Hur påverkar kvigors utfodring köttets marmorering?
I följande examensarbete undersöks hur kvigors utfodring påverkar marmoreringen.
Under undersökningens tid har nio nötköttsproducenter intervjuats. Samtliga hade under
2011 levererat kvigor för slakt till Team Ugglarps anläggning i Hörby. Intervjufrågorna
berörde främst hur producenterna hade utfodrat kvigorna, men även information om
stalltyp och betesdrift noterades.
Syftet med undersökningen var att få mer kunskap om hur utfodringen kan påverka
köttets marmorering, samt att se om det fanns någon speciell utfodringsstrategi som ska
följas för att få bra marmorering.
Marmorering på nötkött påverkas av flera faktorer. Olika raser har olika egenskaper för
att få bra marmorering på kött. Men även djurets ålder, kön och djurkategori påverkar
marmoreringen. Fodret är också viktigt. Olika foder har egenskaper som kan påverka
marmoreringen.
Under 2011 bedömde Team Ugglarp marmoreringen på alla djur som slaktades. Sextio
producenter, jämnt fördelade mellan producenter med genomsnittligt högt eller lågt
marmorerningsresultat blev tillfrågade via ett brev om de ville delta i undersökningen.
Nio producenter svarade varav sex hade högt marmorerningsresultat och tre lågt
marmoreringsresultat. Tillsammans hade producenterna skickat 107 st kvigor till slakt.
Intervjuerna genomfördes och resultaten analyserades.
Resultatet från undersökningen visade att producenter med högt marmoreringsresultat
oftare arbetade med sin nötköttsproduktion på heltid. Deras kvigor var oftast korsningar
av flera raser. Stallen var väldigt varierande men majoriteten hade sina kvigor i lösdrift
med liggbås. Grovfodret utfodrades ofta två eller fler gånger om dagen och var oftast
kort hackat och de flesta producenterna utfodrade också kraftfoder till sina kvigor.
Producenter med lågt marmoreringsresultat hade ofta ett jobb vid sidan om sin
nötköttsproduktion. De använde sig av tyngre raser. Stallarna var kalla lösdrifter med
djupströbädd. Grovfoder och kraftfoder utfodrades endast en gång om dagen.
Hacklängden på grovfodret var mer varierade mellan producenter med lågt
marmorerningsresultat.
Slutsatsen från arbetet var att vallfodret inte påverkade kvigornas marmorering något
nämnvärt. Producenter som gav kraftfoder i fri tillgång fick bra marmorering även vid
användning av tyngre raser. Främst var det rasernas marmoreringsegenskaper som
påverkade då endast vallensilage utfodrades. Mer information behövs till
nötköttsproducenter om hur de själva ska kunna påverka marmoreringen. Men även
slakterierna behöver ändra sin betalning efter köttets marmorering, annars lär
nötköttsproducenter inte sluta producera tunga djur med låg marmorering.