sig stressade och i så fall varför. Genom att undersöka elevers eventuella stress på yrkesförberedande kontra teoretiska program vill vi granska hur elevernas egen uppfattning kring sin eventuella stress ser ut. Känner de sig stressade, och i så fall varför. Dessutom har vi för avsikt att undersöka vad eleverna själva gör för att motverka stressen och om eleverna känner oro inför sin framtid.

ABSTRACT - SAMMANFATTNINGStudiens syfte är att undersöka om socialt stöd har olika betydelse för välbefinnandet beroende på individens psykologiska återhämtningsförmåga. Samt om det finns skillnader i sambandet kvantitativt socialt stöd - välbefinnade och kvalitativt socialt stöd ? välbefinnande. Hypotesen är att det sociala stödet har en större betydelse för individer med låg återhämtningsförmåga för deras välbefinnade och att det sociala stödets betydelse är mindre för individer med hög återhämtningsförmåga för deras välbefinnande. Det kvantitativa stödet innebär hur ofta en individ träffar människor.

Självförvaltningen är en föränderlig process som vuxit fram ur en reformerad samhällssyn och utifrån en organisationsförändring inom bostadsbranschen. Detta arbete tar upp hur två bostadsföretag organiserar arbetet med självförvaltning och vilka för- respektive nackdelar som kan finnas med denna förvaltningsform, sett ur bostadsföretagens perspektiv. Arbetet syftar till att beskriva hur bostadsföretagen organiserar verksamheten med de boende på bostadsgårdar med självförvaltning samt hur samverkan mellan beställare, boende och förvaltaren organiserats. Arbetet inleds med en litteraturstudie där bostadsförvaltningens historia tas upp som en utgångspunkt till självförvaltning. Även forskning som berör tidigare studier och erfarenheter av självförvaltning i olika former behandlas.

Ett sätt för en verksamhet att utvecklas och bli starkare kan vara genom samverkan. Det blir alltfler aktörer som förstår vikten av att samverka för att nå ut till turisterna och bli mer konkurrenskraftiga. Inom turismbranschen ses samverkan som en nödvändighet för att bli mer attraktiv och konkurrenskraftig. Det är viktigt att ta hänsyn till betydelsen av det man får ut av samverkan, då det kan skapas en gemenskap och närhet mellan de inblandade parterna i samverkansprocessen.Vilka typer av samverkansformer förekommer i turismnäringen? Syftet med uppsatsen är att inventera samverkansformer inom turismnäringen genom fallstudier av tre regionalt viktiga verksamheter.

Det har skett många förändringar på svensk arbetsmarknad under de senaste åren och debatten kring ohälsa och sjukskrivning har varit omfattande. Det finns många faktorer som påverkar denna debatt och många företag inser att det är viktigt att ha en frisk personal och ett fungerande hälsoarbetande. Posten utgör ett intressant exempel, där man på grund av hög sjukfrånvaro arbetat explicit med hälsoarbete. Mitt syfte med denna studie är att öka förståelsen av hur Posten arbetar som ett hälsoföretag, hur detta händelseförlopp förlöper och hur det upplevs bland de anställda på Posten samt på vilket sätt denna process verkar på de olika nivåerna i organisationen. För att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna tillämpades kvalitativ metod där kvalitativa tematiska intervjuer genomfördes med åtta respondenter på Posten som arbetar på chefsnivå, mellanchefsnivå och medarbetarnivå.

Hörby centrum är till sin fysiska struktur väl sammanhållet med vackra och välproportionerliga gaturum. Mycket av den gamla bebyggelsen finns kvar och flera viktiga historiska byggnader som kyrkan och Stora hotellet sätter sin prägel och identitet på orten. Orten har dessutom expanderat ganska jämnt i alla riktningar vilket gör att centrum fortfarande finns mitt i Hörby. Precis som många andra orter har Hörby växt fram kring ett vägskäl och har genom motorfordonens framfart fått ta del av både den positiva och negativa energi detta tillför. Idag är de centrala delarna framförallt utformade för att bilarna ska ta sig fram och som gående och cyklist upplevs centrum bullrigt och ostrukturerat.

Nyhetsmedia är en av de främsta kommunikationskanalerna genom vilken en organisations intressenter får sin information om organisationen (Chen och Meindl, 1991; Deephouse, 2000; Carroll och McCombs, 2003). Brister i organisationers hantering av sina medierelationer har gjort att makthavare har tvingats lämna sina poster. Detta har lett till att ämnet medierelationer har lyfts fram mer och mer i samhällsdebatten, vilket fångade vårt intresse för att undersöka ämnet vidare.Vi har i denna uppsats haft som syfte att undersöka hur organisationskommunikatörer förhåller sig till nyhetsmedia och hur nyhetsredaktörer förhåller sig till organisationer samt att skapa en förståelse för hur de båda parterna kan förhålla sig till varandra för att stärka relationen dem emellan. För att undersöka detta genomförde vi en komparativ fallstudie där vi, genom semistrukturerade intervjuer, undersökte hur fyra nyhetsredaktörer och fyra organisationskommunikatörer ser på relationen dem emellan. Studien delar upp respondenternas svar i två perspektiv; ett nyhetsredaktörsperspektiv och ett organisationskommunikatörsperspektiv.

Prosodi utgörs bland annat av variationer i tonhöjd, så kallade tonglidningar. Dessa tonglidningar förmedlar såväl språkligt som emotionellt innehåll i talet. Förmågan att uppfatta skillnader i tonhöjd kallas frekvensdiskriminering. Eftersom denna förmåga kan påverkas negativt av en sensorineural hörselskada är det tänkbart att hörselskadan även kan påverka perceptionen av prosodi. Syftet med studien var att undersöka om det finns ett samband mellan perception av tonglidningar och perception av prosodi samt om det finns en skillnad i dessa förmågor hos normalhörande respektive personer med en hörselnedsättning.

Rototilt är ett företag i Vindeln som tillverkar och säljer tiltrotatorer samt tillhörande redskap. En tiltrotator är ett tillbehör för grävmaskiner och grävlastare som gör det möjligt för maskinföraren att tilta och rotera redskapet som monteras på grävaggregatet. Gripmodulen är ett redskap som sitter integrerad i tiltrotatorn. Att ha en gripmodul integrerad i tiltrotatorn gör det möjligt för maskinföraren att bära med sig och kunna använda två redskap samtidigt och därför kunna effektivisera arbetet.   Detta examensarbete omfattar en förstudie kring att förstärka och anpassa gripmodulen mot spårgående grävlastare.

Vårt moderna samhälle är naturvetenskapens glansepok. Det som kännetecknar naturvetenskapen är att den är fri från religiös eller annan slags tro. Inom naturvetenskapen måste alla påståenden förankras i den verklighet som kan observeras. Detta lämnar inget utrymme för hänvisning till vare sig världsliga eller andliga auktoriteter. Religionens verklighetsförklaringar är ytterst ogiltiga för den moderna människan.

ABSTRACT - SAMMANFATTNINGStudiens syfte är att undersöka om socialt stöd har olika betydelse för välbefinnandet beroende på individens psykologiska återhämtningsförmåga. Samt om det finns skillnader i sambandet kvantitativt socialt stöd - välbefinnade och kvalitativt socialt stöd ? välbefinnande. Hypotesen är att det sociala stödet har en större betydelse för individer med låg återhämtningsförmåga för deras välbefinnade och att det sociala stödets betydelse är mindre för individer med hög återhämtningsförmåga för deras välbefinnande. Det kvantitativa stödet innebär hur ofta en individ träffar människor.

Syftet med denna uppsats är att jämföra tre olika svenska kommuners hantering av extern handel i den fysiska planeringen med fokus på eventuella intressekonflikter mellan kommunens fysiska planerare, kommunens näringslivskontor och beslutsfattande politiker. Kommunerna som granskas i uppsatsen är Ronneby, Kalmar och Alingsås kommun. Uppsatsen ska belysa problematiken med extern handeln och bidra till medvetenhet om marknadskrafternas roll i den fysiska planeringen. Syftet uppnås genom en kvalitativ metod där kommunala dokument har granskats och intervjuer ägt rum med politiker, fysiska planerare och näringslivsrepresentanter från varje kommun. Externhandel har under de senaste decennierna ökat över hela landet och detaljhandeln i externa lägen har varit extremt framgångsrik under den senaste tioårsperioden.

Arbetsmarknaden är ständigt under utveckling vilket ställer krav på anställda att vara effektiva, anpassningsbara, motiverade och välmående. Syftet med studien var att undersöka om anställda kan inneha arbetsengagemang under en längre tid genom måluthållighet, alltså om det finns ett samband emellan dem. Anställda som besitter måluthållighet kan bli framgångsrika då måluthållighet innebär att anställda uthålligt arbetar mot mål. Framgångsrika kan även anställda som innehar arbetsengagemang bli då de besitter entusiasm, begeistring och känslan av att vara fängslad i arbetet. Utbrändhet förknippas ofta med arbetsengagemang och har sedan 90-talet blivit vanligare på Svenska arbetsplatser.