Bakgrund: Varje dag möter sjuksköterskor patienter som drabbats av en sjukdom. Under sjukdomsförloppets sista tid är patienten känsligare och mer sårbar. Bemötandet blir då en viktig aspekt i en bra vårdrelation mellan sjuksköterskan och den döende patienten som bygger på tillit, trygghet och respekt. Syfte: Syftet med studien är att belysa ett bra bemötande med en döende patient ur sjuksköteskans perspektiv. Metod: En litteraturstudie utifrån nio kvalitativa artiklar.

Vårt syfte är att undersöka och beskriva pedagogers uppfattningar om bemötandets betydelse, dels i en grundskola dels på tre olika skoldaghem. Arbetet ger en översikt av bemötandets dimensioner, vad olika styrdokument säger, samt om vikten av ett positivt bemötande. Med stöd av fem intervjuer i grundskola och fem intervjuer på skoldaghem gör vi en beskrivning och analys av lärarnas bemötande av eleverna. Sammanfattningsvis pekar resultaten i våra undersökningar på att lärarna är medvetna om bemötandets betydelse. Nyckelord: empati, kunskap, miljö, respekt, samspel, tillit..

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Förtroende för rättsväsendet och trygghet i samhället är två ting som är basala för ett fungerande och icke korrupt samhälle. Syftet med detta examensarbete var att undersöka Luleå kommuns invånares förtroende för rättsväsendet samt att mäta otryggheten bland dessa. Följande frågeställningar användes: ?Hur stort är förtroendet för rättsväsendet som helhet, för de enskilda myndigheterna och deras sätt att utföra olika uppgifter?? och ?Hur utbredd är otryggheten i Luleå kommun och hur vanligt är det att personer oroar sig för olika typer av brott??. En kvantitativ enkätundersökning genomfördes med män och kvinnor, i olikaåldersgrupper, boende i Luleå kommun.

Studien behandlar hur tilliten inom arbetsgrupper påverkas av hur medarbetarna inom dessa upplever organisationens kontrollmiljö. Hur kontrollmiljön påverkar tilliten inom arbetsgrupper har inte studerats tidigare, varpå det skapades en teoretisk syntes utifrån tidigare forskning och tre etablerade teorier för kontrollmiljö, tillit och motivation. För att studera kontrollmiljöns inverkan på tilliten inom arbetsgrupper, delades först en enkät ut till medarbetarna inom två arbetsgrupper på ett svenskt byggföretag. Enkäten hade som syfte att fånga medarbetarnas upplevelser av kontrollmiljön inom organisationen. Efter att enkäten hade delats ut, intervjuades flertalet medarbetare inom arbetsgrupperna, för att se hur den samlade upplevelsen av kontrollmiljön relaterade till tilliten inom dessa.

Ett av målen inom det nätverksbaserade försvaret, NBF, är skapandet avbehovssammansatta förband, det vill säga möjligheten att snabbt kunna kombinera olikaresurser inför en specifik uppgift. Tillit inom dessa förband framstår här som en mycketviktig parameter för att de ska kunna agera gemensamt mot uppställda mål.Denna uppsats genomförs som en kvalitativ undersökning och dess syfte är att, genomintervjuer med officerare ur Armén och Helikopterflottiljen, söka svar på hur man skakunna skapa tillit inom dessa behovssammansatta förband. Empirin från genomfördaintervjuer har prövats mot de ledarskapsteorier som idag används inom den svenskaFörsvarsmakten, samt mot en utvald del av den svenska teorimängd som idag finns atttillgå om nätverksbaserat försvar.Resultatet visar hur viktigt det är att Försvarsmakten snarast börjar öva i NBF-miljöer, trotsatt materiel och metoder inte är färdigdefinierade. Dessutom påvisas att det idag inte finnsen tillräckligt klar definition inom den svenska Försvarsmakten av vad begreppetbehovssammansatta förband innebär och att denna snarast bör skapas. Därutöver visas atttillit inom behovssammansatta förband både består av förtroende för utsedda chefer, samttillit mellan ingående förband.

 Föreliggande uppsats är en kvalitativ studie beträffande Region Hallands förändrade förhållningssätt till arbetsmiljö och företagshälsovård i Region Halland med Avdelningen för arbetsmiljö i fokus. Vi fann det intressant att finna ut vilka möjligheter och vilka risker det fanns med detta förändrade förhållningssätt, samt vad fenomenet tillit hade för påverkan i förändringen. Syfte med studien var att utifrån respondenternas berättelser, skildra deras upplevelser beträffande det förändrade förhållningssättet gentemot arbetsmiljö och företagshälsovård inom Region Halland. Det är utifrån respondenternas syn på arbetsmiljö i allmänhet och Avdelningen för arbetsmiljö i synnerhet tillsammans med teorier och de centrala begreppen strategi, ledarskap och tillit som vi har analyserat och tolkat respondenternas upplevelser och därmed skapat en förståelse. Studien genomfördes med kvalitativ metod där data samlades in genom primära källdokument, information från Region Hallands hemsida samt sju genomförda kvalitativa intervjuer med förvaltningschefer, personalchefer och fackliga företrädare.

I dagens samhälle anses det som väldigt viktigt att fokusera på sina medarbetare. Detta kan bland annat bero på att tjänstesektorn har växt sig allt större och där medarbetaren anses som en av företagens viktigaste resurser. Att hålla personalen motiverad och engagerad genererar generellt sätt en positiv effekt för företagen. Det kan till exempel handla om att företag vill ha en god image gentemot sin omgivning som man bland annat kan åstadkomma genom att ha nöjda medarbetare.Ett stort svenskt industriföretag har studerats för att ta reda på vad företaget har för personalpolitik med fokus på motivation och engagemang, samt även för att identifiera eventuella komplikationer som kan uppstå när man jobbar med detta. Det har gjorts två semistrukturerade intervjuer med personer på ledningsnivå.

Det krävs mycket av en sjuksköterska för att kunna skapa tillit och förtroende prehospitalt med en skadad person. Syftet har varit att undersöka vilka faktorer/åtgärder/förhållningssätt som krävs av en sjuksköterska i första mötet med en skadad person för att skapa en förtroendefull och kontakt med känsla av tillit. Undersökningen har genomförts som en litteraturstudie och resultatet visar på att om en förtroendefull kontakt ska skapas mellan sjuksköterskan och en skadad person prehospitalt krävs det framför allt att en kommunikation dem emellan kommer till stånd. Andra slutsatser i resultatet är att en sjuksköterska måste utföra vissa kommunikationsstrategier för att en kontakt ska uppstå. De kommunikationsstrategier som är väsentliga för att skapa en förtroendefull kontakt är bland andra sjuksköterskans förhållningssätt samt att sjuksköterskan har självinsikt och kunskap om effekter av ett sitt agerande.

Det är många som har skrivit om fördelar och nackdelar med icke-finansiella mått. I dagens samhälle krävs snabba beslutstaganden och inte endast att man reagerar i efterhand. Större krav ställs också på företagen att även ta hänsyn till de ?mjukare? tillgångarna. Studier har emellertid visat att tillit för dessa icke-finansiella mått saknas inom företagen, då främst på ledningsnivå.

Det är en realitet att det på senare tid förekommit företagsskandaler, vilka har haft en tillitsskadlig effekt på relationerna mellan företag och dess intressenter. En följdeffekt av detta är att Corporate Governance förvandlats från ett akademiskt specialområde till en vedertagen kärnfråga i de flesta företag. Mot denna bakgrund syftar uppsatsen till att undersöka hur investerarens tillit gentemot företagsledningen tar sig uttryck utifrån aspekten närhet. Vi avgränsade mot att enkom studera skandinaviska investerare som använder fonder och riskkapital som investeringsmedel. Uppsatsens referensram baserades på teorin om Corporate Governance samt olika tillitsteorier på organisations- och individnivå, vilka också låg till grund för vår egen utarbetade analysmodell.

TitelVem är JanDirekt? ? en studie av en intranätbaserad funktion för kommunikation mellanmedarbetare och ledningFörfattareKristina Berg och Åse BergdahlUppdragsgivareInformationsavdelningen på Sahlgrenska Universitetssjukhus (SU)KursExamensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen förjournalistik och masskommunikation, Göteborgs Universitet.TerminVårterminen 2009HandledareJosefine SternvikSidantal44SyfteSyftet med studien är att analysera funktionen JanDirekts utformning och användbarhet,samt dess effekter ur ett organisationsperspektiv.MetodKvantitativ enkätstudie utförd digitalt genom mejlutskick.MaterialResultat av en enkätundersökning, riktad till ett utsnitt av alla SU:s medarbetare samt demedarbetare som ställt frågor i JanDirekt.HuvudresultatUtifrån enkätsvaren kan vi med en relativt stor säkerhet säga att JanDirekt har påverkat deninformella kommunikationen mellan medarbetarna, i form av att diskussioner uppkommitkring frågor och svar i funktionen.I undersökningen kan ingen skillnad på känslan för samhörigheten och identifieringen medSU som ett enda stort sjukhus urskiljas mellan de som använder JanDirekt och de som integör det.Det finns inget som tyder på att JanDirekt har synliggjort ledningen och minskat avståendetmellan ledningen och medarbetarna i organisationen. Men de flesta är positivt inställda tillfunktionen och tycker att den behövs, vilket kan tyda på att den har potential att förbättrakommunikationen mellan ledningen och medarbetarna..

Studien har i syfte att undersöka entreprenörers attityder och upplevelser till skärpta säkerhetskravvid Oskarshamns kärnkraftverk (OKG). Undersökningen är en kvalitativ studie som utförts isamarbete med OKG och Högskolan i Halmstad. Studiens empiri är baserad på 12 kvalitativaintervjuer med entreprenörer som arbetar i de zoner där de passerar flertalet säkerhetskontroller inomOKGs anläggning. Studien baseras även på observationer av olika karaktär. Den teoretiskareferensram som präglat studien har främst varit Giddens (1996) teori kring modernitet samtmotivations teorier med psykologiska inslag, i vilka motivation och förståelse varit centrala begrepp.Informationen kring säkerhetsrutiner har av respondenterna ansetts bristfällig vilket påvisat enoförståelse till säkerhetsåtgärderna.

???????Främsta anledningen till att kontant rörlig ersättning existerar är för att motivera ledningen till att arbeta mot aktieägarnas främsta mål, vilket är en ökad avkastning  (Kaplan & Atkinson, 1998). Dock kan en rörlig kontant ersättning resultera i att ledningen endast arbetar efter kortsiktiga mål vilket kan leda till ett högt risktagande och är därmed riskfullt för företaget (Jacobsson, 2010). Den 1 januari år 2010 gav därför Finansinspektionen ut nya regler, FFFS 2009:6, som innebar att för anställda som har inflytande över ett företags risknivå ska minst 60 procent av deras rörliga ersättning betalas ut efter tre år eller mer. Finansinspektionen ger även ut nya regler, CRD III, som är mer preciserad om den rörliga ersättningens form och träder i kraft 1 januari 2011.

Bakgrund: Varje dag möter sjuksköterskor patienter som drabbats av en sjukdom. Under sjukdomsförloppets sista tid är patienten känsligare och mer sårbar. Bemötandet blir då en viktig aspekt i en bra vårdrelation mellan sjuksköterskan och den döende patienten som bygger på tillit, trygghet och respekt. Syfte: Syftet med studien är att belysa ett bra bemötande med en döende patient ur sjuksköteskans perspektiv. Metod: En litteraturstudie utifrån nio kvalitativa artiklar.