Vilken betydelse har olika textinnehåll för elever?
En studie om sambandet mellan innehåll i olika texttyper och resultat betraktat ur ett genusperspektiv.
Vi har genom vår lärarutbildning förstått att en av grundskolans viktigaste uppgifter är att lära alla barn läsa och skriva. Betydelsen av en god läsfärdighet får allt större betydelse i vårt samhälle. Förväntningarna på skolan och lärarna är att de ska utbilda elever till goda läsare. Kraven på en bred textkompetens har ökat under de senare åren, då eleverna ska kunna både läsa och skriva olika texttyper och genrer. Vi har under vår verksamhetsförlagda utbildning mött elever som är intresserade av att läsa men vi har även mött de elever som är omotiverade och saknar intresse för läsning. Av den anledningen ställer vi oss frågande, vad kan det bero på? Har texterna som de läser inte varit tillräckligt utmanande, intressanta eller har det helt enkelt varit för komplexa? Läser flickor och pojkar samma texter? Syftet med studien är att identifiera sambandet mellan texttyper och resultat på läsförståelsetest hos flickor och pojkar i en årskurs 3.I de internationella undersökningarna framkommer det att svenska elever presterar sämre i läsförståelsetexter. Flickorna har ett starkare resultat än pojkarna. För att eleverna skall klara av de nationella proven i årskurs 3 krävs det att de behärskar olika texttyper. Vår undersökning skedde genom läsförståelsetexter i en årskurs 3 och vi använde oss av både kvalitativ och kvantitativ metod. Resultatet visade att flickor och pojkar tar till sig texttyper och innehåll på olika sätt. Pojkarna hade ett sämre resultat överlag i de olika texterna, än flickorna. Men däremot presterade pojkarna bättre på faktatexterna, än de berättande texterna.