Problembakgrund: Kompetens för tillvÀxt Àr ett nyskapat EU projekt som syftar till att hjÀlpa smÄföretagare i Sörmland att ta del av den kompetens som finns hos studerande pÄ högskolan. Tanken med detta Àr att göra det tillgÀngligt för företag att utveckla sina verksamheter genom att gratis erhÄlla tjÀnster de annars inte hade haft rÄd med. Med anledning av att det Àr sÄ pass nytt Àr det relevant att undersöka hur dessa samarbeten ser ut och vad de inblandade parterna, det vill sÀga studenterna, företaget, högskolan samt kompetens för tillvÀxt bör tÀnka pÄ för att fÄ ett lyckat resultat.Syfte: Att ta reda pÄ vad de inblandade parterna i ett innovationssamarbete bör tÀnka pÄ samt hur arbetet ska uppnÄ en vinn - vinn situation.Metod: Uppsatsen Àr skriven med en kvalitativ forskningsmetodik och med en induktiv ansats. Arbetet har grundats pÄ en fallstudie dÀr författarna har bedrivit deltagande observation av samarbetet med bestÀllaren.Resultat: I resultatet redovisas faktorer som författarna finner relevanta för ett lyckat samarbete inom kompetens för tillvÀxt. Bland dessa faktorer nÀmns kommunikation, tillit, samarbetsmentor och kontrakt som de viktigaste..

?FörbÀttrad livskvalitet pÄ landsbygden? Àr ett av flera mÄl som Àr angett av EU och som ska förverkligas via medlemslÀndernas nationella landsbygdsprogram. Programmet har arbetats fram för att ÄtgÀrda de ?brister? som mÄ rÄda pÄ landsbygden. Syftet med kandidatuppsatsen Àr att undersöka hur livskvalitet kommer till uttryck via landsbygdsprogrammet hemma/hÀr i Sverige.

Trygghet Àr en viktig faktor i hemsjukvÄrd, dÀr distriktssköterskors förmÄga att ge trygghet betyder mycket för vÄrdens kvalitet. Syftet med denna studie Àr att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att ge trygghet till personer i hemsjukvÄrd. Studien Àr baserad pÄ sex intervjuer och analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med latent ansats. Denna analys resulterade i ett tema: Skapa tillit och kunna möta personers behov vilken innefattar fem kategorier: FörvÀntningar pÄ en tillitsfull relation, Vara tillgÀnglig, visa kontinuitet och engagemang, Kompetens att förstÄ personers behov, FörmÄga att möta otrygghet, FörstÄ hemmets betydelse samt dess begrÀnsningar. I resultatet framkom att distriktssköterskor upplevde att trygghet gavs nÀr de bekrÀftade personer i hemsjukvÄrd som individer, var engagerade, frÄgade hur de mÄdde, hade kunskap och var skickliga, gav tillfredstÀllande information samt fick personer att ?kÀnna sig hemma?.

Denna studie behandlar Àmnet sekretessbelagd information och hur det pÄverkar relationer mellan företag som ingÄr i et partnerskap. Vi har utgÄtt frÄn att ta reda pÄ hur anstÀllda pÄ Saab Aeronautics hanterar detta och hur deras kommunikation och tillit till partners pÄverkas av sekretessbelagd information. Det teoretiska underlaget som presenteras i denna uppsats bestÄr huvudsakligen av en sammanstÀllning av forskning gÀllande döljandet av information inom företagsrelationer. För att vidare redogöra för forskning i Àmnena kommunikation och tillit mellan partners, men Àven hur döljandet av information pÄverkar kommunikation och tillit i partnerrelationer. Vi har baserat det empiriska underlaget pÄ intervjuer med anstÀllda hos Saab Aeronautics, dock med olika arbetsuppgifter för att fÄ en bredare förstÄelse av hur sekretessbelagd information pÄverkar partnerrelationer ur olika aspekter. SekundÀrdata har Àven samlats frÄn Saab Aeronautics interna dokument för att studera de riktlinjer som redan finns hos företaget gÀllande informationsutbytet med partners nÀr sekretessbelagd information Àr inblandad. Slutsatserna som undersökningen har pÄvisat Àr att det bÄde kan finnas positiva och negativa aspekter med att hÄlla information hemlig inom partnerrelationer. Sekretessbelagd information pÄverkar kommunikationen mellan partners eftersom inte all information kan delas, vilket vidare resulterar i att tilliten mellan parterna blir lidande.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka om kommunala chefstjÀnstemÀn som delar politisk Äsikt med kommunens styrande politiker i högre utstrÀckning Àn andra chefer ocksÄ ?gör det lilla extra? pÄ arbetet. Syftet Àr Àven att se om det Àr tillit till de styrande politikerna snarare Àn politiska Äsikter som Àr viktigast för att förklara benÀgenheten att göra det lilla extra pÄ arbetet. Detta undersöks genom att studera beteenden, prestation och engagemang pÄ arbetet. Urvalet bestod av chefen för utbildningsförvaltningen (eller motsvarande) i Sveriges samtliga kommuner och undersökningen baserades pÄ data insamlat med hjÀlp av webenkÀter under hösten 2014.

Denna studie handlar om organisationsförÀndring och vilken pÄverkan denna kan ha haft pÄ verksamheten och dess organisationskultur. Studien Àr ett uppdrag jag fÄtt av HSB Norr. Uppdraget var att utifrÄn deras omorganisation se om förÀndringsprocessen har lett till att det krÀvts en förÀndring i verksamheten. Ledningen har försökt skapa ett mer homogent arbetssÀtt ute pÄ de lokala kontoren och Àven ett mer resultatinriktat sÀtt att arbeta. Syftet med studien var att se vilka konsekvenser omorganiseringen haft sett ur ett ledningsperspektiv.

I ett tjÀnsteföretag Àr det av stor vikt att alla medarbetare har samma bild av vad företaget stÄr för. Företagsledningen bygger upp en vision av hur denna bild, som jag benÀmner identitet, ska se ut. Det gÀller sedan att ledningen lyckas sprida bilden till alla medarbetare, sÄ att en gemensam identitet kan uppnÄs. I detta arbete anser jag kommunikation vara ett av de viktigaste verktygen. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur ett företag kan anvÀnda kommunikation för att pÄverka företagets identitet i önskad riktning.

Bakgrund: I dagslÀget lever cirka 33 miljoner individer med HIV-infektion i vÀrlden, och hÀr i Sverige blir detta en allt större patientgrupp. HIV Àr en kronisk sjukdom och att drabbas innebÀr ofta en stor kris för patienten och de behöver sÄledes stort stöd och förstÄelse frÄn sjukvÄrdspersonal. Syfte: Att beskriva HIV och AIDS-patienters upplevelser av vÄrdrelationer. Metod: En systematisk litteraturstudie som grundar sig pÄ Ätta vetenskapliga artiklar som efter analys ledde fram till tvÄ huvudkategorier. Resultat: De tvÄ huvudkategorierna var Lidande och Den goda vÄrdrelationen med tillhörande underkategorier.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera hur ledningen i den aktuella organisationen arbetar för att marknadsföra sig gentemot sina medarbetare för att vara en attraktiv arbetsgivare. Vidare vill vi beskriva och analysera om medarbetarna uppfattar organisationen som en attraktiv arbetsgivare och vad som bidrar till deras uppfattning. Vi har ocksÄ för avsikt att beskriva och analysera hur uppfattningarna mellan ledning och medarbetare stÀmmer överens.För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar genomfördes enintervjustudie med personer ur företagsledningen. Dessutom  genomfördes en enkÀtstudie bland medarbetarna pÄ den största avdelningen pÄ företaget.Resultaten visar att ledningen indirekt arbetar med intern Employer Branding pÄ olika sÀtt för att vara en attraktiv arbetsgivare. Detta görs bland annat genom att försöka skapa en gemensam vÀrdegrund, bra arbetsklimat och sociala förutsÀttningar pÄ arbetsplatsen.

Denna rapport analyserar hur smÄ tillverkande företag arbetar med affÀrsutveckling och hur det pÄverkar lönsamhet och tillvÀxt. Examensarbetet ingÄr som ett delprojekt i forsknings- och utvecklingsprojektet Business Navigator[1] som syftar till att ta fram ett koncept för ett IT-stöd som kan fungera som fÀrddator för smÄ och medelstora företag i deras affÀrsutveckling. Syftet med examensarbetet Àr ta fram underlag för att analysera om det kan vara en möjlighet för Sparbankerna och Swedbank att erbjuda sina smÄ företagskunder stöd i deras affÀrsutveckling. En extern part i styrelsen Àr nÀrliggande det arbetssÀtt som bankerna skulle kunna erbjuda och finns redan infört idag, dvs det finns exempel pÄ att bankpersonen agerar affÀrsutvecklare till kund- eller andra företag. DÀrför analyseras hur en extern part i styrelsen pÄverkar ett företags affÀrsutveckling.Det visar sig bland annat att de företag dÀr ledningen lÀgger tid pÄ affÀrsutveckling i genomsnitt har dubbelt sÄ hög lönsamhet jÀmfört med de företag dÀr ledningen inte lÀgger tid pÄ affÀrsutveckling.

Bakgrund:I samband med utvÀrdering efter frÀmre korsbandsoperation (acl-operation) finns det en diskrepans mellan funktionella tester och upplevd knÀfunktion före uttröttning. FÄ studier finns dÀr effekten av fysisk uttröttning utvÀrderas avseende idrottares upplevda knÀfunktion. Syfte:Syftet med denna studie var att i samband med ÄtergÄng till idrott 6-12 mÄnader efter acl-operation, utvÀrdera om tillit till knÀet, förmÄga att ta i samt hopprestation skiljer sig mellan opererat ben och icke-opererat ben före och efter kortintensiv generell uttröttning. Metod:18 personer mellan 17-48 Är (9 mÀn och 9 kvinnor), vilka 6-12 mÄnader innan testtillfÀllet hade genomgÄtt primÀr unilateral acl-rekonstruktion, deltog i studien. Vid ett och samma tillfÀlle genomfördes tre funktionella hopptester pÄ respektive ben; trippelhopp, triple crossoverhopp samt sidohopp. Testerna genomfördes bÄde före och efter kortintensiv generell uttröttning. Inför samt efter varje hopptyp och bÄde före och efter uttröttning, skattade försökspersonerna sin tillit och förmÄga att ta i genom VAS-skattning. Resultat:HopplÀngd/prestation samt förmÄga att ta i var sÀmre i det opererade Àn i det icke-opererade benet, utom för sidohoppet.

I denna studie har jag undersökt vilka kommunikationshinder som finns inom offentlig sektor med fokus mot en hierarkiskt byggd organisation och till min hjÀlp har jag haft en basenhet vid ett landsting i Sverige som studieobjekt.Den medicinska utvecklingen har gÄtt fort fram och som en respondent i denna studie berÀttade har utvecklingen gÄtt frÄn en smÀrtstillande spruta och vÀntan vid en hjÀrtattack till ballongsprÀngningar och andra avancerade  behandlingar. Dessa behandlingar Àr vÀldigt dyra men priset för vÄr vÄrd nÀr vi besöker sjukhus har inte ökat nÀmnvÀrt, inte heller har skatteintÀkterna ökat nÀmnvÀrt för landstinget. Detta gör att jag blir intresserad av att undersöka hur landstinget kan skapa vÀrde bÄde inom och utom sin organisation i andra former Àn pengar.I litteraturen som jag lÀst Àr det största fokuset pÄ hur organisationer, bÄde offentliga och privata, kan generera vÀrde i form av att ha en effektiv kommunikation med sina externa intressenter till exempel investerare. VÀldigt fÄ studier har fokus pÄ de interna intressenterna, bland annat anstÀllda, som Àr med och bygger upp organisationen och arbetar mot organisationens mÄl. Studierna tar dÀremot upp förtroende som vÀldigt viktigt inom en organisation eftersom det har, i flera studier, visat sig ha mÄnga positiva effekter.Min studie fokuserar pÄ hur ledningen inom en offentlig styrd organisation kan kommunicera för att skapa internt förtroende.

Studiens syfte Àr att utreda hur de olika marknadsomrÄdenas styrelser fattar beslut om transportdebiteringssystem, varvid ett starkt fokus ligger pÄ de faktorer som pÄverkar beslutsfattandet, samt vilka förklaringar det finns till att just dessa faktorer vÀgs in. Studien bygger frÀmst pÄ agentteorin, ÀganderÀttsteorin och garbage can-modellen. Dessa teorier behandlar relationen mellan en styrelse och medlemmarna men Àven relationen mellan medlemmarna och ledningen. Teorierna leder fram till ett antal teoretiska antaganden, som kan lÀnkas till syftet. Dessa teoretiska antaganden ligger till grund för insamlingen av empiriska data. Data samlas in genom kvalitativa intervjuer med nio styrelseledamöter ? tre frÄn vart och ett av MO:na GÀvle-Dala, VÀrmland och Aros.

I den hÀr kvalitativa studien har vi valt att undersöka bemanningsanstÀlldas syn pÄ gemenskap.  Tidigare studier visar att individer med lÄgstatusyrken, som bemanningsarbeten ofta uppfattas som, söker betydelse och motivation i annat Àn sjÀlva arbetet. Det framgÄr Àven att gemenskap Àr en viktig del nÀr det kommer till framgÄng samt att ju lÀngre tid det gÄr desto mer tillit bygger vi upp till varandra pÄ arbetsplatsen. Vi frÄgar oss dÀrför hur bemanningsanstÀllda som inte har nÄgon fast punkt skapar denna tillit och gemenskap.Vi har genom Ätta intervjuer sökt förstÄelse för varje enskild individs syn pÄ vÀrdet av gemenskap pÄ arbetsplatsen. Genom en hermeneutisk ansats har vi tagit fram vÄrt empiriska material som vi sedan valt att analysera till hjÀlp av fyra utvalda teoretiker. Vi har anvÀnt oss av Scheff, Collins, Weiss och Asplund för att fÄ en bred syn pÄ relationer och gemenskap.Resultatet visar att alla anser att gemenskap pÄ arbetsplatsen bidrar till ökad trivsel men att det skiljer sig i betydelsen för de olika respondenterna.

Den hÀr uppsatsen Àmnar studera effekterna av att anvÀnda sig av en viss typ av PR i marknadsföring. En aktuell debatt i media idag diskuterar huruvida man fÄr luras i PR eller inte och i och med detta har vissa kampanjer kallats för bland annat PR-bluffar, kuppar och fejk-PR.  Fenomenet PR-bluff har gÄtt ut pÄ att lansera en kampanj som ska leda till reaktion inom mÄlgruppen för att sedan, efter en viss tid, avslöja det verkliga syftet med aktionen. Genom fallstudier har vi undersökt tvÄ kampanjer av detta slag och vad resultat av dessa blivit enligt kommunikationsbyrÄ, kund och allmÀnhet och dÀrefter stÀllt utfallet emot relevanta marknadsförings- och kommunikationsteorier. Dessa teorier betonar starka relationer och tillit mellan företag och dess kunder för att alstra framgÄng och sÄledes kan PR-kuppar ses som motsÀgelsefulla i marknadsföringssyfte.