Studiens övergripande syfte är att åskådliggöra vad elever skriver om när de skriver berättelser. Undersökningen bygger på texter producerade av två klasser i årskurs ett som analyserats utifrån ett analysschema. Detta analysschema bygger på de frågeställningar som är karaktäristiska för en narrativ Textanalys. Studien redogör för vilka karaktärer, miljöer, känslor och övergripande teman som kan avläsas i berättelserna. Dessutom framhålls skillnader samt likheter mellan pojkar och flickors innehåll.

Syftet med examensarbetet är att genom Textanalys och intervjuer undersöka grammatikens plats i svenskämnet utifrån förändringarna som skett i den nya kursplanen för Svenska 2 i GY11 jämfört med Svenska B i Lpf94. Det har gjorts med utgångspunkt i tidigare forskning, bland annat Malmbergs svenskämneskonceptioner. Det resultatet visar är att då inga större förändringar gällande stuktur är uppenbara i svenska 2 så ser vi förändringar i målen då vissa blivit mer specifika, några har försvunnit från föregående kursplan och grammatikmålet är helt nytt. Textanalysen enligt svenskämneskonceptionerna visar att Svenska B och Svenska 2 huvudsakligen fokuserar på färdighetsträning som verktyg till erfarenhetspedagogiska mål. Svenskämnet som litteraturhistoriskt ämne har däremot en mindre roll.

Genusforskning har visat på hur män och kvinnor skildras i medier och bildreklam där resultat visar att det finns tydliga skillnader i framställningen av kvinnor och män. I den här studien har reportage med kända kvinnor och män i två svenska modemagasin Elle och King analyserats. Syftet med undersökningen är att belysa på vilket sätt kvinnorna och männen skildras i reportagen i modemagasinen. En kvalitativ Textanalys har gjorts av totalt tolv reportage, sex reportage från varje magasin, publicerade under december 2012 ? maj 2013.

Denna uppsats undersöker hur värdegrunden i grundskolans primära nationella styrdokument, Läroplan för de obligatoriska skolformerna (Lpo 94), genomföres i skolverksamheten. Studien är en jämförelse men även en kartläggning av genomförandet gentemot styrdokumentet avseende tre olika kommuner av olika storlek, och syftet med detta är att se om man kan upptäcka skillnader i genomförandet. Dessa eventuella skillnader undersöks på tre olika nivåer i den kommunala skolhierarkin: politikernivån (i form av utbildningsplaner och liknande), tjänstemannanivån (rektorer) och genomförarnivån (lärare). Undersökningen av hur de nationella beslutsfattarna vill att genomförandet ska gå till har gjorts genom Textanalys av de kommentarer, förarbeten och utvärderingar som gjorts från beslutsfattarna. Därefter har värdegrunden bearbetats till tre kategorier (kallade Allas lika värde, Demokrati och Etik) vilka kan undersökas.

Titel: Friends ? Vänskap i förändring? En studie huruvida en TV- serie förändrasFörfattare: Pär Källman och Rickard KarlssonDokument: C- uppsatsUtbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap, höstterminen 07Institution: Sektionen för Hälsa och Samhälle Högskola: Högskolan i HalmstadHandledare: Eva-Lotta FridExaminator: Malin NilssonSammanfattning:Vi har gjort en utvecklingsstudie i syfte att ta reda på om dramaturgi, dialog och karaktärsdrag, i TV-serien Vänner förändrats under de tio år som den producerades. Utifrån en kvalitativ hermeneutisk utgångspunkt har vi gjort en Textanalys av serien. Vi har hämtat inspiration från diverse c-uppsatser från tidigare år och från narratologin och hermeneutiken.I vår frågeställning vill vi veta om dramaturgin, dialogen, och karaktärerna på något sätt utvecklats eller förändrats under seriens lopp. Vi fördjupade oss i tre avsnitt ur serien, ett från första säsongen, ett från femte, samt ett från den tionde och sista.

Syftet med studien var dels att undersöka hur momentet procent introduceras i matematikläromedel förelever i år 4-6, samt att undersöka karaktären av elevernas kunskaper i procentbegreppet efter avslutadkurs. Undersökningen inleddes med en litteraturstudie kring begreppet procent. Därefter gjordes enTextanalys på aktuella läromedel för år 4-6 i Sundbybergskommun samt Bollnäs kommun.Undersökningen genomfördes sedan i år 6, en grupp om 40 elever. Eleverna följde en traditionellundervisning med lärarens genomgång som sedan följdes av individuellt arbete. Under arbetets gånggenomfördes tre diagnoser som avsåg att mäta elevernas begreppsförståelse i procent.

Bakgrund: Det har visat sig att en utökad samverkan behövs för att fånga upp de barn och unga som far illa i samhället idag. Därför initierade regeringen år 2006 en nationell samverkanssatsning där målet var att långsiktigt stärka samverkan mellan berörda myndigheter. I anslutning till satsningen som nyligen avslutats har några dokument publicerats, bland annat ett strategidokument vars syfte var att stöda samverkansarbetet, samt en formativ utvärdering som sammanfattar erfarenheterna från projekten. I dokumenten framträdde inledningsvis en otydlig bild av vad som menas med kommunikation samt motstridiga budskap om hur kommunikationen fungerat.Syfte: Syftet med studien var att få en större förståelse för hur begreppet kommunikation kan förstås samt för hur det beskrivs att kommunikationen fungerat i samverkanssatsningen.Metod: En hermeneutisk Textanalys har gjorts på ovanstående dokument för att försöka tydliggöra och förstå de oklarheter och paradoxala budskap som kunnat urskiljas i texterna.Resultat: Trots otydliga uttalanden visade Textanalysen på att kommunikation i mångt och mycket kan förstås som ett verktyg eller medel för att uppnå en gemensam bas för samverkan. Kommunikation är vidare ett sätt att utbyta kunskap och information på, samt en väg till förståelse.

Med avstamp i debatten kring gymnasieskolors marknadsföring och information gentemot elever, tog denna studie sin form. Studie- och yrkesvägledning är en profession som har att förhålla sig till hur information i gymnasieskolors broschyrer kan relateras till stödinsatser för elever som står inför ett gymnasieval. Syftet var att utifrån ett diskursteoretiskt perspektiv belysa hur gymnasieskolors information i broschyrer 2011 kan relateras till elevers valhandlingar och marknadsföring av gymnasieutbildning. Genom tillämpning av en textanalytisk modell med fokus på en ideationell samt interpersonell struktur analyserades 52 broschyrer från gymnasieskolor som erbjuder Ekonomiprogrammet 2011 inom Stockholms Läns samverkansavtal. Resultat visade att vissa skolor inte följer statliga rekommendationer för hur Ekonomiprogrammet bör beskrivas gentemot elever samt att det definieras relativt olika i broschyrerna.

Titel: Genusframställningen i Star Trek ? en utopi eller dystopiFörfattare: Gustav Ekholm och Torbjörn KarlssonHandledare: Malin NilssonExaminator: Veronica StoehrelTyp av arbete: C-uppsats i Medie och Kommunikationsvetenskap, 10p HT-06Plats: Högskolan i HalmstadSyfte: Uppsatsen syfte är att fastställa huruvida åtta olika avsnitt ur tv-serien Star Trek belyser genusfrågor och utmanar avsnitten i så fall de rådande genusdiskurserna.Metod: Den här uppsatsen fokuserar på åtta Star Trek avsnitt som producerades mellan 1960-talet och 2000-talet. Metoden för analysen är en kritisk diskursanalys med utgång från Norman Fairclougs diskurskritiska modell.Resultat: Uppsatsens slutsats är att Star Trek-serierna berör genusfrågor i olika utsträckning beroende på vilket årtal avsnitten är från. Det konstateras också att viktiga genusämnen, likt homosexualitet, tas upp men beroende på olika omständigheter saknas ofta ett djup i framställningen.Nyckelord: Star Trek, Gene Roddenberry, science fiction, genus, diskurs, diskursanalys, Textanalys, makt, tv-serier, dominansförhållanden..

Syftet med detta arbete är att undersöka om ?fysikens karaktär? kan skönjas i läroböcker för fysik i grundskolans senare år. Med ?fysikens karaktär? åsyftas här hur fysiken belyses genom sin historiska utveckling och framväxt av kunskap, vilket anknyter till texterna under avsnittet om ?fysikens karaktär? i kursplanen för fysik för grundskolan. Arbetet försöker finna svar på följande frågor.

This is a qualitative textual analysis of curriculum for primary education in 1962, the curriculum for primary education in 1969, the curriculum for primary education in 1980, the curriculum for the compulsory school system in 1994 and the curriculum for primary school 2011th. Purpose of this thesis is to see how the government through the curriculum specifies directives for how teachers should be more or less authoritative. The boundaries of the essay are to only look at the claims against the teacher in elementary school. The questions are what is required of the teacher directly or indirectly from the curriculum 1962,1969,1980,1994 and 2011, focusing on the concept of authority and what change has taken place? To answer these questions, I have read the current curricula and other research publications in the field.

Detta är en longitudinell studie om fyra elevers skrivutveckling. Studien har pågått under elevernas sex första skolår. Syftet är att undersöka hur de kan utvecklas i sitt fria skrivande. Det har gjorts genom att studera elevernas texter, en från varje år. I denna Textanalys har olika dimensioner studerats som funktion, disposition, sammanhang och språk.Resultatet visar en process där eleverna lär sig olika moment vid varierande tillfällen även om undervisningen ofta är lika för de flesta eleverna.

Denna studie syftar till att underso?ka fo?rekomsten av estetiska uttrycksformer i ett urval av svenskla?rares undervisningsmaterial. Syftet a?r ocksa? att se i hur stor utstra?ckning som det estetiska fo?rekommer i relation till det som i uppsatsen bena?mns som det icke-estetiska, och vidare vill uppsatsen ocksa? underso?ka hur det estetiska skrivs fram och vilket va?rde det ges.Studien tar utga?ngspunkt fra?n John Deweys reformpedagogig, Gardners a?tta intelligenser samt Aristoteles kunskapsbegrepp techne och mimesis. Underso?kningen diskuteras utifra?n forskning som visar pa? kreativitetens och estetikens betydelse fo?r inla?rning i ljuset av forskning som talar om skolans tra?ningslogik och uppgiftskultur.Textanalys anva?nds som metodansats da?r 34 texter fra?n lektion.se analyserats.

Denna uppsats syftar till att analysera på vilka grunder en konfessionell skola utformar sinvärdegrund och arbete mot kränkande behandling, utifrån en fallstudie av Livets Ords KristnaSkola. Dessa frågeställningar är grunden till uppsatsens syfte:?På vilka argument grundar skolan sin målsättning och likabehandlingsplan??Hur präglas skolans värdegrundsarbete av den religiösa profilen??Vilka texter hänvisar skolan till i sina dokument??Är innehållet i dokumenten förenligt med den aktuella läroplanens värdegrund??Hur framträder konsekvenserna av föräldrars rätt till att välja utbildning i dokumenten?Den metod som har använts är en systematiserande kvalitativ Textanalys med målet att klargöratankestrukturen i texterna. Detta för att belysa och förstå det viktigaste i texternas innehåll.Resultatet visar att dokumenten är präglade av kristna värderingar men även demokratiskavärderingar som är förenliga med den aktuella läroplanen. Olika styrdokument ger olika intryck vadgäller konfessionella skolors legitimitet.

Jag följer bl a en debatt om bloggfenomenet och analyserar den utifrån upplösningen privat/offentligt. Jag granskar en mängd artiklar om bloggar för att se om man kan hitta generella tendenser i hur de omnämns. Lite jämförande Textanalys av ledartexter och bloggtexter får jag också plats med..