Bakgrund: Barn med Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) har svÄrigheter med uppmÀrksamhetsförmÄga samt impulsivt och hyperaktivt beteende. Arbetsterapeuter genomför interventioner med mÄl att förbÀttra barns förutsÀttningar för lÀrande och att utvecklas socialt, teoretiskt och aktivitetsmÀssigt. Studiens syfte Àr att beskriva arbetsterapeutiska interventioner och dess effekter pÄ inlÀrningsförmÄgan hos barn i Äldern 6-12 Är med Attention Deficit Hyperactivity Disorder.Metod: Studien Àr gjord i form av en litteraturöversikt utifrÄn aktuell publicerad empirisk forskning. Resultatet bygger pÄ 13 artiklar som beskriver effekten av arbetsterapeutiska interventioner.Resultat: Resultatet beskriver hur arbetsterapeuter arbetar med barn med ADHD genom att anpassa miljön, arbeta med barns förmÄga att fungera i social kontext, pÄverka barns kognitiva kapacitet och anpassa aktivitet. Interventionerna beskrevs generellt ha en positiv effekt pÄ den problematik mÄlgruppen barn med ADHD har.Slutsats: Interventionerna pÄverkar och visar effekt pÄ faktorer viktiga för barns inlÀrningsförmÄga och utveckling.

Bakgrund: Tidspress Àr ett arbetsmiljöproblem som för sjuksköterskan kan leda till yrkesrelaterad stress med negativa konsekvenser för omvÄrdnadsarbetet och patientsÀkerheten.Syfte: Att beskriva sjuksköterskans uppfattningar av orsaker till tidspress och dess konsekvenser för sjuksköterskans omvÄrdnadsarbete.Metod: Vi har gjort en systematisk litteraturöversikt baserad pÄ fem kvalitativa och tre kvantitativa artiklar som svarade an pÄ syftet. De databaser som anvÀnts för att finna artiklarna var Cinahl och PubMed.Resultat: Resultatet presenteras i fyra kategorier; ?orsaker till tidspress?, ?tidspressens konsekvenser för sjuksköterskans omvÄrdnadsarbete?, ?tidspressens konsekvenser för vÄrdkvalitet? och ?tidspressens konsekvenser för arbetsmiljön?. Resultatet visar att tidspress huvudsakligen orsakas av för fÄ yrkesverksamma sjuksköterskor vilket bidrar till en hög arbetsbelastning. De negativa konsekvenser som uppstod vid tidspress ansÄgs vara ett hinder i sjuksköterskans omvÄrdnadsarbete.

Uppsatsen behandlar ICA:s egna mÀrkesvaror (EMV) och dess senaste satsning pÄ lokalproducerat: ?Smak pÄ lokalt?. I uppsatsen undersöks hur ICA kan förstÀrka sitt varumÀrke genom just EMV och lokalproducerat.Kvalitativa intervjuer har genomförts med olika personer inom ICA-koncernen, dessa personer har valts ut utifrÄn deras expertisomrÄden; EMV, Sortiment & Inköp, Kategori och ?Smak pÄ lokalt?.Resultatet visar pÄ att ICA arbetar aktivt med att stÀrka lojaliteten till företaget, dess varumÀrke samt att öka kundlojaliteten. Detta sker genom kontinuerlig lansering av nya produkter, unika produktlinjer samt satsningen ?Smak pÄ lokalt? som har visat sig vara mycket framgÄngsrik.

Kursplanen för svenska (Skolverket, 2000) Äterkommer stÀndigt till att litteraturen bör ha en central roll i undervisningen. Litteratur beskrivs som nÄgot man kan lÀra och uppleva genom, dels om sig sjÀlv, dels sin omvÀrld. Syftet med denna studie Àr att belysa vilken skönlitteratur lÀrarna anvÀnder i svenskundervisningen pÄ högstadiet, hur den vÀljs samt hur lÀrarna vÀljer att arbeta med den. VÄra informanter bestÄr av lÀrare, frÄn tvÄ olika skolor med skilda förutsÀttningar. Av studien framgÄr att skolorna trots andra skillnader Àr relativt lika gÀllande skönlitteraturen och dess roll i svenskundervisningen, vilken samtliga lÀrare beskriver som central.

Bakgrund: VÄr utgÄngspunkt i uppsatsen Àr att produktskillnaderna blir allt mindre och det emotionella vÀrdets betydelse blir allt större. I och med detta fÄr varumÀrket en allt större betydelse Àven inom business-to-business. Syfte: Vi avser att undersöka ICA Menyföretagens identitet samt vad dess varumÀrke stÄr för. Dessutom vill se hur anvÀndbara de modeller vi anvÀnt Àr i business-to-business-relationer samt utforma en egen modell som förklarar hur mÀrkeslojalitet uppnÄs i en sÄdan relation. AvgrÀnsningar: Vi kommer endast att beröra sÄ kallad business-to-business samt varumÀrkets emotionella vÀrde.

Med sociala mediers snabba och stÀndiga utveckling skiftar dess trender snabbt, medan funktioner föds, dör ut och anvÀndarbeteende förÀndras. En nyligen populariserad trend som snabbt vuxit till sig och blivit stor Àr anvÀndandet av hashtags. Hashtagtrendens nuvarande storlek och spridda anvÀndningsomrÄde skapar ett stort intresse att undersöka dess egenskaper och möjligheter vidare. Denna uppsats riktar sig speciellt till kommunikationsbranschen nÀr den behandlar frÄgestÀllningen: Vad driver anvÀndare till att anvÀnda hashtags pÄ Instagram? Detta Àr en frÄgestÀllning som behandlats med en litteraturstudie, tvÄ fokusgrupper och tre intervjuer.Resultatet tyder pÄ att de primÀra drivkrafterna bakom hashtagande pÄ Instagram Àr identitetsskapande, egen vinning och strÀvan efter gemenskap.

Denna text a?r en reflektion o?ver maktfo?rha?llanden inom det (konst)musikaliska fa?ltet, och ett fo?rso?k att beskriva hur de produceras och reproduceras genom den musikaliska diskursen, de system av normer och avgra?nsningar som definierar den, och det sociala rum da?r den verkar.Den centrala tanken i texten a?r att det a?r verkets (och da?rigenom upphovspersonens) framtra?dande snarare a?n dess substans som avgo?r dess maktposition i fo?rha?llande till andra. Med framfo?rallt Michel Foucault och Judith Butler anva?nder jag mig av en teori om subjektet som na?got som inte a?r essentiellt, substantiellt och enhetligt, utan na?got som konstrueras i det performativa framtra?dandet i av diskursen fabricerade positioner. Musiken a?r sa?ledes performativ, som utsaga go?r den na?got, da? den tilla?ter, stabiliserar och reproducerar en given identitet och position.Diskursen ses ha?r alltsa? som ett maktfa?lt, definierad av sociala och kulturella normer, avgra?nsningar och fo?rbud, i vilken de subjekt som beha?rskar spra?ket, koderna, handlingarna, estetikerna och praktikerna tilla?ts framtra?da.Jag har i denna text fo?rso?kt att se hur diskursens manifesta yta ? musiken ? pa? olika sa?tt kan verka fo?r att do?lja den position som upphovspersonen intar, och da?rmed det subjekt som reflekteras i den socialitet da?r den tar plats.

Syfte och frÄgestÀllning: Syftet Àr att ta reda pÄ hur globala företag ? i detta fallföretaget Scania CV AB ? genom sina officiella intern- och kundtidningar i olikalÀnder förmedlar företagets kÀrnvÀrden och dÀrmed corporate brand.Metod: Ett urval av tidningar ifrÄn företagets intern- och kundtidningaranalyseras utifrÄn ett semiotiskt samt kulturellt perspektiv. BÄde ett urval avartiklar ? bÄde text och bild ? och tidningarnas grafiska kommunikationanalyseras.Slutsatser: Företagets kÀrnvÀrderingar Àr vagt formulerade och ger dÀrmed stortutrymme för tolkningar av dess innebörd. DÀrmed kan nÀstan allt som skrivs itidningarna sÀgas förmedla företagets corporate brand.

SkÄnes potatisodlarförening Àr en ideell förening som arbetar för dess medlemmar som bestÄr av potatisodlare i södra Sverige. Föreningen arbetar aktivt med att skapa en god ekonomi i odlingen bland dess medlemmar och för att stÀrka potatisens roll som livsmedel. Föreningen bestÄr av ca 150 medlemmar varav ca 120 Àr aktiva. Styrelsen i föreningen har beslutat att genomföra en undersökning om vad medlemmarna vill att föreningen ska jobba med och satsa pÄ, om stadgarna i föreningen följs m.m. MÄlet med arbetet Àr att fÄ fram ett beslutsunderlag för framtida arbete inom föreningen genom en undersökning bland dess medlemmar.

Dagens datorspel innehÄller en mÀngd effekter som försöker ge spelaren en kÀnsla av en interaktiv vÀrld. MÄnga av dessa effekter simuleras med hjÀlp av partikelsystem. Exempel pÄ sÄdana effekter Àr explosioner, rök och blodfontÀner.TyvÀrr Àr de flesta partikelsystem byggda sÄ att de existerar i en egen ?dimension? med varken uppfattning av dess omgivning eller omgivningens beskaffenhet. Detta resulterar i att partikelsystemen ibland kan verka, i vissa situationer, orealistiska och opassande.Detta arbete presenterar dÀrför en metod att tillfoga realism genom att ge ett partikelsystem och dess partiklar möjligheten att interagera dynamisk med sin omvÀrld.

Bakgrund: Som samhÀllsviktiga instanser har bankerna klarat sig ifrÄn konkurs vid finansiella kriser, staten och medborgare har fÄtt sÀkerstÀlla lÄn nÀr kapitalet tagit slut. Just nu sitter G20 lÀnderna i förhandlingar om nya krav pÄ högre och bÀttre kapitalbas för bankerna. Förhoppningen finns hos Finansinspektionen och regeringen att beslut snarast tas om ett införande av dessa i EU:s reglemente. Problemformulering: UtifrÄn de framtagna regler för hur det nya Baselregelverket kommer se ut tillsammans med kritik som riktats mot detta har vi inriktas oss pÄ att försöka svara pÄ hur lönsamheten ser ut bland de svenska bankerna med ett ökat krav pÄ eget kapital samt hur detta pÄverkar aktieÀgarnas avkastning. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka Basel III och hur det pÄverkar den svenska banksektorn, dess utveckling och framtida mÄl och avkastning.

Denna uppsats Àr en kritisk ideologianalys av den liberala frihetssynen utifrÄn feministisk teori. Som empiriska exempel har vi tagit sexualiseringen av det offentliga rummet och mer specifikt reklamens objektifiering av kvinnan och Ätföljande diskussion om lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam. Reklamens objektifiering av kvinnan inskrÀnker pÄ kvinnors reella frihet att definiera sig sjÀlva som individer och att vara fria frÄn könsdiskriminering, en inskrÀnkning som osynliggörs inom den liberala frihetssynen genom dess betoning pÄ individen. Den feministiska kritiken framför mer anvÀndbara verktyg för att analysera det strukturella förtrycket av kvinnan och vi har utifrÄn en mer enhetlig syn pÄ frihet med bas i Maccallums frihetsdefinition pÄvisat att inskrÀnkningar i individers/gruppers frihet kan leda till större frihet för flertalet. Vem friheten Àr till för, dess innebörd och utformning kan sÄledes inte faststÀllas en gÄng för alla utan Àr en process som sker genom kontinuerliga avvÀgningar mellan olika individers och gruppers intressen.Nyckelord: Liberalism, frihet, förtryck, feminism, reklam.Antal tecken: 69 421 (inklusive blanksteg).

Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av amning och metoden som anvÀndes i litteraturstudien var deskriptiv. Upplevelserna i 17 studier kategoriserades i fem grupper; förutsÀttningar, motstridiga rÄd, svÄrigheter, positiva erfarenheter och samhÀllssyn. Att fÄ motstridiga rÄd frÄn sjukvÄrden var den upplevelse som beskrevs oftast och de olika kÀnslomÀssiga svÄrigheter kvinnorna upplevde i samband med amningen var en annan tydlig upplevelse. Kvinnorna upplevde ocksÄ att de hade bristfÀllig kunskap om amning och dess fördelar. Amning sÄgs som nÄgot naturligt men förvÀntningarna stÀmde inte överens med upplevelsen.

Denna uppsats behandlar det fenomen som uppstÄr nÀr en, mer eller mindre isolerad, grupp religiöst hÀngivna mÀnniskor, hamnar i en sÄ pass allvarlig konflikt med staten och dess instutitioner att vÄldsamheter uppstÄr. Fenomenet brukar gÄ under beteckningen fanatiskt religiöst vÄld, och Àr i dess vÀsterlÀndska tappning mer eller mindre synonymt med sekter och sekterism.P.g.a. Àmnets digra karaktÀr Àr en kraftig begrÀnsning nödvÀndig för att kunna behandla Àmnet i en C-uppsats. Jag har dÀrför gjort valet att koncentrera mig pÄ de tvÄ mest extrema och medialt uppmÀrksammade fallen av religiöst sektvÄld. DÄ ett av syftena med uppsatsen Àr att undersöka orsakerna till hur och varför vÀpnade konflikter uppstÄr mellan stat och sekt har jag valt att utesluta de fall dÀr enbart kollektivt sjÀlmord av och med sektmedlemmarna utförts, utan inblandning av staten.

Uppsatsen kartlÀgger hur en företagsledning arbetar med innovation och identifierar möjligheter i kommunikationen med medarbetarna. Författarna analyserar ocksÄ hur ledningen kan bidra till, samt dess betydelse, vid utvecklingen av innovativa organisationer. Uppsatsen Àr indelad efter en undersökningsmodell som Àr utvecklad av författarna sjÀlva bestÄende av 5 delomrÄden: Kommunikation kring innovation, FörhÄllningssÀtt till innovation, Mekanismer som styr innovation, FörhÄllningssÀtt till misstag och FörhÄllningssÀtt till belöningar. Med utgÄngspunkt i de 5 delomrÄdena undersöks 4 snabbvÀxande svenska företag genom semi-strukturerade intervjuer med VD pÄ företaget. TvÄ av företagen Àr av medelstor karaktÀr och tvÄ lite mindre.