Dagens undervisning i tyska Today?s teaching in German Arbetet syftar till att lägga fram en bild om hur dagens undervisning i tyska brukar ske på ett antal grund- och gymnasieskolor. Med hjälp av den aktuella forskningen i litteraturen samt några intervjuer med lärare i tyska ska bilden huvudsakligen belysa lärarens arbetssätt och strävande att ge en meningsfull språkundervisning för alla elever. Dessutom ska bilden belysa det som anses vara svårast med tyskan hos elever samt vilket stöd som brukar ges till elever i behov av särskilt stör för att de ska kunna utveckla sitt språk. En annan fråga som ska belysas är språkinlärning hos elever med annat modersmål än svenska1 när det gäller tyska. Alla dessa aspekter ska tas upp och jämföras med den existerande forskningen i dem relevanta litteraturen. Efter en litteraturgenomgång som har presenterat aktuell forskning kring ämnet för arbetet, har genomförts sex intervjuer med lärare i tyska som undervisar på både grund- och gymnasieskolor.

Det här examensarbetet har utförts vid SCA Hygiene Products:s produktions-anläggning i Lilla Edet. Där trä och återvunnet material förädlas till toalett- och hushållspapper för konsumenter och industrier. Bakgrunden till projektet var att de anställda vid konverteringen var överrepresenterade vad gäller belastningsbesvär. Projektet var avgränsat till tre av produktionslinjerna vid konverteringen. Vilket omfattade ungefär 55 operatörer som arbetade 5-skift.

Syftet är att utreda effekterna av olika markanvändningsstrategier samt att skapa en bra grund för fortsatt planering vid skapandet av ett nytt centralt resecentrum i Skellefteå. Detta arbete förutsätter att Norrbotniabanan byggs samt att dragningen genom centrala Skellefteå följer korridoren för dagens järnväg. Arbetet bygger även på att järnvägen dras i markplan men stora delar av arbetet är användbart även vid en nedgrävd järnväg. Norrbotniabanan är ett, sett ur Skellefteås perspektiv, ett gigantiskt projekt. Metoden som används i arbetet är hämtad från SAMS (Samhällsplanering med miljömål i Sverige).

Projektet avser en konceptuell utveckling av en produkt för Scania. Scania är idag en världsledande tillverkare av tunga lastbilar, bussar och industri- och marinmotorer med huvudkontor i Södertälje. Syftet för projektet har varit att utreda vilka funktioner som chauffören har behov av att kunna kontrollera utanför lastbilshytten. Genom att undersöka arbetsflödet, analysera och lyfta fram var förbättringar kan göras, utveckla ett effektivt och innovativt koncept för att sedan kunna ge rekommendationer för framtida arbete. Tanken har även varit att öka varumärket Scanias exklusivitet genom att tillföra ett mervärde för kunden.Rapporten beskriver metoder, genomförande och resultat för projektet som har utförts som ett examensarbete för civilingenjörsutbildningen Teknisk design vid Luleå tekniska universitet.

I följande examensarbete undersöks hur kvigors utfodring påverkar marmoreringen. Under undersökningens tid har nio nötköttsproducenter intervjuats. Samtliga hade under 2011 levererat kvigor för slakt till Team Ugglarps anläggning i Hörby. Intervjufrågorna berörde främst hur producenterna hade utfodrat kvigorna, men även information om stalltyp och betesdrift noterades. Syftet med undersökningen var att få mer kunskap om hur utfodringen kan påverka köttets marmorering, samt att se om det fanns någon speciell utfodringsstrategi som ska följas för att få bra marmorering. Marmorering på nötkött påverkas av flera faktorer. Olika raser har olika egenskaper för att få bra marmorering på kött. Men även djurets ålder, kön och djurkategori påverkar marmoreringen.

Västerås Stad har i översiktsplan för Västerås tätort formulerat fem planeringsstrategier som ska vara styrande vid all fysisk planering. Dessa planeringsstrategier syftar till att Västerås mål om en hållbar utveckling ska uppfyllas. Planeringsstrategierna är: ° Bygg staden inåt ° Blanda bostäder och verksamheter ° En ny syn på trafiken ° Stärk grönskans och vattnets roll ° Utveckla försörjningssystemen Ängsgärdet är beläget cirka en kilometer öster om Västerås centrum. Stadsdelen började bebyggas i slutet på 1800-talet. Fram till 1950-talet var stadsdelen ett trivsamt och lummigt småhusområde.

Automated Guided Vehicles, AGV:er, används i huvudsak som monteringsplattform inom tung fordonsindustri. En AGV kan användas vid montering av motorer, växellådor och chas-sin. AGV:n transporterar produkten genom en slinga i fabriken, där produkten monteras. Idag säljs AGV:n med ett löfte om femfaldig säkerhet mot brott för alla de ingående komponenter-na. AGV:n är konstruerad för att bära upp en last på maximalt 1800 kg, med säkerhetsfaktorn inkluderad.

Vid utgången av 2011 hade Scania det året levererat omkring 72 000 lastbilar, 8 000 bussar och 7 000 marin- och industrimotorer. Denna jätte inom branschen för tillverkning av tunga fordon är välkänd för sin företagsfilosofi där de tre kärnvärdena kunden först, respekt för individen och kvalitet utgör grunden. Utifrån dessa utvecklas hela företagets verksamhet. Virtuella metoder för monteringsverifiering har använts vid Scanias chassimontering och hyttmontering sedan ett antal år under benämningen digital provmontering (DTA). Idén har varit att säkra monterbarheten i tidiga faser i produktutvecklingsprocessen, innan fysiska prototypartiklar beställs.Syftet med detta examensarbete är att undersöka om virtuella metoder skulle kunna införas även vid motormonteringen.

Bakgrund och problem: IASB har utvecklat ett internationellt regelverk för att uppnå enenhetlig redovisningspraxis genom en harmonisering av redovisningsprinciper. EU harfastställt att från och med 1 januari 2005 ska medlemsländernas noterade företag tillämpasamtliga standarder som antagits. Standarderna har fokus på marknadsorienterad redovisningoch ställer mer omfattande krav på upplysningar till aktiemarknaden. IFRS 3 Rörelseförvärvhar som målsättning att skapa mer enhetliga spelregler för redovisning av förvärv. Standardenär en av de mest diskuterade då den medför fler subjektiva inslag i redovisningen och utökadeupplysningskrav.

SSAB Tunnplåt i Borlänge har under en längre tid utvecklat ett varmvalsat bainitiskt stål med en sträckgräns på 900 MPa. Den höga sträckgränsen och en tjocklek mellan 5-6 mm gör stålet perfekt för applikationer där nyttolasten kan ökas, som till exempel i chassi och utrustning till tunga fordon. Det kan också med framgång användas i bommar till lyftkranar för att kunna lyfta mer längre ut. Ett problem vid tillverkning har varit att de mekaniska egenskaperna hos materialet har visat stor spridning. För att kunna sälja stålet till sina kunder måste SSAB Tunnplåt kunna visa att stålet klara de givna målen.

Detta examensarbete har bedrivits på Scania i Södertälje hos gruppen för bärande chassi, RTCB. Uppgiften har varit att utvärdera möjligheterna att införa bladfjädrar i komposit på framaxel med 7.5-8 tons axeltryck. Redan under 80-talet bedrevs ett utvecklingsprojekt på Scania med kompositfjädrar. 1990 lades det projektet ned främst för att det inte fanns någon lämplig serieproducent till kompositfjädrar, men även till följd av vissa problem med slagkänslighet i materialet och att det under den här perioden bedrevs många utvecklingsprojekt på Scania. Sedan mitten på 90-talet finns det i USA en serieproducent av kompositfjädrar till tunga lastbilar på axeltryck av 6.5 ton, som bland annat levererar till några av de stora lastbilsmärkena på den Amerikanska marknaden.

Det här examensarbetet handlar om vägen till avfallsanläggningen vid Sunderbyn i Luleå kommun. Sträckan det gäller är från gamla Bodenvägen fram till vågen vid avfallsanläggningen och den är ungefär 700 meter lång. Problemet är att vägen har dålig bärighet och det har inneburit att vägen har blivit gropig och väldigt ojämn. Vägen är tjugo år gammal och inte dimensionerad för dagens tunga trafik, som dessutom har ökat tack vare att Skanska har öppnat en bergtäckt. Trafiken till och från den utnyttjar denna väg.

Bakgrund och problem: Bokföringsnämnden bestämde sig 2004 att ändra inriktning isin normgivning, detta eftersom reglerna för de mindre företagen var alltför omfattandeoch komplexa. Bakgrundet till att det blivit såhär är att grundtanken i svensk lagstiftninginnebar att alla företag skulle följa samma regler. Den nya norminriktningen leddefram till att ett nytt regelverk togs fram, K-projektet som innehåller avsnitten K1, K2,K3 och K4 för olika företagsformer. K2-regelverket kunde börja tillämpas från år 2008,det har varit sparsamt med undersökningar gällande om företag valt att tillämpa regelverketeller inte. KPMG har dock försökt kartlägga detta vilket visade att regelverketanvänts av ytterst få företag.

Förtroende är ett mångfacetterat begrepp och har många referensramar. Det går att skilja påförtroende till text, transaktion och förtroende ur ett socialt perspektiv, som kommunikationoch ömsesidig interaktion. Revision är inte bara en granskningsprocess, utan en mänskligaktivitet som ska bygga på samspel med användare av redovisnings information, därmed blirrevisionen en etisk handling som måste bygga på förtroende. För att erhålla förtroende måsterevisorn bemöta de förväntningar som finns på dem idag. Näringslivets utveckling samtförändringar i omvärlden har skapat behov av utveckling och förändring i revisorns funktion,vilket har bidragit till förväntningar från nya intressegrupper och samhället i stort.

Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementets Johan Gråberg ansåg att Sverige låg långt fram med sina insamlingskvantiteter av elavfall och att det vore bra om Sverige blev en förebild för övriga Europa. Men den svenska modellen med producentansvar reglerar idag endast producenternas ansvar att samla in och förbehandla elavfall, den säger mycket lite om hur transporterna ska ske med hänsyn till infrastruktur och miljö. Den svenska modellen går därför inte att använda i Europa då insamlingen och transporterna skulle öka transportbehovet och nyttjandet av tunga lastbilar med släp (Kallunki & Eknor 2005, s. 39-41). Detta går emot de miljömål och de miljöbestämmelser som finns i Europa (Nationalkommittén för Agenda21 och Habitat 2002, s.