Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur anvÀndning av LAS företrÀdesrÀtt och bemanningsföretag har pÄverkat IF Metall och arbetsgivare inom tillverkningsindustrin. Metod: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer samt anvÀnt sekundÀrdata sÄ som böcker, tidningsartiklar, forskningsrapporter och internetkÀllor. Teoretiskt perspektiv: Vi har anvÀnt oss av Atkinsons teori, kapitalbindning, nyttomaximeringsteori, transaktionskostnadsteori samt psykologiskt och transaktionellt kontrakt. Empiri: I empirin redovisas arbetsdomstolens domar om kringgÄende av LAS. DÀrefter följer redovisning av intervjuer som genomförts med IF Metall, Svenskt NÀringsliv, Bemanningsföretagen och tre företag inom tillverkningsindustrin. Slutsats: VÄr undersökning visar att IF Metall och arbetsgivare enbart kan komma överens om ett kollektivavtal upprÀttas. Den nya förstÀrkta företrÀdesrÀtten tycks ha skapat Àn mer osÀmja arbetsgivare och IF Metall:s fackförbund emellan..

Innovation Àr i dagens företagsklimat bland det viktigaste man har, inte minst inom forskning och utveckling. Ledarskap Àr en kritisk del för att skapa en kreativ miljö och företagskultur som möjliggör att snabb och flexibel forskning kan bedrivas. Denna studie har undersökt hur ledare för FoU-avdelningar arbetar för att skapa denna kreativa miljö samt om detta skiljer sig mellan företag i olika utvecklingsstadier. För att studera detta har en modell med fem kategorier av faktorer för kreativt ledarskap tagits fram; Strukturella-, finansiella- och hierarkiska faktorer samt arbetsklimat och kommunikation. Vi har funnit belÀgg för att samtliga faktorer pÄverkar kreativiteten pÄ arbetsplatsen, dock har skillnader gentemot teorin funnits i huruvida faktorerna frÀmjar eller hÀmmar kreativiteten.

Detta Àr en undersökning om pojkars attityder till lÀsning och datorspelande utanför skolan. Undersökningen Àr gjord bland pojkar som gÄr ett praktiskt gymnasieprogram. Teorin som har legat till grund för undersökningen har bland annat varit forskning som rört pojkars attityder till lÀsning i skolan. Jag har bland annat anvÀnt mig av Gunilla Molloys, Judith Langer, Malin Bardenstams och Magnus Perssons motstÄndskultur, förestÀllningsvÀrldar, identifikation och vÀrdering av kultur. Vad gÀller motstÄndet mot lÀsning har jag hittat attityder som pekar pÄ ett motstÄnd hos pojkarna vad gÀller att identifiera sig som lÀsare, detta trots att de lÀser och visar att de har behÄllning av det. Det Àr Àven tydligt att pojkarna gÀrna ÄtervÀnder till redan kÀnda förestÀllningsvÀrldar..

I denna uppsats har vi gjort ett fo?rso?k att ta reda pa? hur det ga?r till i samband med vidareutbildning fo?r de som a?r ansta?llda i Socialtja?nsten. Vi har genom analys av enka?ter fo?rso?kt utskilja vad som varit sa?rskilt hja?lpsamt och vad som mo?jliggjort en god implementering av olika metoder. Vi har da?rfo?r ocksa? so?kt fo?rsta?else fo?r dess motsats, na?mligen de hinder som kan ha funnits.Vi hoppas att denna uppsats kan utgo?ra ett diskussionsunderlag fo?r sa?va?l studenter, socialarbetare och chefer, eftersom det kan vara bra att fo?rsta? processer av implementering och la?rande info?r att utbildningar ska planeras och genomfo?ras.Va?r avsikt med uppsatsen a?r inte att presentera nya teorier utan att fo?rso?ka presentera hur upplevelser av implementering kan se ut fo?r enskilda socialarbetare.

Titel: Heart of hockey ? vi ger oss aldrig. En kvalitativ studie om tva? hockeyorganisationers kommunikation kring va?lgo?renhet.Fo?rfattare: Johanna Alba, Erika Skogsberg, Johanna Grundberg Kurs, termin och a?r: Vetenskaplig rapport, HT 2013 Antal ord i uppsatsen: 10.565 stycken.Problemformulering och syfte: Syftet a?r att beskriva hur tva? olika hockeyklubbar kommunicerar sina aktiviteter fo?r va?lgo?rande a?ndama?l via sociala medier och pa? sina hemsidor. Syftet specificeras genom fo?ljande fra?gesta?llningar;Skiljer sig de olika klubbarnas kommunikation a?t? Pa? vilket sa?tt i sa? fall?Vad a?r det fo?r skillnader och/eller likheter mellan de olika forumen?Metod och material: Kvalitativ textanalys.Huvudresultat: Vi kom fram till att Fro?lunda och MODO kommunicerade va?ldigt lika i sociala medier.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och skapa förstÄelse för den mening anstÀllda ger projektarbete med tanke pÄ de olikartade uppfattningar som rÄder. Ambitionen Àr att uppsatsen ska kunna vara till nytta för de organisationer vars medarbetare arbetar mer eller mindre i projekt, men Àven för dem som sjÀlva arbetar eller har arbetat i projekt. Samtidigt önskar jag ocksÄ teoretiskt bidra till den samhÀllsvetenskapliga diskussionen om projektarbete. För att uppnÄ syftet har jag valt att anvÀnda mig av en kvalitativ metod. Intervjuer har gjorts med personer som arbetar mer eller mindre i projekt för att utifrÄn detta sedan analysera meningsskapande i projekt. Jag har i min studie funnit att den mening som skapas i projekt bland annat beror pÄ vad individen fokuserar och vilken referensram denne bÀr med sig.

Detta examensarbete inleddes i januari 2008 och initierades av BDX Industri AB i LuleÄ. BestÀllarens önskemÄl var att ett vÀrmekonduktivitetstal för hyttsten i fÀlt skulle bestÀmmas. Hyttsten frÄn SSAB i LuleÄ Àr ett relativt lite undersökt material trots att det anvÀnts som vÀgbyggnadsmaterial med goda erfarenheter i mÄnga Är. Hyttsten liknar naturgrus och krossat berg men har nÄgra egenskaper som avviker. En av dessa Àr materialets goda isolerande förmÄga.

NÀr en ung person Àr misstÀnkt för brott Àr det vanligt att Äklagarmyndigheten skickar en begÀran om yttrande frÄn socialtjÀnsten enligt 11§ (1964:167) lagen med sÀrskilda bestÀmmelser om unga lagövertrÀdare. Syftet med denna studie Àr att undersöka om och pÄ vilket sÀtt kön spelar roll i de bedömningar som socialsekreteraren gör. Jag har i studien granskat ett antal yttranden enligt 11§ (1964:167) lagen med sÀrskilda bestÀmmelser för unga lagövertrÀdare. ArbetssÀttet i studien kan liknas vid den hermeneutiska cirkeln dÄ jag under hela studiens gÄng har arbetat parallellt med bÄde teori, tidigare forskning och empiriskt material och dÀrmed pendlat mellan del och helhet. Som teoretiskt underlag för studien har jag anvÀnt mig av Yvonne Hirdmans teori kring genussystem och genuskontrakt.

Syftet med mitt arbete var att undersöka hur textillÀrare ser pÄ och arbetar med elevens planering i grundskolan. Jag valde Àmnet för att kursplanen för slöjd betonar planering upprepade gÄnger. Jag ville förstÄ vad planering innebÀr samt undersöka hur man rent praktiskt kan arbeta med det som lÀrare. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra textillÀrare i VÀsterbotten och har bedrivit omfattande litteraturstudier som jag stÀller mot intervjuresultaten. Jag frÄgar vad lÀrarna anser att elevens planering innebÀr, hur de arbetar med den samt hur de bedömer och betygsÀtter den.

Bakgrund och Problemdiskussion Lean-konceptets applicerbarhet inom servicesektorn har pÄ senare Är uppmÀrksammats allt mer. Lean som har sin grund i den japanska bilindustrin brukas idag över hela vÀrlden, frÀmst inom tillverkningsbranschen. UtgÄngspunkten för vÄr problemdiskussion Àr en artikel skriven av Kennedy och Widener (hÀdanefter K & W) dÀr författarna först byggt upp ett teoretiskt ramverk för hur ekonomistyrningen kan se ut enligt de lean-principer som finns. Orsakssambanden mellan ramverkets komponenter har man fÄtt fram genom en empirisk studie pÄ ett tillverkningsföretag. I slutet av artikeln blickar författarna framÄt och hoppas att andra forskare gör undersökningar likt deras för att se om de orsakssamband de hittat Àven Àr applicerbara pÄ andra företag.

Syftet med studien a?r att fa? en fo?rsta?else fo?r hur pedagoger arbetar med ho?rselskadade barns spra?kutveckling och att synliggo?ra pedagogernas tankar kring a?mnet. En intressant aspekt a?r att se hur de arbetar och fo?rha?ller sig fo?r att alla barn ska utvecklas i spra?ket, ba?de enskilt och i grupp. En annan betydande fra?ga a?r hur de go?r och fo?rha?ller sig fo?r att barnen ska bli trygga i det svenska spra?ket na?r ma?nga av barnen har olika ho?rselskador pa? sina o?ron, samt olika modersma?l.

Syftet med denna studie Àr att undersöka möjligheten att betygsÀtta elevers arbeten i kursen Bild och form, 50 poÀng, i Äk 2 pÄ gymnasiet. FrÄgestÀllningen Àr om de för kursen angivna betygskriterierna rÀcker till för att sÀtta betyg i ett Àmne som förutsÀtter ett kreativt arbete. Forskningen bestÄr av kvalitativa intervjuer med fem lÀrare. IntervjufrÄgorna var öppna och sakliga. Styrdokumenten gÀllande betygsÀttning överhuvudtaget och betygsÀttning i praktiska Àmnen för gymnasiet i synnerhet samt annan relevant litteratur har granskats och sedan kombinerats med intervjuresultaten.

Syftet med examensarbetet Àr att synliggöra naturvetenskap och teknik mer pÄ förskolorna. Arbetet har resulterat i ett praktiskt anvÀndbart arbetsmaterial för förskolan, UpptÀck och Utforska Naturvetenskap och Teknik med KrÄkis ? ett arbetsmaterial för förskolan. Det Àr ett Ärstidsrelaterat arbetsmaterial som innehÄller experiment kopplat till fysik, kemi, natur och teknik dÀr olika fenomen behandlas. Arbetsmaterialet Àr framtaget genom inlÀst litteratur och har utvÀrderats med materialtest pÄ flera förskolor, samt genom en enkÀtundersökning och observationer.

Denna studie syftar till att undersöka nÄgra elevers uppfattning om olika matematiklektioner och elevernas matematiska lÀrande i samband med dessa lektioner. Som underliggande syfte anvÀndes och utvÀrderades emoticonskalor av eleverna i deras utvÀrdering av lektionerna och deras lÀrande. Studien har ett fenomenografiskt teoretiskt ramverk med fokus pÄ elevernas olika uppfattningar. För att fÄ svar pÄ de stÀllda forskningsfrÄgorna iscensattes och observerades fyra olika matematiklektioner, kvalitativa intervjuer med tolv elever genomfördes samt anvÀndandet av utvÀrderingsverktyget. Resultatet visar att elevernas uppfattning om vad det innebÀr att ?rÀkna matematik? och deras behov kopplat till lÀrande, pÄverkar deras upplevelse av undervisningen.

Bakgrund och problem1999 utfÀrdade BFN (bokföringsnÀmnden) en anvisning rörande redovisning av helÀgt dotterbolag, BFNAR 1999:1. Debatten kring detta omrÄde har pÄgÄtt sedan mitten pÄ femtiotalet, dÄ olika uppfattningar om hur fusioner ska redovisas har varit stÀndigt nÀrvarande. Eftersom olika uppfattningar finns, Àr inte alla nöjda med BFN?s lösning som en generell anvisning för redovisning av fusion av helÀgt dotterbolag. Nu (2005) har anvisningen blivit praktiserad under snart 5 Är.