Under de senaste 20 a?ren har born global-fo?retag, som fenomen, sta?tt i rampljuset fo?r forskning. Detta fenomen anses av vissa forskare strida mot tidigare ka?nda internationaliseringsteorier. Uppsalamodellens fo?rklaringsgrad fo?r born global-fo?retag har da?rmed blivit ifra?gasatt.Fra?gesta?llningen som denna uppsats har som ma?l att fo?rklara a?r om ett born global-fo?retags internationalisering fo?rklaras av Uppsalamodellen? Om inte, hur kan man utveckla Uppsalamodellen till att a?ven inkludera born global-fo?retag?Fo?r att underso?ka forskningsfra?gan har det genomfo?rts en granskande litteraturgenomga?ng, en sammansta?llning av born global-fo?retag samt en fallstudie.

VÄr tids syn pÄ teknik ser vi tydliga spÄr av i dagens filmer, och kanske framförallt superhjÀltefilmer. DÀr anvÀnder sig bÄde hjÀltar och skurkar av avancerad teknik i sin kamp mot varandra. Men Àven synen pÄ biologi avspeglas i dessa filmer, och det mest intressanta Àr nÀr dessa stÀlls mot varandra. Vi har jÀmfört tvÄ av vÄr tids största hjÀltar, en som anvÀnder sig av teknik och en som har biologiska krafter, för att se vilka likheter och skillnader som finns. HjÀltarna det rör sig om Àr Spider-Man och Batman..

För att inte gÄ miste om den moderna bebyggelsen har det blivit mer aktuellt för alla kommuner i Sverige att studera och dokumentera den befintliga bebyggelsen. Ett omrÄdet eller en byggnad som Àr uppförd under 1960- och 1970-tal berÀttar genom arkitekturen och omrÄdets karaktÀr om den tids samhÀllsutveckling och historia. Detta gör att byggnader kan besitta olika kulturvÀrden och arkitektoniska kvalitéer som gör de Àr vÀrda att bevara. DÀrför Àr det viktigt att förmedla kunskap till bostadsÀgare om bevarandeskÀl sÄ att nutida och kommande generationer inte ska gÄ miste om bebyggelsen, utan Àven fÄ ta del av vÄr tids villaarkitektur.   .

Boliden Mineral AB (Boliden) Àr Europas ledande metallföretag med kÀrnkompetens inom bl.a. gruvdrift och smÀltverk. Rapporten behandlar frÄgestÀllningarna kring detaljplanering (korttid resursplanering) och produktionsprocesser hos Bolidens underjordsgruvor; Garpenberg, Kristineberg, Renström och Tara.Gruvorna brottas med Äterkommande störningar av olika slag i produktionsledet vilket pÄverkar mÄluppfyllelse (planföljsamhet) för de faststÀllda veckoplanen. Företagets senaste tidstudie i Kristineberg visar att maskinernas utnyttjandegrad inte motsvarar förvÀntningarna och har en fallande trend. Tidstudien visar Àven att maskinfel utgör ca 40 % av totala störningarna.

Arbetet undersöker hur man genom fysisk planering kan reglera förebyggande för att minska risken för och konsekvenserna av översvÀmning.

Please see attached files for Swedish and English summaries. .

Sammanfattning- ?Tids- och arbetseffektivitet i ett konsultföretag ? jÀmförelse mellan Lean och HighWay?NivÄ: Magisteruppsats i hÄllbar verksamhetsutveckling och management, 15 HPInstitution: Akademin för ekonomi, samhÀlle och teknik, EST, VÀsterÄsNyckelord: Tidseffektivitet, arbetseffektivitet och LeanFrÄgestÀllning: Hur skiljer sig effektiviteten i arbetet mellan de tvÄ systemen Lean och HighWay och skulle det vara en fördel för Hallvarson & Halvarson (H&H) att byta till Lean? Hur skiljer sig tids- och arbetseffektiviteten Ät inom de tvÄ olika systemen?Syfte: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ om Lean, som frÄn början var utvecklat för produktionssektorn, skulle kunna vara ett mer framgÄngsrikt system Àn HighWay för ett tjÀnsteföretag som konsultföretaget Hallvarsson & Halvarsson.Metod: Informationen har hÀmtats frÄn vetenskaplig artiklar och litteratur samt internetsidor. Undersökningen bestod av tvÄ intervjuer, med system Àgaren och VD pÄ Hallvarsson & Halvarsson. Intervjuerna bestod av personliga möten.Slutsats: FörbÀttringsförslag för ökad effektivitet redovisas, dÀr ett av förslagen Àr att HighWay skulle kunna införa en process- och kvalitetsövervakande roll med syfte att sÀkerstÀlla stÀndigt och omedelbart förbÀttringsarbete för att uppnÄ perfektion likt Jidoka-principen..

Undersökningen syftar till att utreda sambandet mellan industriellt byggande och detaljplanering. SvÄrigheten som industriellt byggande stÄr inför idag Àr att göra koncepten mer flexibla och anpassningsbara till kunders krav och de bestÀmmelser som finns i detaljplaner. För att fÄ bygga mÄste detaljplanerna följas för omrÄdet det skall byggas pÄ. Ofta passar inte de industriella byggkonceptens förutsÀttningar med detaljplanerna, vilket gör att det inte gÄr att tillÀmpa industriellt byggande i högre utstrÀckning. TyvÀrr innebÀr Àndringar och avvikelser frÄn industriella byggkoncepten idag stora tillÀggskostnader i projekten.

Kandidatarbetet syftar till att redogöra för hur barn medverkar i 2010-talets detaljplanering. Arbetet utgÄr ifrÄn FN:s Barnkonvention om barnens rÀtt till att fÄ höras och uttala sig i frÄgor som berör dem och hur konventionen implementeras i den kommunala detaljplaneringen. UtifrÄn det grundar sig problematiken pÄ att barn Àr anvÀndare av de flesta miljöer men har ingen eller endast liten förutsÀttning att pÄverka dessa. Syften med kandidatarbetet blir dÀrmed att, i samtida detaljplaner dÀr man uttryckligen haft som mÄl att implementera barnkonventionens mÄl, analysera hur barn faktiskt medverkar och till vilken grad. Den teoretiska ramen för arbetet Äterfinns i forskningsöversikten vilken Àr indelad i tre olika forskningsomrÄden, detaljplaneprocessen, demokrati samt pedagogik.

I arbetet med att ta fram en detaljplan medverkar flera olika aktörer med olika intressen. En stor del av dagens detaljplanering görs med initiativ frÄn privata byggherrar som ofta Àr aktiva i arbetet med att ta fram den aktuella detaljplanen. En aktiv byggherre har större möjlighet att pÄverka planens utformning och kan i vissa fall Àven pÄverka processen. Denna pÄverkan kan ha olika omfattning och kan ha bÄde en positiv och en negativ inverkan. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt en aktiv byggherre kan pÄverka en detaljplans bestÀmmelser och utformning.

Kandidatarbetet syftar till att redogöra för hur barn medverkar i 2010-talets detaljplanering. Arbetet utgÄr ifrÄn FN:s Barnkonvention om barnens rÀtt till att fÄ höras och uttala sig i frÄgor som berör dem och hur konventionen implementeras i den kommunala detaljplaneringen. UtifrÄn det grundar sig problematiken pÄ att barn Àr anvÀndare av de flesta miljöer men har ingen eller endast liten förutsÀttning att pÄverka dessa. Syften med kandidatarbetet blir dÀrmed att, i samtida detaljplaner dÀr man uttryckligen haft som mÄl att implementera barnkonventionens mÄl, analysera hur barn faktiskt medverkar och till vilken grad. Den teoretiska ramen för arbetet Äterfinns i forskningsöversikten vilken Àr indelad i tre olika forskningsomrÄden, detaljplaneprocessen, demokrati samt pedagogik. Analysverktyg som belyses i denna del Àr Hart?s delaktighetsstege för att mÀta barnens delaktighet i detaljplaneprocesser och Gunilla Halldéns definition av barnperspektiv samt barns perspektiv.

I arbetet med att ta fram en detaljplan medverkar flera olika aktörer med olika intressen. En stor del av dagens detaljplanering görs med initiativ frÄn privata byggherrar som ofta Àr aktiva i arbetet med att ta fram den aktuella detaljplanen. En aktiv byggherre har större möjlighet att pÄverka planens utformning och kan i vissa fall Àven pÄverka processen. Denna pÄverkan kan ha olika omfattning och kan ha bÄde en positiv och en negativ inverkan. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt en aktiv byggherre kan pÄverka en detaljplans bestÀmmelser och utformning. Det Àr lÀtt att anta att en detaljplan pÄverkas av en aktiv byggherre, men det finns inga studier som visar hur denna pÄverkan ser ut.

Vi som a?r fo?rfattare a?r ba?da fo?dda och uppvuxna i eller runt omkring Falkenberg. Vi har pa? sa? vis av erfarenhet sett och under va?ra a?r pa? studie- och yrkesva?gledarutbildningen analyserat Falkenbergs ungdomars kulturella upplevelser och fo?rha?llningssa?tt gentemot att flytta ifra?n hemstaden fo?r sa?va?l studier som arbete. Fo?r ett a?r sedan skrev vi va?r B-uppsats med fokus pa? ungdomar i Falkenbergs tankar om ett liv utanfo?r hemstaden.

Objekten i en detaljplan har delats upp pÄ fyra lager. Ett lager för planomrÄdesytan dÀr man lagrar plangrÀnsen som en yta och lÀgger de attribut som hör till hela detaljplanen, ett lager för markanvÀndning, ett lager för egenskapsytor och ett lager med planlinjer. Till egenskapsytan kopplas det Àven en tabell dÀr de olika egenskaperna som gÀller inom ytan lagras. Resultatet har lett fram till en objektsmodell i UML. Denna sedan har exporterats till MS Repository för att kunna importeras till en geodatabas i ArcGIS..

I samband med den verksamhetsförlagda utbildningen har ett examensarbete i form av ett enklare utredningsprojekt genomförts. PÄ förfrÄgan frÄn MAF Arkitektkontor AB har en utredning om möjligheten att framstÀlla fullstÀndiga detaljplanehandlingar i Graphisofts programvara ArchiCAD genomförts. Detta genom att ta fram en detaljplan i programmet. Idag arbetar planerare pÄ MAF i programmet Focus vid detaljplanering och vid datorstödd detaljplanering pÄ LuleÄ tekniska universitet har Vianova Systems programvara Novapoint anvÀnts. BÄda dessa programvaror har anpassade verktyg enbart framtagna för framstÀllning av detaljplanehandlingar.Tidigare vÀgledande material för hur man tar fram detaljplanehandlingar i Graphisofts ArchiCAD saknades vid uppstart av arbetet.