Syftet med denna studie ?r att kartl?gga i vilken utstr?ckning tystnadskultur f?rekommer p? socionomers arbetsplatser och att unders?ka vita och icke-vita socionomers upplevelser av tystnadskultur n?r det g?ller rasism p? arbetsplatsen. M?let med studien ?r att bidra med kunskap om eventuella skillnader bland socionomers upplevelser och strategier samt att lyfta fram tystnadskulturens p?verkan i professionella sammanhang. F?r att unders?ka detta har vi till?mpat en kvantitativ metod och skickat ut en webbaserad enk?tstudie riktad till utbildade socionomer i hela Sverige.

Syftet med studien a?r att underso?ka gentrifiering i so?derort i Stockholms kommun. Den teoretiska utga?ngspunkten a?r ba?de produktions- och konsumtionsinriktade fo?rklaringar pa? gentrifiering. I arbetet utga?r jag ifra?n tva? fra?gesta?llningar.

Arbetstillfredssta?llelse har ma?nga varierande definitioner. Gemensamt a?r att det handlar om hur tillfreds individen a?r med sitt arbete. Syftet med studien var att ja?mfo?ra va?rd- och bankansta?llda fo?r att se hur de skiljer sig a?t i upplevelsen av inre, yttre och generell arbetstillfredssta?llelse, var skillnaden ligger och hur viktig arbetsmotivationen a?r fo?r arbetstillfredssta?llelse.

Bakgrund: Prediabetes ?r ett tillst?nd med f?rh?jda blodsockerniv?er som ?nnu inte n?r gr?nsen f?r typ 2-diabetes (T2D). Det betraktas som ett f?rstadium till diabetes och ?r ofta symptomfri, vilket g?r att m?nga lever ovetande om risken. Tillst?ndet har en stark koppling till insulinresistens och p?verkas av b?de ?rftliga och livsstilsrelaterade faktorer som ?vervikt, fysisk inaktivitet och oh?lsosamma kostvanor.

Bakgrund: Barn som upplevt flykt m?ter komplexa psykologiska, fysiska och sociala utmaningar. Flyktingbarn utg?r en s?rskilt s?rbar grupp, d?r sjuksk?terskan har en avg?rande roll i att ge v?rd som fr?mjar trygghet, tillit och v?lbefinnande. Sjuksk?terskan har ett ansvar att bedriva personcentrerad v?rd.

SammanfattningDenna kandidatuppsats a?mnar underso?ka hur rester av kolonialismens uppdelningar av ?vi? och ?dom? florerar i SVT:s nyhetsrapportering om flyktingar och asylso?kande. En verksamhet som har saklighet, folkbildning och opartiskhet som honno?rsord. Syftet a?r att ta reda pa? om, och i sa? fall hur SVT reproducerar koloniala, stereotypa fo?resta?llningar om dessa akto?rer som underordnade, annorlunda eller ?de Andra?.

Syftet med detta arbete a?r att besvara fra?gesta?llningen ?Hur pa?verkar kamerastyrningen i en applikation den sociala interaktionen vid utsta?llningar i offentliga miljo?er??. Arbetet bygger pa? teorier fra?n social studies och ma?nniska- datorinteraktion.En fo?rstudie fo?r att underso?ka ma?lgruppen och deras behov av anva?ndargra?nssnittets funktion och grafiska element la?g till grund fo?r att skapa applikationen. En fa?ltobservation utfo?rdes sedan pa? Arena Sko?vde da?r applikationen sta?lldes ut i en monter som kompletterades med en enka?t fo?r att sa?kersta?lla applikationens anva?ndarbarhet.Resultatet av underso?kningen visar inte att det finns na?gra uppenbara skillnader mellan tva? kamerastyrningar och social interaktion.

Bakgrund: Autismspektrumtillst?nd (AST) k?nnetecknas av brister i social kommunikation och interaktion samt begr?nsade och repetitiva beteenden och intressen, ofta med p?verkan p? perception, lek och fantasi. Symtomen m?ste ha varit tydliga tidigt i utvecklingen f?r att diagnosen ska kunna st?llas (APA, 2013), vilket kan medf?ra betydande utmaningar i vardagliga situationer och sociala sammanhang.? Syfte: Att beskriva f?r?ldrars erfarenheter av att leva med barn inom autismspektrumtillst?nd (AST). Metod: En litteratur?versikt genomf?rdes utifr?n tio kvalitativ, vetenskapliga originalartiklar publicerades 2015?2025.

Syftet med studien ?r att unders?ka tio kommuners broschyrer och tre kampanjfilmer som handlar om utsortering av matavfall. Med hj?lp av van Leeuwens (2007) legitimeringsmodell unders?ks vilka legitimeringsstrategier kommuner anv?nder sig av f?r att f? inv?nare att sortera sitt matavfall. Resultatet visar att de vanligaste legitimeringsstrategierna ?r moralisk v?rdering och rationalisering.

Denna studie syftar till att underso?ka sex fo?rskolla?rares syn pa? arbetet med barn med spra?ksto?rningar och spra?ksva?righeter. Jag valde att intervjua fo?rskolla?rare fra?n tva? olika verksamheter: traditionella fo?rskolor samt spra?kfo?rskolor. Det som intresserade mig a?r vilka arbetssa?tt och hja?lpmedel som erbjuds fo?r barn med spra?ksva?righeter i de olika verksamheterna.

Bakgrund Palliativ v?rd ?r den v?rd som syftar till att lindra lidande och fr?mja livskvalit? f?r personer med progressiv, obotlig sjukdom eller skada. Forskningen styrker att ett multiprofessionellt team ?r att f?redra vid arbete med denna m?lgrupp, d?r arbetsterapeuter ?r en av professionerna som b?r ing?. I arbetet med palliativa patienter m?ter arbetsterapeuten m?nga m?nniskor i sorg.

ADHD a?r en vanlig neuropsykiatrisk funktionsnedsa?ttning hos barn och vuxna. Majoriteten av all forskning a?r baserad pa? den manliga populationen och okunskapen kring hur ADHD yttrar sig bland kvinnor go?r att deras sva?righeter tenderar att fo?rbises. Kvinnor fa?r generellt sa?va?l diagnos som behandling senare a?n ma?n.

Internet har blivit na?stintill oumba?rligt i dagens va?rld. Fra?n online-spel till e-handel och fra?n kommunikationskanaler till ett informativt na?t, a?r Internet fo?rmodligen en av de mest framtra?ngande och vitt spridda uppfinningarna av va?r tid. Medan sa?kerheten kring anva?ndandet av Internet har diskuterats vilt sa? har anva?ndbarheten av Internet i olika omra?den inte utforskats till samma grad.

Syfte: Denna uppsats riktar ljus p? anv?ndningen av AI i Sveriges kommuner. Uppsatsen ?mnar att unders?ka hur kommuner tolkar anv?ndningen av AI och dess etiska aspekter. Till f?ljd syftar uppsatsen att belysa hur kommuner hanterar AI och dess etiska aspekter f?r att synligg?ra utmaningar och m?jligheter som kommuner upplever vid inf?randet. Teori: Studien ?r f?rankrad i ?vers?ttningsteorin med hj?lp av studiens analysverktyg som avser id?modellen.

Studiens syfte a?r att underso?ka la?rares syn pa? begreppet kreativitet och vad det har fo?r plats i skolan. Fo?r att na? fram till det syftet valde vi intervju som metod, da?r vi har intervjuat fyra olika ho?gstadiela?rare varav tva? av dem har musik som inriktning medan de andra tva? undervisar i bild.I syftet inga?r ocksa? att ja?mfo?ra bild- och musikla?rarnas uppfattningar av begreppet, fo?r att se om det finns skillnader mellan a?mnena. Fo?r att genomfo?ra en ja?mfo?relse valdes att utforma intervjuns fra?gesta?llningar pa? sa? sa?tt att la?rarna hade mo?jlighet att ge fria svar.