I bloggar hittar vi mängder av personlig information som berör både blogginnehavaren och dennes anhöriga, medvetet eller omedvetet. Den här studien avser att öka förståelsen för hur privatliv och personligt relaterad information framställs i två kända personers bloggar. Studien baseras på två bloggar skrivna av offentliga, kända personer - Alex Schulman och Pernilla Wahlgren. Han är en känd medieentreprenör och skribent, hon är en folkkär artist och sångerska från en teaterfamilj. Dessa bloggare är redan kända av allmänheten, något som gör att gränsen för vad som är privat och offentlig information blir väldigt suddig. Genom en kvalitativ Textanalys i två steg, en beskrivande samt en tolkande Textanalys, kommer resultatet visa vilka ämnen som tas upp i bloggarna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur näthat kommer till uttryck på två olika Internetbaserade kommunikationsplattformar. Detta genom att studera hur näthat kommer till uttryck beroende på om hatet riktas direkt till en individ på bloggar, respektive indirekt till en individ på ett diskussionsforum. Därefter undersöks på vilket sätt näthatets uttryck skiljer sig åt, beroende på om det riktas direkt eller indirekt till en individ. För att möta detta syfte används en kvalitativ Textanalys där kommentarer på utvalda blogginlägg respektive kommenterar i utvalda diskussionstrådar analyseras. Normer och Social Identity Model of Deindividuation Effects (SIDE) används som teoretiska utgångspunkter vid analysen av materialet.

The aim of this thesis is to contribute to a better understanding of the FRA-law. The focus of the study is to examine how Swedish politicians relate to the new draft of this law on intelligence. Key themes in the study are security, threats, surveillance and privacy. The power relationship between the individual and the state is also examined. Empirical data used in this study consists of a spoken plenary debate in the House which was held in connection with the adoption of the FRA law in June 2008.

?Bland betygskrav och centrala innehåll?En undersökning av hur LGR-11 påverkar bedömning och undervisningens innehåll."Among rating requirements and core content"An examination of  how the LGR 11 affects the assessment and teaching content. Syftet med den här undersökningen är att få en fördjupad förståelse av innevarande kursplanen i bild och den innebörd den får i lärares dagliga arbete i bildsalen, främst när det gäller bedömning. Syftet är dessutom att undersökningen kan vara till hjälp för att säkerställa att formulera uppgifter och bedöma dem enligt Lgr11:s kursplan i bild.I undersökningen studeras vad styrdokumenten och bedömningsstöden som Skolverket gav ut i samband med sjösättningen av Lgr11 säger om hur bedömning och undervisningens innehåll ska se ut. I studien undersöks skillnaderna mellan Lpo94 och Lgr11:s kursplaner genom en jämförande Textanalys och bearbetas med hjälp av litteratur inom området. Studien har inriktats på grundskolans senare år, och det är kursplanerna i bild för årskurs 7-9 har undersökts.Studiens resultat visar bland annat på att vad som ska studeras har tydligare skrivits fram i den senare kursplanen.

Forskning inom utbildning för hållbar utveckling kopplas vanligtvis inte till de två forskningsfälten litteraturvetenskap och receptionsforskning. Syftet med denna uppsats är därför att öka förståelsen för hur barnlitteratur kan användas inom utbildning för hållbar utveckling. Barnlitteraturen har analyserats utifrån ett ekokritisk perspektiv med fokus på relationen mellan människa och natur samt vilken syn på naturen som förekommer i texterna. Två kvalitativa Textanalyser har genomförts av Tove Janssons skönlitterära böcker om Mumindalen. Ett speciellt fokus har funnits på översvämningar och torka då dessa begrepp ofta förekommer inom klimatdebatten.Denna studie visar hur Jansson beskriver naturkatastrofer och de känslor som kan uppkomma vid exempelvis översvämningar, torka och hetta.

Syftet med denna uppsats är att undersöka förekomsten av icke-västerländska författarskap i läroböcker för svenska på gymnasiet. Undersökningens grund är en pedagogisk Textanalys, vilket är en form av innehållsanalys. Fyra läroböcker avsedda för svenskämnet på gymnasiet har analyserats genom en pedagogisk Textanalys med såväl kvantitativa som kvalitativa inslag. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt har främst varit Edward Saids postkoloniala teori och Mekkonen Tesfahuneys tankar om ett eurocentriskt utbildningssystem. Vikten av ett etnografiskt förhållningssätt i skolan är också en del av teorin.

Bakgrund: Individualiseringen är något det talas om alltmer i dagens samhälle, men som samtidigt är vetenskapligt omtvistad, vilket visar på någon typ av paradox. Denna studie tar utgångspunkt i individualiseringen som diskurs, och vill undersöka om och hur den påverkat framställningar i samhällskunskapsböcker. Därmed prövas också teorin om läroboken som ett snabbföränderligt medium när det gäller politiskt laddade frågor.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning läroboksframställningar påverkas av samhälleliga diskurser, och att se huruvida individualiseringsdiskursen är en sådan typ av fråga som kan påverka framställningarna.Metod: Med en kvalitativ Textanalys undersöks framställningar av arbetsliv och näringsliv i läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet. Som analysinstrument används dimensionerna individfokus/kollektivfokus samt uttryck för individualism/uttryck för kollektivism. Sammanlagt sex böcker analyseras, två utgivna ca 1990, två utgivna ca 2000 och två utgivna ca 2010.Resultat: Individualiseringsdiskursen har påverkat framställningar i läroböcker.

In this Master's Thesis a rhetorical analysis is applied to reading suggestions in the database Boktips.net. Boktips.net utilize the Internet for readers advisory by offering public libraries in Sweden to use and participate to its contents. The aim is to examine how library staff writes about literature in Boktips.net. The empirical material is delimited to reading suggestions on fiction for adults. Areas in focus of the analysis are rhetorical context, disposition, style and components from the point of view of content: summary, evaluation on portrayal of characters and setting, narrative, language use, genre and themes, entertainment, insights and external information.

I denna uppsats undersöks begreppet ?barnets bästa? med utgångspunkten att granska vilka olika föreställningar som finns och har funnits kring vad detta innebär. Detta begrepp är inte nytt för vår tid, men det har debatterats mer efter tillkomsten av Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter som antogs 1989. Barnets bästa är dock en social konstruktion och innebörden av begreppet förändras därför ständigt.Metoden som ligger till grund för denna uppsats är dels en genomgång av litteratur och dels en Textanalys av två historiska källmaterial bestående av en proposition från 1924, prop. 1924:150, och en av statens offentliga utredningar från 1997, SOU 1997:116.

Sa?ngens roll i grundskolans musikundervisning har varierat o?ver tid. I denna uppsats underso?ks sa?ngens plats i musika?mnets kursplanstexter o?ver tidsspannet 1962?2011.Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka vilket utrymme momentet sa?ng har getts i kursplanstexterna, och vilken roll sa?ngen skulle kunna ha i grundskolans musikundervisning i framtiden. Fra?gesta?llningen a?r:Hur uttrycker sig kursplanerna fra?n 1962?2011 om momenten sa?ng och ro?st?Fra?gesta?llningarna besvaras dels genom olika metoder av Textanalys ? strukturell Textanalys, komparativ analys, funktionell analys, och till viss del la?sbarhetsanalys ? och dels genom faktainsamling.

Denna undersökning syftar till att identifiera de aspekter som anses fördelaktiga vid genomförandet av ämnesövergripande undervisning på högstadiet och gymnasiet. Studien tar en konstruktivistisk och fenomenografisk utgångspunkt i Biggs 3P modell (2003) där tre olika delar beskrivs: premiss, process och produkt. Premisserna innefattar eleverna och den lärandemiljön som undervisningen bedrivs i, processen är det undervisningssätt som används och ses i denna studie som ämnesövergripande undervisning, och produkten ses som elevernas läranderesultat. I studien används Textanalys som metod, där tio examensarbeten från lärarprogrammet har analyserats. Examensarbetena är från spridda universitet runtom i Sverige och behandlar ämnesövergripande undervisning.

I min undersökning studerar jag elevernas interaktion face-to-face på raster där den bärbara datorn finns med. Syftet är att undersöka hur den bärbara datorn påverkar interaktionen mellan eleverna på raster. Mina frågeställningar är hur och när elever är socialt responsiva respektive asocialt responslösa på raster samt hur elevernas interaktionsritualer ser ut? Jag har använt en kvalitativ metod för att kunna besvara mitt syfte och mina frågeställningar. Jag intervjuade fem elever i årskurs ett på en gymnasieskola i Karlstad och genomförde tre observationstillfällen. Studien visar att den egna datorn både kan ses som en tillgång och hinder på raster för elever på gymnasiet vid interaktion.

Denna studie behandlar webbaserade läromedel och läroböcker. Läromedel är verktyg som används i undervisningen. En pedagogisk text är inte neutral eller objektiv. Den övergripande problemformuleringen var hur dessa läromedel behandlar Kubakrisen, vad som privilegieras och vad för konsekvenser detta får. För att besvara detta ställdes två frågor: Vilka länder fokuserar läromedlen på? Vilka händelser tas upp och hur behandlas de? Frågorna besvarades i sin tur med en kvantitativ och en kvalitativ Textanalys.

SammanfattningSyftet med denna studie är att undersöka hur naturen och människans relation till naturen beskrivs i barnböcker, riktade mot förskolan, för att diskutera det i förhållande till utbildning för hållbar utveckling. I föreliggande examensarbete har en ekokritisk studie av materialet genom Textanalys gjorts för att analysera hur barnlitteraturen beskriver människans förhållningssätt till naturen. Studiens resultat visar att biocentrismen, som främjar ett samspel mellan människa och natur, är dominerande i litteraturen samt att den senmoderna antropocentrismen, med människan i centrum men med fokus på ett resursvist leverne, var tydligt representerad.     Slutsatsen av studien är att flera av böckerna i urvalet verkar vara möjliga att använda i utbildning för hållbar utveckling då de fokuserar på naturen, visar på mänskligt ansvar samt tillskriver naturen ett egenvärde. Trots att studien har fokus på den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling så är även övriga två dimensioner närvarande. Människan uppmanas att vara resursvis vilket kan kopplas till den ekonomiska dimensionen.

Det här examensarbetet undersöks hur en kommunal förskola och ett föräldrakooperativs bemötande och åtgärder ser ut när det gäller barn som blivit utsatta för fysiska övergrepp. Arbetet utgår från frågeställningarna:Har de två förskolorna riktlinjer för att hantera problematiken kring fysiska övergrepp mot barn?Vilka likheter finns det i riktlinjerna när det gäller bemötande och åtgärder?Vilka skillnader finns det i riktlinjerna när det gäller bemötande och åtgärder?En jämförelse mellan de två förskolorna görs genom en Textanalys av två dokument, föräldrakooperativet har en kris och beredskapsplan och den kommunala har ett policydokument som belyser anmälningsplikten. Analyserna kommer att sker ur ett hermeneutiskt synsätt samt i en kvalitativ bearbetning. Arbetet tar även upp anmälningsplikten förskolan står inför när misstanke eller oro uppkommer hos personalen.