Resecentrums effekter på markanvändningen
praktikfall
Skellefteå
Syftet är att utreda effekterna av olika markanvändningsstrategier samt att skapa en bra grund för fortsatt planering vid skapandet av ett nytt centralt resecentrum i Skellefteå. Detta arbete förutsätter att Norrbotniabanan byggs samt att dragningen genom centrala Skellefteå följer korridoren för dagens järnväg. Arbetet bygger även på att järnvägen dras i markplan men stora delar av arbetet är användbart även vid en nedgrävd järnväg. Norrbotniabanan är ett, sett ur Skellefteås perspektiv, ett gigantiskt projekt. Metoden som används i arbetet är hämtad från SAMS (Samhällsplanering med miljömål i Sverige). I metoden ingår ett antal punkter: 1. Definition av planeringsuppgiften 2. Förutsättningsanalys 3. Identifiering av nyckelfrågor, mål och indikatorer 4. Framtagande av framtidsbilder 5. Konsekvensbedömning 6. Val av strategi, huvudalternativ 8. Genomförande och uppföljning På detta följer en uppföljning och diskussion om metoden och det egna arbetet. Det finns många möjligheter för en kommun som Skellefteå, men även många hot. Den negativa befolkningstrenden och orsakerna till den är viktiga att komma åt för att staden ska utvecklas. Målen delas upp i olika kategorier (ekologiska, ekonomiska och sociala) som ibland kan gå in i varandra. Till de olika målen valdes totalt 11 indikatorer ut. Tre olika framtidsbilder ingår i examensarbetet: En med storskaliga lösningar Vägvinnaren, en med småskaliga lösningar Stigfinnaren, och ett kompromissförslag ?Vägfinnaren? tests mot planindikatorerna. Varje indikator bedömdes framtidsbilden innebära en förbättring, försämring eller inte ha någon större påverkan. Två bedömningar gjordes med vissa skillnader i bedömningar och viktningar men med samma rangordning av framtidsbildernas måluppfyllelse. Kompromissen ?Vägfinnaren? blev vinnare. Något oväntat blev måluppfyllelsen sämst för Vägvinnaren som borde ha goda möjligheter att hävda sig med tanke på att analysen berörde ett centralt stadsområde med ett resecentrum. Resultaten är naturligtvis helt beroende av de valda indikatorerna och viktningen. Att hitta en balanserad blandning av indikatorer har varit det svåraste momentet i arbetet. Denna pusselbit är komplex då balansen inte bara ska vara mellan de tre olika målkategorierna (ekonomi, ekologi och sociala) utan även inom varje kategori. T.ex. kan för många eller för tunga indikatorer på den lokala miljön, som här inom avgränsningsområdet, påverka måluppfyllelsen så att inverkan på miljön nationellt och globalt faller bort. Samma typer av problematik finns även inom sociala och ekonomiska indikatorerna.