I Sverige har företagen ett normsystem av lagar, rÄd, rekommendationer och praxis att ta hÀnsyn till. BokföringsnÀmnden (BFN) Àr ett av de normgivande organ som arbetar med att ge vÀgledning kring redovisningen och utveckla god redovisningssed. DÄ BFN konstaterade att de nuvarande redovisningsnormerna för icke-noterade företag inte var ÀndamÄlsenliga, beslutade de sig, Àven pÄ grund av den internationella lagharmoniseringen, att försöka lösa problemen med ett nytt regelverk. Det nya regelverket K3 Àr framtaget för större företag och koncerner och Àr det regelverk som vi har valt att studera. Inom redovisning av materiella anlÀggningstillgÄngar har det tidigare riktats kritik mot olika avskrivningsmetoder, men Àven vÀrderingsmetoder sÄsom anskaffningsvÀrde.

Syftet Àr att undersöka vilka ifrÄgasÀttanden av nuvarande styrdokument och kunskap som kan ha lett till utvecklandet och genomförandet av gymnasiereformen Gy 2011. Med ifrÄgasÀttande av kunskap menas att vedertagen kunskapsutveckling och tankesÀtt fÄr fortgÄ sÄ lÀnge inga röster höjs som ifrÄgasÀtter den, detta sker med utgÄngspunkt i Thavenius teori. Studien innefattar vidare vilka förhandlingar, mellan forskarsamhÀllet och statsmakten som eventuellt har gjorts vid framtagandet av den nya reformen. I enighet med Odéns teori om hur förhandlingar uppstÄr nÀr det sker förslag pÄ förÀndringar, jag skall dÀrför undersöka om det gÄr att urskilja nÄgra sÄdana vid framtagandet av Gy2011, med fokus gÀllande historieÀmnet. Syftet med studien Àr att:skapa en bild av vad som teoretiskt sett styr gymnasieskolans undervisninghur och varför detta Ästadkommits skillnader mot tidigare lÀroplan och kursmÄl samt vad man önskar uppnÄ med gymnasiereformen.

Bakgrund Substansbrukssyndrom ?r ett v?xande samh?llsproblem som p?verkar b?de individen och v?rdsystemet. Personer med substansbrukssyndrom riskerar att bli stigmatiserade och etiketterade, vilket kan skapa hinder f?r att s?ka v?rd och f? adekvat v?rd. Brist p? kunskap och negativa f?rest?llningar kan f?rst?rka stigma och begr?nsa patientens tillg?ng till v?rd.

Denna uppsats redogör för hur sociologin samt svensk sjÀlvmordsprevention konstruerar sjÀlvmord som problem. För att ringa in detta har socialkonstruktionistiska teorier om sociala problem och förklaringar anvÀnts. Dessa teorier har i analysen applicerats pÄ ett varierande material bestÄende av sociologisk litteratur samt intresseföreningar, socialpolitiska ÄtgÀrder och dokument som hör till dessa. Resultaten av denna studie har visat att sjÀlvmord som avvikande handling ofta Àr i behov av förklaring. Dessutom framgÄr det att sociologin koncentrerat sig pÄ sjÀlvmord som teoretiskt problem vilket medfört konsekvensen att lösningar till stor del uteblivit.

Bakgrund: H?lso-och sjukv?rden ?r h?rt belastade verksamheter med otillr?ckliga personalresurser vilket kan f? konsekvenser f?r sjuksk?terske- och l?karstudenters m?jlighet att tr?nas i kliniska f?rdigheter och uppn? sina l?randem?l under den verksamhetsf?rlagda utbildningen (VFU). Genom att anv?nda Personcentrerade Virtuella Patientfall (PVP) i undervisningen ges studenter m?jlighet att tr?na p? sina kommunikativa och kliniska f?rdigheter i en trygg milj? utifr?n deras olika f?ruts?ttningar, men mer kunskap om studenters upplevelser av detta nya pedagogiska verktyg beh?vs. Syfte: Syftet ?r att beskriva studenters upplevelser av PVP och dess anv?ndbarhet i l?randet av kliniska f?rdigheter. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats anv?ndes. En fokusgruppintervju med fem deltagare utf?rdes och materialet analyserades utifr?n tematisk inneh?llsanalys. Resultat: Tv? huvudteman och sex underteman identifierades.

Sedan 2004 har en stor o?kning skett av ensamkommande barn i Sverige och a?r 2014 kom o?ver 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn a?r ett barn som kommer utan sina fo?ra?ldrar eller na?gon som fo?retra?der fo?ra?ldrarna. Det vanligaste ha?lsoproblemet hos ensamkommande barn a?r psykisk oha?lsa, pa? grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka sprÄkundervisningens upplÀgg och innehÄll i ett antal klasser pÄ gymnasiet. MÄlet Àr att fÄ en bild av lÀrare och elevers uppfattning om kunskapsnivÄer inom sprÄket och olika studiemetoder, för att sedan jÀmföra resultaten med sprÄkforskaren Stephen D. Krashens hypoteser. I vilken mÄn kan exempelvis elever pÄ steg 2, 3, 4 och 5 tillÀmpa sprÄket praktiskt?I den empiriska granskningen anvÀnds enkÀtundersökningar.

I den nya Àmnesplanen för Àmnet geografi har momentet GIS fÄtt en allt tydligare plats med centrala mÄl som skall uppnÄs i undervisningen. MÄlen visar pÄ att ett praktiskt arbetssÀtt, gÀrna med digitala lÀromedel, erfordras för att uppnÄ mÄlen pÄ bÀsta sÀtt. Hur ser detta faktum ut i dagens skolor egentligen?Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur lÀrare pÄ gymnasieskolor bedriver undervisning i momentet GIS. För att fÄ svar pÄ denna frÄga genomfördes intervjuer med sex lÀrare pÄ tre olika skolor som pÄ olika sÀtt bedriver undervisning i GIS.

Ett pedagogiskt material om trÀd i vÄr nÀrmiljö har tillverkats och testats i en barngrupp med 22 barn och tre pedagoger. Studiens syfte var att söka svar pÄ förskolebarns tankar om trÀd som fenomen, bÄde före och efter att materialet testats och om deras tankar eventuellt förÀndrades. Pedagogernas syn pÄ materialets anvÀndbarhet inom förskolan har varit en del i utvÀrderingen kring materialets anvÀndbarhet.  Intervjuer med bÄde barn och pedagoger har genomförts. För att ta del av deras olika tankar har studien haft en fenomenografisk ansats.

Syfte: Studiens syfte Àr att beskriva och analysera erfarna revisorers uppfattning om ettstrukturellt arbetssÀtt i form av checklistor för bÄde erfarna och mindre erfarna revisorer.Empirisk metod: Studien bygger pÄ en kvantitativ metod i form av en enkÀtstudie utskickadtill alla Sveriges auktoriserade revisorer. Svarsfrekvens var 4,8 procent. Svaren analyseradesgenom Pearson korrelationsmatris, multipel linjÀr regression och t-test.Resultat: Resultatet visar en generell positivitet till checklistanvÀndande, dock Àr revisorersuppfattning att de Àr mer positiva till att de mindre erfarna revisorerna anvÀnder sig avchecklistor.Teoretiskt perspektiv: Applicerar teori om professioner, struktur och omdöme pÄ revisorermed olika erfarenhet..

I detta arbete som handlar om lÀs- och skrivinlÀrning, börjar vi med att kartlÀgga ÀmnesomrÄdet ur ett teoretiskt perspektiv för att fÄ en grundlÀggande kunskap. Denna kartlÀggning presenteras som vÄr bakgrund. Vi redogör dÀr för tvÄ grundlÀggande perspektiv inom lÀs- och skrivinlÀrning samt tvÄ metoder som varit startskott för en debatt inom lÀs- och skrivforskning. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka lÀrares arbetssÀtt och anledningen till deras val av arbetssÀtt vad gÀller deras undervisning i lÀs- och skrivinlÀrning. Eftersom studien syftar till att ta reda pÄ hur lÀrare handlar och tÀnker kring lÀs- och skrivinlÀrning har vi valt metoden kvalitativ forskningsintervju.

Denna uppsats behandlar politisk förÀndring i svenska kommuner. Fokus Àr New Public Management-reformer och specifikt har andelen kommunal barnomsorg pÄ entreprenad studerats. Studien Àr kvantitativ och bestÄr av datamaterial över Sveriges 290 kommuner som samlats av Statistiska CentralbyrÄn (SCB) under perioden 1998-2005. Teoretiskt utgÄr uppsatsen frÄn en nyinstitutionell teori. Fyra hypoteser om politisk förÀndring i svenska kommuner har konstruerats och sedan operationaliserats genom sex variabler; politisk majoritet (blÄ/röd), kommunstorlek, skatteunderlag och andel barn- och Àldreomsorg pÄ entreprenad.

Uppsatsen utreder vilka faktorer som pÄverkade konstituerandet av en palestinsk identitet mellan 1870-1920. Med bakgrund av ett teoretiskt ramverk om nationell identitet undersöks fyra teman i uppsatsen som behandlar: i vilken kontext en palestinsk identitet utvecklades under Osmanska riket, hur den arabiska pressens pÄverkade etablerandet av en nationell identitet och vilken inverkan politiska faktorer och demografiska förÀndringar hade pÄ processen, dÀribland vilken roll Storbritanniens utrikespolitik spelade. Det framkommer i uppsatsen att en nationell identitet förstÀrks nÀr en folkgrupp upplever att den befinner sig i en situation som anses anstrÀngd. Faktorer som tycks hota gruppens sammansÀttning blir dÄ vÀgledande för hur den sociala identiten framstÀlls och framhÄlls i relation till vilka/vad som uppfattas att vara hotande..

Specialförband nyttjas allt mer i dagens konflikter och det organisatoriska innehÄllet i specialförbandssystem skiljer sig Ät, dÀr vissa lÀnder har utökat sitt system med lÀtt infanteri i en understödjande roll. Detta skapar ett behov för Sverige att analysera andras erfarenheter avseende nyttjande av understödjande infanteriet.Syftet med denna studie Àr att bidra med ökad förstÄelse avseende de för- och nackdelar som uppkommer pÄ taktisk nivÄ nÀr understödjande infanteri nyttjas vid specialoperationer.Denna studie anvÀnder ett teoretiskt analysramverk bestÄende av McRavens teori och de principer han har utvecklat kring specialoperationer.Undersökningen visar sammanfattningsvis att understödjande infanteriet bidrar till en in-satsstyrkas samlade effekt och förmÄga, samt att de möjliggör för kÀrnförbanden att lyckas med huvuduppgiften. Resultatet i en specialoperation pÄverkas genom samtliga prestationer av den personal och de förbandsenheter som ingÄr i specialoperationen..

Uppsatsens syfte Àr att utifrÄn ett New Public Management-perspektiv undersöka i vilken utstrÀckning visionsstyrningsmodellen i Halmstads kommun följer New Public Management och utifrÄn det undersöka vad det resulterat i. Uppsatsen grundar sig i en intervjumetod dÀr ledande politiker och tjÀnstemÀn frÄn kommunen intervjuats. Den teoretiska ansatsen utgörs av en New Public Management?teori grundad pÄ olika dimensioner av New Public Management. Uppsatsens huvudsakliga empiriska material kommer frÄn de intervjuer som genomförts.