Trust is a concept used throughout our daily lives. We give trust to friends, colleagues and strangers. We also give trust to the technical artifacts we use in our everyday lives. We must also rely on the services we use to work the way we expect them to. There is plenty of research on trust in e-commerce and online banking on website based platforms.

Syftet med denna undersökning är att se hur lekmannaövervakare och klienter uppfattar relationerna sinsemellan ur ett sociologiskt perspektiv. Även hur dessa parter uppfattar relationen när det gäller kontakten och tilliten.Vi har utgått från en kvalitativ intervjumetod där vi har intervjuat sammanlagt åtta personer varav fyra lekmannaövervakare och fyra klienter.I arbetet har vi utgått ifrån fyra teorier, intrycksstyrning, stigmatisering, stämplingsteori av Erving Goffman samt den abstrakta tilliten av Anthony Giddens.Resultatet visar att lekmannaövervakarna och klienterna har en viss tillit till varandra men visar samtidigt att det finns gränser på hur nära man som lekmannaövervakare vill komma sin klient och tvärtom. Vi har också kommit fram till att både klienter och lekmannaövervakare har en vetskap om hur man gör för att bygga upp ett förtroende hos varandra, men att alla bygger detta på olika sätt.I analysen kommer du att få läsa om hur vi kopplat vårt resultat till de fyra olika teorierna för att sedan kunna ge en förklaring ur ett sociologiskt perspektiv.Nyckelord: Frivård, relationer, tillit, klient och lekmannaövervakare.

ProblemVilka anledningar finns det för att ha incitamentsprogram enligt revisionsbyråerna och hur överensstämmer det med Scanias incitamentsprogram?SyfteSyftet är att beskriva likheter och skillnader för anledningar till att ha incitamentsprogram enligt revisionsbyråerna jämfört med Scania AB.Metod Vi har gjort en multipel fallstudie på grund av att vi har studerat flera organisationer.  Vi har samlat in information till empiri genom litteratur, artiklar, årsredovisningar och intervjuer. Intervjuerna har genomförts på revisionsbyråer. Gällande vårt jämförelseobjekt Scania AB har vi genomfört en telefonintervju, för att ta reda på vilka anledningar det finns att ha incitamentsprogram för svenska företag.SlutsatsVi kan konstatera att det finns fem anledningar för ha incitamentsprogram i svenska företag enligt revisorerna och dessa är: Rekrytera och behålla kompetens inom företaget, att fördela risken mellan ägarna och ledningen, att få ledningen att investera i projekt som gynnar företaget på långsikt, att styra ledningen till önskat beteende och att motivera de anställda till att prestera bättre. Det finns en likhet mellan revisorerna och Scania AB och den är att rekrytera och behålla kompetens inom företaget..

Socialnämnden i Halmstad fattade den 13 februari 2008 ett formellt beslut om att konkurrensutsätta 20 stycken gruppbostäder inom handikappomsorgen. Beslutet orsakade en del motstånd från de anställda vilket bland annat visade sig i en protestlista och demonstration. Syftet med undersökningen var att undersöka hur kommunikationen från Socialförvaltningens ledning har fungerat ut till de anställda på gruppbostäderna samt hur de anställda har uppfattat kommunikationen. Syftet var även att belysa för- och nackdelar med de kommunikationskanaler som ledningen valt att använda sig av ur ett delaktighets- och motståndsperspektiv. För att undersöka kommunikationen valdes en kvalitativ metod då denna ger större möjlighet att undersöka upplevelsen av kommunikationen hos de anställda.

Denna uppsats har haft som huvudsyfte att se om försvarsmaktens centrala ledning använder sig avuppdragstaktik vid verksamhetsledning, och därmed följer Försvarsmaktens ledningsfilosofi.För att undersöka det förhållandet studeras de styrdokument som är rådande i försvarsmaktenkontra de direktiv som erhållits från statsmakten. Vidare genomförs ett antal intervjuer med såvälförbandschefer som delar av den centrala ledningen för att låta dem ge sin bild över situationen, ocheventuellt beskriva hur relationen mellan förband och ledning är avseende styrning iförsvarsmakten. Uppsatsen tar sin teoretiska grund i ett antal ledarskapsteoretikers syn på bredstyrning och ledarskap samt förståelsens inverkan på organisation och ledarskap. Metoden iuppsatsen är kvalitativ vid såväl textanalys som vid intervjuanalyser.Uppsatsen har efter analys av de styrande dokumenten och intervjuerna utifrån uppsatsensfrågeställningar, givit följande slutsatser på de ställda frågorna:- Det råder inte en balans mellan hur den centrala ledningen utövar sin styrning av förbandenkopplat mot vad som står i försvarsmaktens ledningsfilosofi!- Förhållandet mellan förbanden och ledningen är spänt men där finns en viss strukturellförståelse från förbandscheferna för ledningens styrning av förbanden även om frustrationenväxer sig allt starkare- Felet och därmed huvudorsaken till att situationen är som den är, beror främst på att det saknasen förståelse från ledningen över de styrnings- och ledarskapsproblem som finns inomorganisationen. Och som ovan beskrivs finns en viss förståelse från förbanden för ledningenssituation även om den inte tycks vara ömsesidig.

Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att ur ett ledningsperspektiv se vilka verkliga effekter delat ledarskap leder till. Vi vill utvärdera om de av ledningen förväntade effekterna leder till de verkliga effekterna vi kunde se. Metod: Vi har använt oss av kvalitativ metod för att få en djup inblick i de verkliga effekterna i det delade ledarskapet. Vi har först tagit reda på vilka effekter ledarna ville uppnå, för att sedan göra en utvärdering varpå vi visar de verkliga effekter som uppstått. För att utföra detta har vi använt oss av ett antal fallstudier.

Det är många som har skrivit om fördelar och nackdelar med icke-finansiella mått. I dagens samhälle krävs snabba beslutstaganden och inte endast att man reagerar i efterhand. Större krav ställs också på företagen att även ta hänsyn till de ?mjukare? tillgångarna. Studier har emellertid visat att tillit för dessa icke-finansiella mått saknas inom företagen, då främst på ledningsnivå.

Då den globala konkurrensen ökar ställs idag allt högre krav på organisationeratt skapa innovationer, därmed måste organisationerna kunna tillvarata och främja medarbetarnas kreativitet. Syftet med denna studie har varit att undersökahur medarbetare i en global organisation, inom högteknologisk utveckling och produktion, upplever organisationsklimatet samt hur det upplevda organisationsklimatet kan påverka förutsättningarna för kreativitet. Studien baseras på åtta semistrukturerade intervjuer med medarbetare på olika positioner, avdelningar och nivåer i organisationen.Studien tyder på att det delvis råder goda förutsättningar för kreativitet i den närmsta arbetsgruppen där klimatet är tryggt och medarbetarna är motiverade. Dessa förutsättningar tycks många gånger hämmas av en otydlig och inkonsekvent ledning som ger svagt idéstöd och genom bristande tillit skapar otrygga och passiva medarbetare genom hela organisationen. Studien tyder därmed på att den högsta ledningen har ett stort ansvar över om förutsättningar för kreativitet ska vara ett reellt värde i organisationen..

Då den globala konkurrensen ökar ställs idag allt högre krav på organisationer att skapa innovationer, därmed måste organisationerna kunna tillvarata och främja medarbetarnas kreativitet. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur medarbetare i en global organisation, inom högteknologisk utveckling och produktion, upplever organisationsklimatet samt hur det upplevda organisationsklimatet kan påverka förutsättningarna för kreativitet. Studien baseras på åtta semistrukturerade intervjuer med medarbetare på olika positioner, avdelningar och nivåer i organisationen.Studien tyder på att det delvis råder goda förutsättningar för kreativitet i den närmsta arbetsgruppen där klimatet är tryggt och medarbetarna är motiverade. Dessa förutsättningar tycks många gånger hämmas av en otydlig och inkonsekvent ledning som ger svagt idéstöd och genom bristande tillit skapar otrygga och passiva medarbetare genom hela organisationen. Studien tyder därmed på att den högsta ledningen har ett stort ansvar över om förutsättningar för kreativitet ska vara ett reellt värde i organisationen..

Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för om, och i så fall hur, någravuxna skilsmässobarn upplevde att föräldrarnas skilsmässa har påverkat dem tanke-, känsloochbeteendemässigt. Studien baserades på följande frågeställningar: Vilken inställning hardessa vuxna skilsmässobarn haft till att själva ingå äktenskap och/eller bilda familj och skaffabarn? Vilken inställning har dessa vuxna skilsmässobarn haft till företeelsen skilsmässa? Ivilken utsträckning har dessa vuxna skilsmässobarn upplevt nära relationer och tillit till andramänniskor? Hur har dessa vuxna skilsmässobarn upplevt kortare perioder separerade från näraanknytningspersoner? Vilken erfarenhet har dessa vuxna skilsmässobarn av förebilder ochsubstitut? Metodologiskt användes en semistrukturerad intervjumetod, och urvalet bestod avtvå män och tre kvinnor. Intervjuerna pågick i cirka 45 minuter och behandlade följandeteman: ?äktenskap/skilsmässa?, ?bilda familj/skaffa barn?, ?nära relationer/tillit?,?separationssvårigheter? samt ?förebilder/substitut?.

Bakgrund: En sjuksköterska inom rättspsykiatrin ska kunna se patienten bakom brottet, ha modet att finnas kvar i alla situationer och ha ett förhållningssätt präglat av synen på alla människors lika värde. Sjuksköterskan har ett ansvar att främja patientens välbefinnande genom att förmedla trygghet och tillit i vårdrelationen under patientens vårdtid. Vårdrelationen är kärnan i vårdprocessen och grunden i vårdandet. För en god vårdrelation behövs en ömsesidig respekt mellan sjuksköterska och patient. Sjuksköterskan behöver ha förmågan att uttrycka sig så att det skapar förtroende för att patienten ska känna tillit till henne.

Ma?nniskor har de senaste a?rhundradena bidragit till o?kade emissioner av klimatgaser, vilket i sin tur har bidragit till den klimatfo?ra?ndring som idag upplevs. Jordbruket sta?r fo?r en stor del av dessa emissioner och i takt med att befolkningen o?kar sa?tts ytterligare press pa? jordbruket att kunna fo?rse denna befolkningso?kning med livsmedel. Samtidigt o?kar detta a?ven pressen pa? miljo?n.

Vilka normer och värderingar bidrar till en god vänskapsrelation? Ien kvalitativ undersökning intervjuades tre män och tre kvinnormellan 20-30 år. Respondenterna som rekryterades via ettbekvämlighetsurval svarade på 15 frågor om deras syn på vänskap.Resultatet visade att respondenterna hade vissa gemensamma svarsom delades upp efter följande teman; tillit, acceptans, intimitet.Vänskap visade sig ha en betydande roll för välmående eftersom detär en grundläggande del av människans liv. Studien visade även attdet ur ett genusperspektiv fanns förväntningar som skiljde sig åt i envänskapsrelation och att dessa skillnader grundade sig på normer ochvärderingar. Resultatet visade slutligen att normer och värderingargenom åren har skapats genom kulturen som har sin grund isamhället..

Uppsatsen behandlar budgetens betydelse för engagemanget hos ledning och medarbetare. Engagerade medarbetare är ingen självklarhet i ett företag och det kan finnas en osäkerhet hos ledningen om hur engagemang ska skapas. Ett problem, speciellt i mindre företag, kan vara att undvara resurser, exempelvis tid och pengar, för att skapa den extra glöd som behövs. Budget är ett verktyg som många företag redan använder och kan även användas som ett verktyg att samlas kring för att diskutera i företaget. Syftet med uppsatsen är att -beskriva och jämföra ledningens och medarbetarnas uppfattning om budgetprocessen i ett mindre företag, -tillämpa en modell om meningsskapande på de uppfattningar på budgetprocessen som identifierats i företaget samt -formulera tentativa slutsatser om hur meningsskapande kan användas som instrument för att skapa engagemang i ett mindre företag.

Bakgrund: För att ett företag ska lyckas i den nya ekonomin krävs bland annat att de tar tillvara på individens kapacitet samt uppmuntrar till lärande och utveckling. Om de anställda har vetskap om de förväntningar som ledningen har på dem kan det bidra till att goda och effektiva reslutat skapas. Företagsledningens förväntningar kommer från många olika intressenter såsom koncernledning, kunder, leverantörer, stat, ägare, anställda med mera. Ledningens uppgift är att hantera och balansera alla förväntningar och påtryckningar från andra intressenter, för att sedan kommunicera dem på ett rättvisande och förståeligt sätt till de anställda.Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera kritiska faktorer som är betydelsefulla för graden av överensstämmelse vad gäller de förväntningar de anställda tror att ledningen har på dem, jämfört med de förväntningar som ledningen i själva verket har.Genomförande: Uppsatsen baseras på tillgänglig teoribildning om kommunikation, ledarskap och strategi samt personliga djupintervjuer med ledning och anställda på Telia Nära i Norrköping.Reslutat: Studien resulterade huvudsakligen i en modell över företagets kommunikationsprocess som påvisar de, av oss, funna kritiska faktorerna för graden av överensstämmelse hos förväntningarna..