Sedan Sverigedemokraternas inträde i den politiska debatten har det diskuterats hur medierna ska bemöta partiet. I ett brev från Jimmie Åkesson till chefredaktörer runt om i landet i samband med valet 2010 vädjade han att Sverigedemokraterna skulle bli behandlat som övriga partier. Samma år kom partiet in i riksdagen och har sedan dess fått ett allt starkare väljarstöd i främst Skåneregionen samtidigt som stödet varit svagt i framförallt Stockholm, Västerbotten och Gotland. Syftet med den här studien var att undersöka hur tidningarna gestaltade och rapporterade om Sverigedemokraterna fyra månader före valet 2014 i regionerna där partiet fick högst respektive lägst väljarstöd i samma val. Vi har gjort en kvantitativ innehållsanalys baserat på 464 artiklar från tio tidningar. Vi har analyserat fem tidningar från Skåneregionen och fem tidningar från Stockholm, Västerbotten och Gotland.

I den här statsvetenskapliga uppsatsen studeras Europeiska Unionens (EU), en organisation med både över- och mellanstatlighet, folkrättsliga hänsynstagande gällande erkännandefrågor om nybildade stater. Syftet är att undersöka i vilken utsträckning EU:s utrikespolitiska beslutsfattare visar folkrättsliga hänsyn i officiella uttalanden genom två förklaringsmodeller, realismen respektive idealismen. Syftet är även att pröva Ann-Marie Ekengrens analysschema, som är konstruerad att förklara staters agerande, på en hybrid organisation som EU. Materialet i studien baseras på primära källor, såsom EU:s officiella hemsida och sekundära källor, såsom nyhetsartiklar som analyserar händelseförloppet och motiven bakom dem. Detta har genomförts med hjälp av en argumentationsanalys och Ekengrens analysschema för att kunna kategorisera argumenten i ett realistiskt eller idealistiskt förklaringssätt.Utredningen påvisar realistiska och idealistiska särdrag i EU:s offentliga argumentation gällande Krims folkrättsliga och statsrättsliga kriterier.

Tidigare forskning som studerat om politiska beslut ?verensst?mmer med medborgares vilja har p?visat att politiken b?ttre ?terspeglar h?ginkomsttagares ?sikter ?n medel- och l?ginkomsttagares. N?gra studier har teoretiserat att denna form av oj?mlik politisk representation kan katalyseras av ekonomisk oj?mlikhet. Studierna har d?rf?r testat om ?kad inkomstoj?mlikhet f?rstorar gapet i representation mellan h?g- och l?ginkomsttagare, men har inte producerat n?gra signifikanta resultat.

Titel: ?En stad ? ett ansikte?? ? en undersökning om Göteborgs Stads grafiska profil.Författare: William BengtssonKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapsprogrammet. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: Vårterminen 2014Handledare: Jan StridSidantal: 40, inklusive bilagaAntal ord: 12 802Syfte: Syftet med undersökningen är 1: Att undersöka hur Göteborgs Stads kommunikationsmaterial stämmer med de regler; med den grafiska manual som gäller för kommunen. Syftet är dessutom 2: Att undersöka hur anställda inom Göteborgs Stad, särskilt de med kommunikation som ansvarsområde, använder och förstår den grafiska manualen när de producerar kommunikationsmaterial. Slutligen är syftet också 3: Att se om Göteborgs Stad kan använda design management i ledning och styrning av kommunikationsarbetet, för att på så sätt använda design som en strategisk resurs i identitets- och organisationsfrågor.Metod: Innehållsanalys samt intervjuer.Material: 130 visuella enheter (broschyrer m.m.) från Göteborgs Stad för innehållsanalysen.

Hörby centrum är till sin fysiska struktur väl sammanhållet med vackra och välproportionerliga gaturum. Mycket av den gamla bebyggelsen finns kvar och flera viktiga historiska byggnader som kyrkan och Stora hotellet sätter sin prägel och identitet på orten. Orten har dessutom expanderat ganska jämnt i alla riktningar vilket gör att centrum fortfarande finns mitt i Hörby. Precis som många andra orter har Hörby växt fram kring ett vägskäl och har genom motorfordonens framfart fått ta del av både den positiva och negativa energi detta tillför. Idag är de centrala delarna framförallt utformade för att bilarna ska ta sig fram och som gående och cyklist upplevs centrum bullrigt och ostrukturerat.

Att arbeta som skolsköterska betyder många kontakter med elever som mår bra men också med elever som har det svårt. Att kunna lyssna och få elever, som mår dåligt att öppna sig för en, men att samtidigt inte riktigt veta hur samtalet förlöper eller hur mycket man får höra, kan kännas påfrestande för skolsköterskan. För att bättre förstå skolsköterskans arbetsområde var syftet med studien att beskriva deras upplevelser av etiskt svåra situationer i sitt arbete. Data insamlades genom intervjuer med sju skolsköterskor i sex kommuner i Norrbotten. Intervjuerna analyserades med en tematisk innehållsanalys.

AB Orwak tillverkar idag ett 20-tal balpressar och komprimatorer för komprimering, sortering och återvinning. De har funnits på marknaden sedan 1971 och har sitt säte i Sävsjö. Orwak har sedan de grundades utvecklat sina produkter men det finns nu en målsättning inom företaget att fastställa riktlinjer för produktutvecklingen. Riktlinjerna var tänkta att med klara direktiv beskriva hur maskinerna ska se ut i framtiden. Genom att göra ett enhetligt sortiment kan kunderna knyta samman produkterna med varandra och med företaget vilket skulle ge Orwak ett starkare varumärke som sannolikt skulle resultera i konkurrensfördelar.

Syfte: Undersökningens syfte är att undersöka hur chefer födda på 1970-talet upplever sitt chefskap. Metod: Denna studie är baserad på en kvalitativ metod. Då det empiriska materialet har samlats in parallellt med att teori har sökts, kan vår ansats liknas vid den abduktiva. Resultat: Utmaningen, ansvaret och förmånen att kunna påverka organisationen och få sina medarbetare att växa sågs som de övervägande incitamenten till att bli chef av 70-talisterna. Möjligheten att påverka framhävs som den aspekt av chefskapet som bör marknadsföras för att locka fler 70-talister till att bli chefer.

Den ha?r C-uppsatsen handlar om na?gra erfarna pedagogers syn pa? fo?rskolebarnets spra?kutveckling genom musik. Syftet med underso?kningen a?r att se om sa?ng och musik kan fra?mja barnets spra?kutveckling. De huvudsakliga fra?gesta?llningarna a?r: Kan/Hur kan musik sto?dja spra?kutvecklingen? Hur kan detta fungera i praktiken? Har ro?relsen till musiken na?gon betydelse? I litteraturgenomga?ngen tas Vygotsky, Gardner, Steiner och Arnqvist upp, och deras olika syn pa? barnets spra?kutveckling.

Studiens övergripande syfte var att undersöka några chefers attityder till en personalsatsning ämnad för att uppnå bättre arbetsklimat och hälsa i en organisation, vidare var syftet att med utgångspunkt ur dessa chefers attityder till personalsatsningen undersöka möjligheter till hur personalsatsningen och dess verksamhet skulle kunna få ett starkare genomslag i den aktuella organisationen. Studien presenterar inledningsvis en forskningsöversikt över de delar som verksamheten skulle kunna beskrivas utifrån, där behandlas begreppen fritid, gemenskap, hälsofrämjande, engagemang, ledarens roll som förebild och normbildare i företaget liksom det för studien centrala begreppet attityder. Studien är en fallstudie i ett av Nordens ledande företag inom bygg och anläggning där kvalitativa intervjuer har genomförts med åtta chefer inom det aktuella företaget för att samla in det empiriska materialet. Resultatet visade att de intervjuade chefernas syn på personalsatsningen och dess verksamhet är positiv, dock skiljer sig deras syn på och deras faktiska engagemang i verksamheten och dess aktiviteter åt. Resultatet presenteras i form av fyra övergripande områden: perspektiv på personalsatsningen, engagemang och delaktighet, framtidsmöjligheter och attityder till verksamheten.

Syftet med den här studien är att 1) jämföra upplägget av läromedel i Sverige och i Kina (Shanghai), 2) jämföra de lösningsmetoder som presenteras i läromedlen samt 3) undersöka hur läromedlen präglats av den matematiska kulturen i respektive land. Vår studie bygger på APOS-teorin (kompletterat med PCK), en teori som bland annat beskriver processen av matematikinlärning i olika steg. Studien har vidare gått till så att vi gjort en textanalys och studerat de valda läromedlen, Matematik år 8 (Liu, 2006) för Kina och Exponent B Röd (Gennow m.fl., 2004) för Sverige, för att hitta såväl likheter som skillnader mellan läromedlen. Resultatet av studien sammanfattas till att läromedlen till största delen tar upp samma metoder inom det studerade området. Den upptäckta skillnaden ligger i de övningsuppgifter som presenterats.

Rådgivningstexter med fokus på relationer återfinns i svensk press, men ett problem med denna typ av rådgivning kan vara det faktum att det är män som agerar rådgivare i texter riktade till kvinnor. En del av denna problematik kan bero på den kritik som riktats mot populärkulturens stereotypa bild av män och kvinnor. Syftet med denna studie är därför att undersöka vilket budskap VeckoRevyns Killpanel sänder ut i frågor rörande relationer, vem Killpanelen vänder sig till samt hur deras svar förmedlar och gestaltar ?verkligheten?.Studien bygger på teorier gällande genus, identitet, heteronormativitet och representation. Målet har bland annat varit att hitta eventuella språkliga mönster som kan ligga till grund för unga kvinnors ständigt pågående identitetsskapande.

Hamling och andra former av lövtäkt för utfodring av tamboskap, var tidigare mycket vanligt men har minskat betydligt fram till våra dagar. Arter, som under åtminstone ett par tusen år anpassat sig till ett liv i, eller i anslutning till de hamlade träden, hotas idag av utrotning. För att kunna säkerställa fortlevnaden för dessa arter samt för de hamlade träden och hamlingen som tradition, krävs kunskap, dels om hamlingsförfarandet i äldre tider, dels om förekomsten av hamlade träd i dagens landskap. Genom att samla in och datera grenprover, kartlade jag i detta arbete senaste hamlingstidpunkt i Bråbygden, i Oskarshamns kommun. För att bedöma hamlingens utförande och potentialen för ytterligare hamling i området, studerade jag också förekomsten av döda träd med hamlingsspår, grova (brösthöjdsdiameter över 30 cm) askar, lindar och lönnar utan hamlingsspår, samt tillgången på tänkbara nya hamlingsträd. En enkät ställd till markägarna i området samt en omfattande litteraturstudie över hamlingens praktik och historia i Sverige ingick också i studien. På de 72 fastigheter som besöktes, tog jag prover från 406 träd.

Anledningen till att vi antar att kyrkoherdarna har en starkare värdegrund än ledare i privat och offentliga organisationer grundar sig i ett personligt engagemang. Vi brinner för frågor angående ledarskapsutveckling, en vilja till förståelse och en förändring till att få ledare att helt enkelt växa som ledare. Vår utgångspunkt ligger i ett antagande att kyrkoherdar har ett starkt värdesystem och därmed även en förmåga till att leda sin församling på ett etisk, människovänligt sätt.Syftet med den här uppsatsen är att analysera vad som påverkar och utmärker fyra kyrkoherdars ledarskap. För att besvara vårt syfte har vi genomfört en kvalitativ, empirisk intervjustudie med fyra kyrkoherdar inom Lunds stift. Som ett komplement till vår bakgrund har vi även genomfört en kvalitativ intervju med en ärkebiskop.

Syfte: Sambandet mellan CSR och kundlojalitet är otydligt och kan inte fastställas. Syftet med denna studie är att beskriva och hypotetiskt testa hur konsumenter uppfattar företagens arbete med CSR i butik och om det påverkar och ökar konsumenternas lojalitet. Metod: I studien har en kvantitativ metod använts där enkäter delats ut till respondenter för att testa hypoteser relaterat till hur företagens arbete med CSR inverkar på deras kundlojalitet. Insamlat material har analyserats med hjälp av korrelationsanalys enligt principen Spearman?s rho i det statistiska datorprogrammet SPSS. Utifrån teoretiskt deducerade hypoteser som testats genom analys av korrelationskoefficienter och signifikansnivå har hypoteserna från teorin accepterats eller förkastats. Resultat & slutsats: Studien har visat att ett gott rykte och en stark image gällande företagens arbete med CSR, påverkar konsumenternas köpbeslut positivt.