Uppsatsen studerar de fotografiska bilder fo?resta?llande Alliansen och de Ro?dgro?na, samt dess enskilda partiledare, som fra?n 2010-08-19 till 2010-09-19 publicerades i Go?teborgs-Posten samt Hallandsposten. Syftet a?r att klassificera varje enskild bild som gynnande, missgynnande eller neutral.Teorin utga?r ifra?n klassisk kommunikationsteori. Vidare diskuteras bildens betydelse, verklighetsgestaltning samt medias demokratiska uppdrag, semiotik, retorik och ansiktsuttryck.Metoden a?r en kvantitativ och kvalitativ inneha?llsanalys.

Denna kandidatuppsats i landsbygdsutveckling handlar om regeringens vision om Sverige ? det nya matlandet. Med utgÄngspunkt i mÄldokumentet PÄ god vÀg. MÄldokument för Matlandet mot Är 2020 har en analys av textens innehÄll gjorts. Syftet har varit att undersöka hur beskrivningen av Matlandet Sverige kan ses som ett uttryck för rÄdande diskurser och kulturella vÀrderingar.

Syfte: Uppsatsens huvudsyfte Àr att utifrÄn ett företagsekonomiskt perspektiv analysera och skapa förstÄelse för processen som en entreprenör och dess verksamhet genomgÄr fram till kommersialiseringen och vilken roll riskkapitalisten spelat fram till denna punkt.Resultatet av denna studie kommer att kunna anvÀndas för att fÄ en bild av de krav som stÀlls pÄ entreprenörer och dess verksamhet för att nÄ kommersialisering, samt hur relationen med riskkapitalisten kan hanteras. Metod: Vi har antagit ett företagsekonomiskt angreppssÀtt samt genomfört en kvalitativ studie, i form av en aktörsorienterad processtudie mednyckelpersoner pÄ fallföretaget. Slutsatser: VÄra intervjuer med nyckelpersonerna pÄ fallföretaget samt med forskare inom omrÄdet har givit oss en god grund till att kunna konstatera att entreprenörer och speciellt deras marknadsförstÄelse spelar stor roll för kommersialiseringen av idéer och produkter.Vidare har vi funnit att riskkapitalister kan bidra med mer Àn bara kapital. Det viktigaste de kan bidra med Àr ett brett kontaktnÀt, erfarenheter och att de kan professionalisera verksamheten.Entreprenörer bör ocksÄ vara uppmÀrksamma pÄ vilket sÀtt de uppfattas av riskkapitalister och vilken roll de i sjÀlva verket vÀljer..

Centrum för Teknik i Medicin och HÀlsa deltar i ett projekt som heter Innovation mot Infektionsom arbetar med att hitta nya lösningar för att minska vÄrdrelaterade infektioner (VRI). Omkringtio procent av inlagda patienter drabbas av VRI i Sverige. Studier hÀvdar att bristfÀllig handhygienÀr en av de vanligaste orsakerna till smittspridning. Hur vÀl produkterna pÄ sjukhus fungerar förvÄrdpersonalen pÄverkar hur vÀl handhygienen sköts. Genom att utvÀrdera de produkter somanvÀnds idag kan det underlÀtta för vÄrdpersonalen att hÄlla en god handhygien.

SammanfattningInledning: Den Ă„rliga incidensen för pankreascancer Ă€r 9 per 100 000 invĂ„nare. En tidig diagnos ger förbĂ€ttrad 5-Ă„rsöverlevnad men botar fortfarande fĂ„ patienter. De senaste Ă„ren har den dĂ„liga prognosen förbĂ€ttras tack vare utvecklingen inom bilddiagnostiken. Författaren i denna litteraturstudie har valt att jĂ€mföra multidetektor datortomografi (MDCT) och magnetisk resonans (MR) med kontrastmedel för diagnostik av pankreastumör vid misstĂ€nkt pankreascancer.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie Ă€r att undersöka vilken radiologisk undersökningsmetod som Ă€r att föredra vid diagnostisering av pankreascancer, MDCT eller MR.FrĂ„gestĂ€llning: Är det MDCT eller MR som Ă€r bĂ€st vid diagnostisering av pankreascancer?Metod: En litteraturstudie baserad pĂ„ 12 antal artiklar som Ă€r funna i databasen PubMed.Resultat: MDCT och MR har likvĂ€rdig diagnostisk sĂ€kerhet att upptĂ€cka pankreastumör samt pĂ„visa kĂ€rlinvĂ€xt och förutse operabilitet.

StÀndigt tillkommer det uppgifter om att en organisations ledarskap Àr i sig av största betydelse för dess överlevnad. Organisationens struktur pÄverkar ledare pÄ varierande sÀtt. Det finns cirka 1700 ledare i Göteborgs Stad. Med ledare menas den som har personal-, verksamhets- och budgetansvar. Göteborgs Stad Àr uppdelad i stadsdelar.

Byggbranschen ser att det Àr viktigt att kunna följa ett materialflöde genom byggprocessen för att kunna effektivisera materialflödet. Genom att kopplaspÄrning av material i byggproduktion med projekteringsmodell ges möjlighetatt minimera slöseriet, vill sÀga effektivisera materialflödet och effektivisera byggprocessen.Examensarbetet utreder behov gÀllande spÄrning av objekt i byggprocessen med hjÀlp av radiofrekvensidentifikations (RFID) taggning och dess sammanlÀnkning med en byggnadsinformationsmodell (BIM).Genom att mÀrka objekt i en projekteringsmodells objektspecifika littera ochfysiska objekt med RFID taggar skapades en sammanlÀnkning mellan dessa. Det fysiska objektets framfart i förhÄllande till projekteringsmodellen kunde dÄföljas.Simulering av en fallstudie av detta genomfördes genom att simulera enarmeringsleverans och dess materialflöde vid ett projekt hos NCC Teknik i Göteborg.I fallstudien praktiserades överföringen manuellt med hjÀlp av en FTP-serversamt Excel och manuell överföring till projekteringsmodellen. Denna process var ineffektiv och krÀvde mycket tid i förhÄllande till informationen. En teknisk lösning för att effektivt kunna överföra information frÄnmaterialflödesspÄrning till BIM vore ett sÀtt att effektivisera processen.

Syftet med denna uppsats var att underso?ka om det finns skillnader och i sa?dana fall vilka skillnader pa? reklamannonser fo?r hudva?rdsprodukter i livsstilstidningar som sa?ljs i Sverige, fo?r kvinnor respektive ma?n. Jag har gjort en retorisk inneha?llsanalys av totalt tolv annonsbilder. De teorier jag utga?tt ifra?n a?r genus, retorik och media- marknadskommunikation.

I min studie har jag undersökt vilka uppfattningar idrottande ungdomar har om kost och dess pÄverkan pÄ prestation. De frÄgestÀllningar studien sökt svar pÄ Àr: vilken mÄlsÀttning har ungdomarna med sitt idrottande? Hur beskriver de sin mÄltidsplanering inför trÀning och tÀvling? Hur och frÄn vilka tar de till sig rÄd och information om kost och kostrÄd? Resultatet bygger pÄ kvalitativa intervjuer med Ätta stycken idrottande ungdomar i Äldern 17 ? 18 Är, fyra flickor och fyra pojkar. Alla data har behandlats utifrÄn ett genusperspektiv och dÄ frÀmst genom begrepp som genusordningen och principerna isÀrhÄllande och hierarkisering. Resultatet visade att det finns ett samband mellan vilka mÄl ungdomarna har med sitt idrottande och hur mycket de trÀnar.

User Generated Content (UGC) blir allt vanligare pÄ webben och flera av de mest besökta hemsidorna pÄ internet Àr till stor del baserade pÄ innehÄll skapat av dess anvÀndare. Varje dag redigeras exempelvis över 120,000 artiklar pÄ Wikipedia av dess hÀngivna anvÀndare som i snitt spenderar över 8 timmar i veckan pÄ att skapa nytt eller redigera existerande material. Att motivera anvÀndare att bidra med innehÄll pÄ detta sÀtt blir allt viktigare. För att kunna göra detta krÀvs en förstÄelse för vad som motiverar anvÀndarna att bidra.Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt frÄn detta och vi studerar vilka motivationsfaktorer som ligger till grund för att anvÀndare skapar UGC samt om det finns nÄgra samband mellan dessa motivationsfaktorer. En litteraturstudie över tidigare forskning inom omrÄdet genomförs och resulterar i 15 motivationsfaktorer kategoriserade i fyra kategorier.

Arbetet syftar till att studera hur den svenska gymnasiekolans lÀroplaner förÀndrats över tid i sin syn pÄ eleven, dess lÀrande och vad mÄlet för dess lÀrande Àr. Till de senaste tre lÀroplanerna för gymnasiet adderas de tvÄ statliga utredningar. BestÀllda av den borgerliga alliansregeringen 2006 och den socialdemokratiska föregÄende regeringen. Vilket ger dels en mer aktuell bild av synen pÄ en ny lÀroplan, men Àven ger en bild av den kommande nya lÀroplanen för gymnasieskolan. För att sÀtta denna förÀndring i en kontext matchas materialet till teorier om det moderna samhÀllets övergÄng till det postmoderna, samt förÀndringen av synen pÄ kunskap och lÀrande denna övergÄng medför.

Studien behandlar begreppet det kompetenta barnet och dess komplexitet. Denerfarenhet vi har genom att vara verksamma i förskolan innebÀr att vi uppleverbegreppet anvÀnds utan nÄgon större eftertanke eller notis av dess betydelse. Syfte medstudien Àr att förklara och förstÄ innebörden av begreppet det kompetenta barnet iförskolan. Studiens litteraturgenomgÄng berör aktuell forskning inom omrÄdet,begreppet det kompetenta barnet och barnsyn. Datainsamlingen som ligger till grund förstudien bestÄr av Ätta kvalitativa intervjuer med förskollÀrare och genomfördes med stödav fenomenografin.

Matematiken Àr en vetenskap som Àr indelad i flera omrÄden. Ett av dessa omrÄden Àr aritmetik som betyder rÀknelÀra. Tillhörande aritmetiken finns ett antal egenskaper, rÀkneregler och rÀknelagar. Syftet med studien var att undersöka hur den associativa lagen beskrivs och uppfattas enligt matematikdidaktisk forskning. Arbetet Àr en litteraturstudie av matematikdidaktiska forskningspublikationer.

Jag har, i mitt arbete, valt att titta pÄ elevers tankesÀtt och val av strategier i huvudrÀkning, sett ur ett sociokulturellt perspektiv, för att se hur det stÄr till med huvudrÀkningen hos dagens elever. HuvudrÀkning kan ses som en av grundpelarna inom matematiken. HÀr gÀller det att lösa uppgifter i huvudet, utan nÄgra hjÀlpmedel. För göra detta behöver vi ha tillgÄng till olika strategier, som kan hjÀlpa oss att vÀlja tillvÀgagÄngssÀtt efter behov. HÀr har vi mer frihet att vÀlja hur vi ska lösa uppgiften Àn om vi anvÀnder oss av traditionella algoritmer.

BakgrundI den omvÀrld vi ser idag, prÀglad av ekonomisk oro, krÀvs en effektiv och funktionellstyrning för att smÄ företag i allmÀnhet och de inom modebranschen i synnerhet ska överleva.Detta dÄ smÄ företag generellt inte har lika mycket kapital att ta av i sÀmre tider ochmodebranschen drabbas sÀrskilt hÄrt dÄ mode Àr det första hushÄllen sparar in pÄ i enlÄgkonjunktur. Trots detta Àr majoriteten av de modeller för ekonomistyrning vi ser idagutformade med hÀnseende pÄ större företag. Budgeteringen Àr en av dessa modeller vilkenocksÄ Àr en av de Àldsta och mest omtalade modellerna för ekonomistyrning.SyfteSyftet med föreliggande uppsats Àr att utreda budgeteringens anpassningsförmÄga till smÄföretag i vÀstsvensk modeindustri samt att utforska dess nytta med utgÄngspunkt i ettledningsperspektiv.AvgrÀnsningarUppsatsen avgrÀnsas till att behandla företag inom vÀstsvensk modeindustri. Dessutomkommer uppsatsen endast att behandla smÄ företag, dessa definieras utifrÄn antal anstÀllda,vilka inte fÄr överstiga 49 stycken.MetodFöreliggande uppsats grundar sig i ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt med ett kombineratdeskriptivt och explorativt undersökningssyfte samt en kvalitativ undersökningsmetod. Detutfördes fem semistrukturerade intervjuer med företagsledare för smÄ företag inommodebranschen i VÀstsverige.Analys & slutsatserSÄvÀl teori som empiri redogör för budgeten som en finansiell plan för kommandeverksamhetsÄr.