Syftet med uppsatsen Àr att undersöka sprÄkundervisningens upplÀgg och innehÄll i ett antal klasser pÄ gymnasiet. MÄlet Àr att fÄ en bild av lÀrare och elevers uppfattning om kunskapsnivÄer inom sprÄket och olika studiemetoder, för att sedan jÀmföra resultaten med sprÄkforskaren Stephen D. Krashens hypoteser. I vilken mÄn kan exempelvis elever pÄ steg 2, 3, 4 och 5 tillÀmpa sprÄket praktiskt?I den empiriska granskningen anvÀnds enkÀtundersökningar.

I den nya Àmnesplanen för Àmnet geografi har momentet GIS fÄtt en allt tydligare plats med centrala mÄl som skall uppnÄs i undervisningen. MÄlen visar pÄ att ett praktiskt arbetssÀtt, gÀrna med digitala lÀromedel, erfordras för att uppnÄ mÄlen pÄ bÀsta sÀtt. Hur ser detta faktum ut i dagens skolor egentligen?Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur lÀrare pÄ gymnasieskolor bedriver undervisning i momentet GIS. För att fÄ svar pÄ denna frÄga genomfördes intervjuer med sex lÀrare pÄ tre olika skolor som pÄ olika sÀtt bedriver undervisning i GIS.

Ett pedagogiskt material om trÀd i vÄr nÀrmiljö har tillverkats och testats i en barngrupp med 22 barn och tre pedagoger. Studiens syfte var att söka svar pÄ förskolebarns tankar om trÀd som fenomen, bÄde före och efter att materialet testats och om deras tankar eventuellt förÀndrades. Pedagogernas syn pÄ materialets anvÀndbarhet inom förskolan har varit en del i utvÀrderingen kring materialets anvÀndbarhet.  Intervjuer med bÄde barn och pedagoger har genomförts. För att ta del av deras olika tankar har studien haft en fenomenografisk ansats.

Syfte: Studiens syfte Àr att beskriva och analysera erfarna revisorers uppfattning om ettstrukturellt arbetssÀtt i form av checklistor för bÄde erfarna och mindre erfarna revisorer.Empirisk metod: Studien bygger pÄ en kvantitativ metod i form av en enkÀtstudie utskickadtill alla Sveriges auktoriserade revisorer. Svarsfrekvens var 4,8 procent. Svaren analyseradesgenom Pearson korrelationsmatris, multipel linjÀr regression och t-test.Resultat: Resultatet visar en generell positivitet till checklistanvÀndande, dock Àr revisorersuppfattning att de Àr mer positiva till att de mindre erfarna revisorerna anvÀnder sig avchecklistor.Teoretiskt perspektiv: Applicerar teori om professioner, struktur och omdöme pÄ revisorermed olika erfarenhet..

I detta arbete som handlar om lÀs- och skrivinlÀrning, börjar vi med att kartlÀgga ÀmnesomrÄdet ur ett teoretiskt perspektiv för att fÄ en grundlÀggande kunskap. Denna kartlÀggning presenteras som vÄr bakgrund. Vi redogör dÀr för tvÄ grundlÀggande perspektiv inom lÀs- och skrivinlÀrning samt tvÄ metoder som varit startskott för en debatt inom lÀs- och skrivforskning. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka lÀrares arbetssÀtt och anledningen till deras val av arbetssÀtt vad gÀller deras undervisning i lÀs- och skrivinlÀrning. Eftersom studien syftar till att ta reda pÄ hur lÀrare handlar och tÀnker kring lÀs- och skrivinlÀrning har vi valt metoden kvalitativ forskningsintervju.

Denna uppsats behandlar politisk förÀndring i svenska kommuner. Fokus Àr New Public Management-reformer och specifikt har andelen kommunal barnomsorg pÄ entreprenad studerats. Studien Àr kvantitativ och bestÄr av datamaterial över Sveriges 290 kommuner som samlats av Statistiska CentralbyrÄn (SCB) under perioden 1998-2005. Teoretiskt utgÄr uppsatsen frÄn en nyinstitutionell teori. Fyra hypoteser om politisk förÀndring i svenska kommuner har konstruerats och sedan operationaliserats genom sex variabler; politisk majoritet (blÄ/röd), kommunstorlek, skatteunderlag och andel barn- och Àldreomsorg pÄ entreprenad.

Uppsatsen utreder vilka faktorer som pÄverkade konstituerandet av en palestinsk identitet mellan 1870-1920. Med bakgrund av ett teoretiskt ramverk om nationell identitet undersöks fyra teman i uppsatsen som behandlar: i vilken kontext en palestinsk identitet utvecklades under Osmanska riket, hur den arabiska pressens pÄverkade etablerandet av en nationell identitet och vilken inverkan politiska faktorer och demografiska förÀndringar hade pÄ processen, dÀribland vilken roll Storbritanniens utrikespolitik spelade. Det framkommer i uppsatsen att en nationell identitet förstÀrks nÀr en folkgrupp upplever att den befinner sig i en situation som anses anstrÀngd. Faktorer som tycks hota gruppens sammansÀttning blir dÄ vÀgledande för hur den sociala identiten framstÀlls och framhÄlls i relation till vilka/vad som uppfattas att vara hotande..

Specialförband nyttjas allt mer i dagens konflikter och det organisatoriska innehÄllet i specialförbandssystem skiljer sig Ät, dÀr vissa lÀnder har utökat sitt system med lÀtt infanteri i en understödjande roll. Detta skapar ett behov för Sverige att analysera andras erfarenheter avseende nyttjande av understödjande infanteriet.Syftet med denna studie Àr att bidra med ökad förstÄelse avseende de för- och nackdelar som uppkommer pÄ taktisk nivÄ nÀr understödjande infanteri nyttjas vid specialoperationer.Denna studie anvÀnder ett teoretiskt analysramverk bestÄende av McRavens teori och de principer han har utvecklat kring specialoperationer.Undersökningen visar sammanfattningsvis att understödjande infanteriet bidrar till en in-satsstyrkas samlade effekt och förmÄga, samt att de möjliggör för kÀrnförbanden att lyckas med huvuduppgiften. Resultatet i en specialoperation pÄverkas genom samtliga prestationer av den personal och de förbandsenheter som ingÄr i specialoperationen..

Uppsatsens syfte Àr att utifrÄn ett New Public Management-perspektiv undersöka i vilken utstrÀckning visionsstyrningsmodellen i Halmstads kommun följer New Public Management och utifrÄn det undersöka vad det resulterat i. Uppsatsen grundar sig i en intervjumetod dÀr ledande politiker och tjÀnstemÀn frÄn kommunen intervjuats. Den teoretiska ansatsen utgörs av en New Public Management?teori grundad pÄ olika dimensioner av New Public Management. Uppsatsens huvudsakliga empiriska material kommer frÄn de intervjuer som genomförts.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur anvÀndning av LAS företrÀdesrÀtt och bemanningsföretag har pÄverkat IF Metall och arbetsgivare inom tillverkningsindustrin. Metod: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer samt anvÀnt sekundÀrdata sÄ som böcker, tidningsartiklar, forskningsrapporter och internetkÀllor. Teoretiskt perspektiv: Vi har anvÀnt oss av Atkinsons teori, kapitalbindning, nyttomaximeringsteori, transaktionskostnadsteori samt psykologiskt och transaktionellt kontrakt. Empiri: I empirin redovisas arbetsdomstolens domar om kringgÄende av LAS. DÀrefter följer redovisning av intervjuer som genomförts med IF Metall, Svenskt NÀringsliv, Bemanningsföretagen och tre företag inom tillverkningsindustrin. Slutsats: VÄr undersökning visar att IF Metall och arbetsgivare enbart kan komma överens om ett kollektivavtal upprÀttas. Den nya förstÀrkta företrÀdesrÀtten tycks ha skapat Àn mer osÀmja arbetsgivare och IF Metall:s fackförbund emellan..

Detta Àr en undersökning om pojkars attityder till lÀsning och datorspelande utanför skolan. Undersökningen Àr gjord bland pojkar som gÄr ett praktiskt gymnasieprogram. Teorin som har legat till grund för undersökningen har bland annat varit forskning som rört pojkars attityder till lÀsning i skolan. Jag har bland annat anvÀnt mig av Gunilla Molloys, Judith Langer, Malin Bardenstams och Magnus Perssons motstÄndskultur, förestÀllningsvÀrldar, identifikation och vÀrdering av kultur. Vad gÀller motstÄndet mot lÀsning har jag hittat attityder som pekar pÄ ett motstÄnd hos pojkarna vad gÀller att identifiera sig som lÀsare, detta trots att de lÀser och visar att de har behÄllning av det. Det Àr Àven tydligt att pojkarna gÀrna ÄtervÀnder till redan kÀnda förestÀllningsvÀrldar..

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och skapa förstÄelse för den mening anstÀllda ger projektarbete med tanke pÄ de olikartade uppfattningar som rÄder. Ambitionen Àr att uppsatsen ska kunna vara till nytta för de organisationer vars medarbetare arbetar mer eller mindre i projekt, men Àven för dem som sjÀlva arbetar eller har arbetat i projekt. Samtidigt önskar jag ocksÄ teoretiskt bidra till den samhÀllsvetenskapliga diskussionen om projektarbete. För att uppnÄ syftet har jag valt att anvÀnda mig av en kvalitativ metod. Intervjuer har gjorts med personer som arbetar mer eller mindre i projekt för att utifrÄn detta sedan analysera meningsskapande i projekt. Jag har i min studie funnit att den mening som skapas i projekt bland annat beror pÄ vad individen fokuserar och vilken referensram denne bÀr med sig.

Syftet med mitt arbete var att undersöka hur textillÀrare ser pÄ och arbetar med elevens planering i grundskolan. Jag valde Àmnet för att kursplanen för slöjd betonar planering upprepade gÄnger. Jag ville förstÄ vad planering innebÀr samt undersöka hur man rent praktiskt kan arbeta med det som lÀrare. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra textillÀrare i VÀsterbotten och har bedrivit omfattande litteraturstudier som jag stÀller mot intervjuresultaten. Jag frÄgar vad lÀrarna anser att elevens planering innebÀr, hur de arbetar med den samt hur de bedömer och betygsÀtter den.

Detta examensarbete inleddes i januari 2008 och initierades av BDX Industri AB i LuleÄ. BestÀllarens önskemÄl var att ett vÀrmekonduktivitetstal för hyttsten i fÀlt skulle bestÀmmas. Hyttsten frÄn SSAB i LuleÄ Àr ett relativt lite undersökt material trots att det anvÀnts som vÀgbyggnadsmaterial med goda erfarenheter i mÄnga Är. Hyttsten liknar naturgrus och krossat berg men har nÄgra egenskaper som avviker. En av dessa Àr materialets goda isolerande förmÄga.

NÀr en ung person Àr misstÀnkt för brott Àr det vanligt att Äklagarmyndigheten skickar en begÀran om yttrande frÄn socialtjÀnsten enligt 11§ (1964:167) lagen med sÀrskilda bestÀmmelser om unga lagövertrÀdare. Syftet med denna studie Àr att undersöka om och pÄ vilket sÀtt kön spelar roll i de bedömningar som socialsekreteraren gör. Jag har i studien granskat ett antal yttranden enligt 11§ (1964:167) lagen med sÀrskilda bestÀmmelser för unga lagövertrÀdare. ArbetssÀttet i studien kan liknas vid den hermeneutiska cirkeln dÄ jag under hela studiens gÄng har arbetat parallellt med bÄde teori, tidigare forskning och empiriskt material och dÀrmed pendlat mellan del och helhet. Som teoretiskt underlag för studien har jag anvÀnt mig av Yvonne Hirdmans teori kring genussystem och genuskontrakt.