Barns medverkan inom detaljplanering
Fysisk planeringSpatial planning - social planningBarnUngaBarnperspektivDetaljplaneringMedborgarinflytandeMedverkanBarnkonsekvensanalysBkaBarnkonventionenDelaktighet
Kandidatarbetet syftar till att redogöra för hur barn medverkar i 2010-talets
detaljplanering. Arbetet utgår ifrån FN:s Barnkonvention om barnens rätt till
att få höras och uttala sig i frågor som berör dem och hur konventionen
implementeras i den kommunala detaljplaneringen. Utifrån det grundar sig
problematiken på att barn är användare av de flesta miljöer men har ingen eller
endast liten förutsättning att påverka dessa. Syften med kandidatarbetet blir
därmed att, i samtida detaljplaner där man uttryckligen haft som mål att
implementera barnkonventionens mål, analysera hur barn faktiskt medverkar och
till vilken grad.
Den teoretiska ramen för arbetet återfinns i forskningsöversikten vilken är
indelad i tre olika forskningsområden, detaljplaneprocessen, demokrati samt
pedagogik. Analysverktyg som belyses i denna del är Hart?s delaktighetsstege
för att mäta barnens delaktighet i detaljplaneprocesser och Gunilla Halldéns
definition av barnperspektiv samt barns perspektiv. I kandidatarbetet
definieras begreppet medverkan som att vara med men inte tillföra eller påverka
exempelvis ett projekt, medan deltagande innebär att man tillför information
och/eller är med och kan påverka i beslutsfattande processer.
De kommuner varifrån detaljplaner studerats jobbar aktivt för att implementera
FN:s barnkonvention inom området för den fysiska planeringen. I fallstudien
behandlas detaljplaner från Östersunds Kommun och Staffanstorps Kommun, där
Östersunds detaljplan gäller ett nytt bostadsområde och Staffanstorps
detaljplan hanterar en eventuell omlokalisering av en ridsportsanläggning.
Utifrån planhandlingarna och de teoretiska analysverktyg som plockats från
forskningsöversikten kan dessa analysera barnens delaktighet, hur de är med och
om det har någon påverkan på detaljplaneutformningen.
Analysen av detaljplaner visar att det finns intressen av att låta barn
medverka och att de till viss nivå faktiskt kan bjudas in till att påverka
planeringen enligt barnkonventionen men att det också finns en eventuell
problematik med att realiserandet av barnkonventionen inskränker andra
demokratiska intressen. Vidare har kandidatarbetet också visat på svårigheter
att analysera kommuners arbete i och med att offentliga handlingar sällan
redovisar hur processen för planeringen genomförts.