Sökresultat:
645 Uppsatser om Tillverkande företag - Sida 30 av 43
Miljöledningssystem som verktyg för att bidra till en hÄllbar utveckling
MÀnniskor har alltid haft en pÄverkan pÄ sin omgivning. Med en stÀndigt ökande befolkning och stÀndigt stigande konsumtion av naturresurser har pÄverkan blivit allt större. Naturen har besvarat utvecklingen med global uppvÀrmning och degraderande biodiversitet, vilket har resulterat i ett uppvaknande miljöengagemang. Brundtlandrapporten introducerade 1987 begreppet hÄllbar utveckling. Den hÄllbara utvecklingen krÀver en koordination av samhÀllets olika aktörer.
PrestationsmÀtning : Utformning och anvÀndning
Bakgrund: Alla organisationer anvÀnder sig mer eller mindre av prestationsmÀtning i nÄgon form. Utan det Àr det svÄrt att veta hur det gÄr. PrestationsmÀtning Àr utformat pÄ olika sÀtt beroende pÄ företagets storlek, kontroll och mÄl. Företag har olika anledningar till att mÀta prestation, allt frÄn stöd till implementering av strategi till att motivera anstÀllda. SÄledes Àr det viktigt att utforma ett prestationsmÀtningssystem med nyckelmÄtt som passar den egna verksamheten och dess syfte.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och förklara vilka prestationsmÄtt som vÀljs samt hur de anvÀnds i tillverkande företag.Metodval: Arbetet bestÄr av en fallstudie av en enhet i ett multinationellt företag inom pappersindustrin.
Sociala mediers pa?verkan i fotografbranschen : skillnaden mellan reklam- och bro?llopsfotograf
I den ha?r underso?kningen har vi tittat pa? hur sociala medier har pa?verkat branschen fo?r fotografer. Idag ser vi mer och mer bilder o?verallt och internet har gjort det mo?jligt att synas fo?r alla, oavsett budget. Da?rfo?r ville vi se hur det har pa?verkat fotografer, eftersom ?alla a?r fotografer? pa? internet idag.
Music Branding : VarumÀrkens kommunicerande toner
Denna uppsats grundar sig i kommunikationens va?rld da?r det konstant byggs nya varianter av kommunikationsmedel. Music branding a?r ett kommunikationsmedel med musik som sitt verktyg. Med sin emotionella kraft anva?nds music branding av fo?retag fo?r att marknadsfo?ra och bilda varuma?rken.
Analys och utformningsfo?rslag av produktionslina vid o?kad ordervolym av katalysatorer : Swenox AB
Examensarbetet har utfo?rts av Ida Montan, maskiningenjo?rsprogrammet pa? Karlstad Universitet. Arbetet har skett i samarbete med Swenox AB. Ett fo?retag vars produktion a?r bela?gen i Nyko?ping.
Att mo?ta fo?retaget ur ett rumsligt perspektiv : Â Hur rummet kan fungera som en informationsla?nk mellan fo?retaget och beso?karen.
Det ha?r a?r ett examensarbete i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med detta examensarbete har varit att underso?ka utvecklingsmo?jligheterna fo?r den rumsliga utformningen i X huvudentre?, med ma?let om att rumsligt sta?rka informationsla?nken mellan fo?retaget och beso?kare. Genom att skapa en fo?rsta?else fo?r hur rummets gestaltning samspelar med ma?nniskans upplevelse ges en sto?rre insikt i hur ett rum bo?r utformas fo?r ett besta?mt syfte, ba?de fo?r att kunna sto?dja en praktisk funktion och a?ven en visuell upplevelse.Syftet med de underso?kningar som utfo?rts i examensarbetet har varit att fa? en uppfattning kring beso?karnas upplevelse av den rumsliga utformningen i X huvudentre?.
Electronic Transportation Markets and New Technology
En transportbo?rs a?r en elektronisk marknadsplats da?r transportsa?ljare kan annonsera ledig kapacitet till fo?rsa?ljning och transportko?pare kan ge fo?rfra?gningar pa? transporter. Na?r akto?rerna pa? transportbo?rsen har hittat en sa?lj- eller ko?pannons som passar deras behov sluter de avtal om en transport. Transportbo?rser underla?ttar fo?r transportsa?ljare att o?ka sina fyllnadsgrader samtidigt som den a?ven underla?ttar fo?r transportko?pare att hitta transporto?rer.
Den nya branschstandarden ByggaF : Hur fungerar den i produktionen?
Examensarbetet har utfo?rts av Ida Montan, maskiningenjo?rsprogrammet pa? Karlstad Universitet. Arbetet har skett i samarbete med Swenox AB. Ett fo?retag vars produktion a?r bela?gen i Nyko?ping.
Uppsalamodellen; Àr den relevant i förhÄllande till hjÀlporganisationer? : En flerfallsstudie av LÀkare Utan GrÀnser och LÀkarmissionen
Inom det företagsekonomiska ÀmnesomrÄdet har Johanson och Vahlnes Uppsalamodell sedan 1970-talet varit en dominerande teori vad gÀller företags internationaliseringsprocesser. Enligt denna teori bör företag gradvis expandera internationellt och inhÀmta kunskap om utlÀndska marknader innan en expansion genomförs. I kontrast till denna har pÄ senare Är Born Global, en teori som ifrÄgasÀtter Uppsalamodellen, vunnit mark. Detta dÄ det har blivit allt vanligare att företag redan initialt expanderar till avlÀgsna marknader utan att inneha den kunskap som Uppsalamodellen föresprÄkar. DÄ Uppsalamodellen fokuserar pÄ vinstdrivande tillverkande företag Àr syftet med denna uppsats att analysera Uppsalamodellens relevans i förhÄllande till de icke vinstdrivande tjÀnsteorienterade hjÀlporganisationerna LÀkare Utan GrÀnser och LÀkarmissionen, vilka kan anses vara exempel pÄ Born Globalföretag.
GÄr det urskilja skillnader i mÄlkongruens med avseende pÄ interaktiva ekonomistyrsystem?
Titel: GÄr det urskilja skillnader i mÄlkongruens med avseende pÄ interaktiva
ekonomistyrsystem?
Författare: Lina Lindgren och Viktoria Mandelberg
Handledare: Lars Svensson
Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola
Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 10 poÀng
Syfte: Vi vill med denna uppsats undersöka om det blir en bÀttre mÄlkongruens
hos företag med mer interaktivitet i sina ekonomistyrsystem. Vi vill ocksÄ
undersöka om företag har samma grad av mÄlkongruens, oberoende av vilken
situation företaget befinner sig i.
Metod: Vi har valt att genomföra vÄr studie med hjÀlp av en enkÀtundersökning
riktad till slumpvalda, tillverkande företag. Vi har kategoriserat vÄra frÄgor
efter den befintliga teori vi anvÀnt oss av.
AktieÀgare eller övriga intressenter : En studie av Vattenfalls kommunicerade vÀrderingar i Ärsredovisningar
Det har blivit allt dyrare att bygga i Sverige, den svenska byggnadsindustrin har halkat efter övrig producerande industri och byggföretagen mÄste börja tÀnka i nya banor om de ska klara de nya utmaningarna. Lean-tÀnkande har lÀnge nyttjats inom den tillverkande industrin och byggföretag har pÄ senare Är börjat snegla pÄ dessa koncept i syfte att öka sin produktivitet. Problemet Àr att byggindustrin inte har homogena produktionsmiljöer och dÀrmed inte kan anvÀnda samma lean-koncept som exempelvis bilindustrin. DÀrför har ett nytt koncept som kallas Lean construction utvecklats som bygger pÄ ett antal principer frÄn traditionella produktionssynsÀtt (Koskela, 2000). Konceptet Àr relativt nytt och forskningen inom omrÄdet har frÀmst fokuserat pÄ lösningar pÄ specifika problem istÀllet för att skapa förstÄelse för konceptets helhet.
StyrförutsÀttningar och intern mÄttanvÀndning
Denna studie syftar till att beskriva anvÀndningen av mÄtt och analysera dess nyttjande pÄ olika hierarkiska nivÄer i svenska företag, samt att diskutera hur olika styrförutsÀttningar och synsÀtt i styrningen inverkar pÄ den interna mÄttanvÀndningen. Studien Àr en fallstudie och utgÄr frÄn kvalitativ metod. Den huvudsakliga datan har inhÀmtats via personliga intervjuer med ekonomicheferna i tre noterade tillverkningsföretag som ingÄr i studien. Detta har medfört en inblick i vilken situation företagen befinner sig i samt den interna mÄttanvÀndningen i verksamheten. Uppsatsen utgÄr frÄn contincency-teorin som ansats för att belysa företagens förmÄga att anpassa sina ekonomistyrsystem efter omgivningen.
Strategier i exportföretag vid lÄgkonjunktur : Hur företag har handlat strategiskt pÄ en svikande marknad
Ă
r 2008 hamnade vÀrlden i kris till följd av omfattande utlÄning i USA. Krisen spred sig vidare till Europa och den europeiska krisen har kommit att kallas statsskuldskrisen. Flertalet europeiska lÀnder har högre skulder Àn de kan hantera och riskerar konkurs. Dessa lÀnder kÀmpar med sin ekonomi vilket har en negativ effekt pÄ euron och har spridit en oro till övriga lÀnder i Europa. Vid oroligheter, speciellt lÄgkonjunktur, minskar importen och följaktligen exporten inom Europa. Sverige Àr ett exportberoende land, exporten stÄr för hÀlften av BNP varav 40 % gÄr till Europa. Genom Sveriges beroendestÀllning vill vi beskriva hur företag med betydande export till Europa har agerat pÄ den osÀkra marknaden.
KartlÀggning och utvÀrdering av utbildningar - en svaghet i företag?
Kurs: Kandidatuppsats 41-60p, vÄren - 2002, Företagsekonomi
Titel: KartlÀggning och utvÀrdering av utbildningar - en svaghet i företag?
Författare: Annika Andersson , Nina Blomkvist och Goce Lamevski
Handledare: Göran Alsén, IEM, Blekinge Tekniska Högskola
Syfte: VÄrt syfte med uppsatsen Àr att beskriva och skapa förstÄelse för vilka
faktorer som ligger bakom hur företag kartlÀgger utbildningsbehov, vilka
utvÀrderingsmetoder som anvÀnds samt hur effekter kan tydliggöras i
organisationen. Vidare Àr syftet att efter studien kunna bemöta den kritik som
vi tar upp i problemdiskussionen.
Metod: Vi har i denna studie anvÀnt oss av semistrukturerade, kvalitativa
intervjuer med utbildningsansvariga inom telecombranschen.
Slutsats: I vÄr studie har vi kommit fram till att företag lÀgger ner, ett till
synes noggrant arbete med att karlÀgga behov för utbildning, i kontrast till
den kritik som har framhÄllits av forskare. Vidare har vi funnit att företag
frÀmst anvÀnder sig av enkÀter vid utvÀrderingsprocessen, samt att syftet med
utvÀrderingen i första hand, verkar vara att förbÀttra kommande utbildningar.
AllmÀnhetens instÀllning och riskperception gentemot stÄlverk : En enkÀtstudie
StÄlindustrin förser sÄvÀl mÀnniskor som samhÀllet med mÄnga nödvÀndiga byggstenar. I Sverige finns tolv stÄltillverkande anlÀggningar och hela 80 % av stÄlet exporteras. Som alla andra tillverkande industrier har den flera miljöaspekter att ta hÀnsyn till, men stÄlets nytta vÀger tungt och dÀrför Àr det av stor vikt att genom forskningsprojektet StÄlkretsloppet nÄ hÄllbar utveckling. Miljöskyddslagen, miljöbalken och ett ökande miljöengagemang har lett till arbete med miljöfrÄgor. Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur allmÀnhetens riskperception, attityd och oro gentemot stÄlindustrin ser ut.