De lÄgtrafikerade vÀgarna i norra Sverige och andra nordliga delar av vÀrlden Àr mycket utsatta för tjÀle. TjÀlen i en vÀgkonstruktion kan vara problematisk i de fall den orsakar ojÀmna tjÀllyftningar vintertid eller under vÄren nÀr tjÀlen lossnar och sÀnker bÀrigheten pÄ vÀgen. En av Trafikverkets dimensioneringsmetoder mot tjÀle baseras pÄ berÀkningsverktyget PMS Objekt dÀr man med givna materialegenskaper, lagertjocklekar och klimatdata kan berÀkna det förvÀntade tjÀllyftets storlek och tjÀlnedtrÀngningen i en angiven vÀgkonstruktion. Grundat pÄ tidigare erfarenhet sÄ har man dock upptÀckt att dessa berÀknade resultat i vissa fall inte motsvarar verkligheten. Den direkt efterföljande konsekvensen blir att fel ÄtgÀrder riskerar att utföras för vÀgen.

VÄrt syfte med studien var att fÄ en uppfattning frÄn fritidspedagoger om hur de upplever sin yrkesroll i skolan och vilka arbetsuppgifter de har utifrÄn ett fenomenografiskt perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer sÄ fick vi fram hur ett antal fritidspedagoger uppfattar detta fenomen. VÄr sammanfattade uppfattning Àr att fritidspedagoger har en vÀldigt varierande yrkesroll i skolan. Allt frÄn att vara rastvakt till att undervisa i ett praktiskt Àmne. De har en större förmÄga att se hela barnet och deras skoldag medan klasslÀrare lÀgger mer fokus pÄ den teoretiska biten och vad barnen ska lÀra sig.

Syftet med vÄrt examensarbete var att studera hur skolmedling gÄr till praktiskt, vad eleverna lÀr sig genom att anvÀnda denna metod för att lösa konflikter och Àven för att se vilka effekter detta har i arbetet mot mobbning. Det finns flera olika konfliktlösningsmetoder och medling Àr en metod som anvÀnds i skolan. Detta Àr en metod dÀr bÄde lÀrare och elever Àr involverade i konflikthanteringen. Vi har vÀnt oss till en skola i Boden som arbetar med skolmedling. Genom kvalitativa intervjuer med en klasslÀrare och en specialpedagog, fyra elever har vi studerat skolmedling som en konflikthanteringsmodell.

LÀtta material med resurs- och energioptimerade processer med hög nyttjandegrad av rÄvarorna Àr i linje med dagens och morgondagens marknadsbehov. Göran Lundgren pÄ GeLund AB i Sundsvall har precist inringat just detta genom patentet för processen att tillverka flerskiktsskivor med en ny och unik metod. Detta examensarbete Àr ett steg i ledet i att kommersialisera patentet genom verifiering och utvÀrdering av processen. Arbetet som ligger till grund för examensarbetet inleddes redan hösten 2008 med utvecklingen av den testutrustning som fÀrdigstÀlldes i examensarbetets första skede. MÄlsÀttningen för arbetet har varit att beskriva processen teoretiskt och att utvÀrdera metoden genom praktiska tester.

Med utgÄngspunkt ur internationellt samarbete i Arktisregionen, analyserar och jÀmför denna studie de tvÄ samarbetsinstitutionerna Arktiska rÄdet och BarentsrÄdet. Syftet med studien Àr att analysera vilka ÄtgÀrder och riktlinjer som institutionerna vidtagit och beslutat om för att hantera frÄgor gÀllande regionens ursprungsbefolkning, samt att analysera och bedöma samarbetets effektivitet. Studien bygger pÄ ett etablerat teoretiskt ramverk om internationella regimer och analysen tÀcker tidsperioden frÄn institutionernas grundande till och med Är 2011. Studien anvÀnder sig av kvalitativ textanalytisk metod för att undersöka och analysera de bÄda institutionernas officiella dokument. Resultatet av studien visar att Arktiska rÄdets samarbete gÀllande ursprungsbefolkning bedöms som effektivt, medan BarentsrÄdets samarbete kring ursprungsbefolkning bedöms som ineffektivt..

Studiens syfte Àr att undersöka socialsekreterares erfarenhet av nÀtverksplaceringar. Empirin söker besvara upplevelsen av stödet till nÀtverkshem, hur de verktyg som finns att tillgÄ kommer till anvÀndning i arbetet samt vilka begrÀnsningar och möjligheter som finns i stödet till nÀtverkshem. Studien har en kvalitativ forskningsansats. Empirin bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare. Intervjupersonerna valdes ut genom snöbollsurval.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka Àmnesdidaktiken bakom retorik och praktik vid undervisning av mÄngkulturella barngrupper i grundskolan. FrÄgorna vi stÀllde till pedagogerna var de Àmnesdidaktiska frÄgorna Vad?, Hur? och Varför? de utformar sin undervisning som de gör, samt hur det tar sig uttryck vid den praktiska undervisningen av flersprÄkiga barngrupper. Den empiriska undersökningen genomfördes pÄ tvÄ mÄngkulturella skolor med olika pedagogiska inriktningar. Det empiriska materialet Àr insamlat genom observationer och intervjuer under tvÄ dagar pÄ varje skola.

Eleverna fÄr redan i tidiga Är forska i skolan, men varken arbetssÀttet eller resultatet överenstÀmmer med elevernas lust till att forska. VÄrt syfte var dÀrför att öka elevernas metoder i arbetssÀttet forska genom att ge dem verktyg, hur de kan inhÀmta fakta. Utvecklingsarbetet genomfördes i en Ärskurs fyra. Undersökningsgruppen bestod av 18 elever varav 3 valdes till urvalsgrupp. Eleverna har utifrÄn egen fördjupningsuppgift forskat om medeltiden.

Ambitionen med denna uppsats har varit att undersöka hur retorisk teori kan bidra till och komplettera omrĂ„det för kriskommunikation. Genom en intervju med Örebro kommuns kommunikationsdirektör och genom en teoretisk fördjupning har vi sammanfört en praktikers perspektiv med ett teoretiskt perspektiv. Vi har tagit avstamp i den retoriska situationen och undersökt hur ett retoriskt angreppssĂ€tt kan öka förstĂ„elsen för den kommunikativa aspekten av en kris samt vilken nytta en kriskommunikatör kan ha av att se pĂ„ en kris som en retorisk situation. Resultatet visar att den retoriska situationen kan bidra med ett nytt och givande perspektiv pĂ„ kriskommunikation. Inom den retoriska situationens tre konstituenter - exigence, audience och constraints - kommer ethos, topiker, doxa, narrativ, identifikation, kairos och decorum att skapa ett kompletterande och systematiserande förhĂ„llningssĂ€tt till kriskommunikation..

Enligt skollag och lÀroplan har skolan tvÄ huvuduppgifter, att ?ge eleverna kunskaper och fÀrdigheter? och att ?frÀmja deras harmoniska utveckling till ansvarskÀnnande mÀnniskor". Att i praktiskt arbete i klassrummet genomföra dessa bÄda uppgifter Àr ofta svÄrt. Av tradition dominerar kunskaps- och fÀrdighetskraven skolans arbete och stödet för att utveckla arbetet kring vÀrdegrundsfrÄgor har lÀnge varit eftersatt.Under lÀsÄret 2004-2005 har jag tillsammans med mina elever i Ärskurs tre arbetat med samtal kring moral och etik. VÄra samtal har utgÄtt frÄn litteratur och film.

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie av gymnasielÀrares grammatikundervisning. Uppsatsens syfte Àr att studera gymnasielÀrares instÀllning och attityder till grammatik och grammatikundervisning samt en fördjupning i hur lÀrarna praktiskt gÄr till vÀga med uppgiften att utbilda eleverna i grammatik. Studien Àr grundad pÄ kvalitativa forskningsintervjuer med gymnasielÀrare av varierande kön och Älder. Respondenternas svar analyserades i syfte att dels finna likheter och skillnader mellan lÀrarnas undervisning i grammatik och dels för att tydliggöra lÀrarnas uppfattning om och attityder till grammatik och grammatikundervisning. Studien visade pÄ mÄnga likheter, speciellt i hur det blir allt vanligare att minska ner pÄ grammatikundervisningen och frÀmst utgÄ frÄn elevernas egna texter.

Denna uppsats handlar om elevers attityd till Àmnet matematik. Syftet med uppsatsen var att undersöka om elevers attityd till matematik förÀndras vid införande av mer konkret material i form av lek och spel i undervisningen. Undersökningen genomfördes i Ärskurs tre och pÄgick under en period av fem veckor. EnkÀter och observationer har legat till grund för undersökningen. MÄlet var att ge eleverna möjligheten att arbeta mer praktiskt.

Artificiell intelligens integreras idag i alltfler tekniska system. Trots det, ?r det fortfarande sv?rt att i praktiken implementera modeller fr?n grunden p? grund av h?ga resurskrav i form av data och ber?kningskraft. Detta motiverar s?kandet efter effektivare modeller. I denna artikel unders?ks Kolmogorov Arnold Networks (KANs), en alternativ arkitektur av neurala n?tverk och j?mf?rs med traditionella arkitekturer som multilayer perceptrons (MLPs) och faltningsn?tverk.

Denna uppsats avser att belysa frÄgan varför prototyper Àr ett viktigt verktyg i en utvecklingsprocess av ett mobilt system. Fördelar och nackdelar som verktyget kan innebÀra behandlas och olika tillvÀgagÄngssÀtt beskrivs. Arbetet med detta baseras i ett praktiskt utvecklingsprojekt pÄ IT-kunsultföretaget Citerus. Projektuppgiften var dÀr att genom en informationflödesanalys definiera olika flaskhalsar i informationsflödet pÄ olika hotell för att sedan föreslÄ ett effektiviserande system. Projektet koncentrerades vidare pÄ stÀdpersonalen och deras arbete.

Under a?ren pa? la?rarutbildningen har vi via personliga iakttagelser kunnat sko?nja en diskrepans mellan vad la?rare anser sig sa?nda ut fo?r feedback och hur de beskriver sin feedback. Luke och Sinclair (1991) menar att det a?r la?rarens beteende som a?r den starkaste faktorn till hur elever uppfattar Idrott och ha?lsa i skolan. I relation till det som Hattie och Timperley (2007) samt Stensmo (2008) skriver om hur felaktig feedback kan ge omva?nd effekt riskerar feedback att motarbeta Skolverkets (2011) ambition att fra?mja varje elevs utveckling.