Resandet i Europa prognostiseras att öka med 2,3 procent varje Är fram till Är 2030. Den svenska turismnÀringen tros ha stora möjligheter att ta del av ökningen. De norrbottniska lokaltidningarna har under det senaste Äret rapporterat om nyetableringar inom hotell- och restaurangbranschen. Eftersom bÄde konkurrensen och gÀstnÀtterna ökar i Norrbotten ligger större vikt vid att erbjuda rÀtt koncept till rÀtt pris.Vi ser att starka ledare som Steve Jobs hos Apple och Dave Horton hos Hilton Hotels & Resorts har visat pÄ starkt engagemang, gediget arbete och mÄlmedvetenhet. De har ocksÄ vÄgat ta risker samtidigt som de varit lyhörda gentemot marknaden.

I FN:s konvention om barnets rÀttigheter samt i svensk lagstiftning framhÄlls tydligt att ?barnets bÀsta? ska beaktas i Àrenden som rör barn. Det finns sedan inga konkreta styrdokument som beskriver vad ?barnets bÀsta? innebÀr rent praktiskt t ex vid insatsen kontaktperson vid umgÀngestvist. VÄrt syfte blev dÀrför att i teori och i praktik undersöka vad ?barnets bÀsta? innebar vid insatsen kontaktperson vid umgÀngestvist, samt var grÀnsen gick dÄ det inte lÀngre var till ?barnets bÀsta?. Under arbetet framkom att ?barnets bÀsta? definieras vÀldigt generellt i lagstiftningen, t ex som trygghet, god omvÄrdnad och god omsorg för barnet.

Detta arbete Àr delvis en empirisk fortsÀttning av författarinnans c-uppsats "Företagsledares lÀrande i arbete". Ambitionen Àr att praktiskt studera hur ledare, i detta fall fyra kvinnliga rektorer, upplever sitt arbete och sin utveckling.Syftet Àr att undersöka relationen mellan erfarenheter gjorda i arbetet och rektorernas upplevda utveckling i sin yrkesroll. Stor vikt lÀggs vid de sociala relationernas pÄverkan av individen.Uppsatsen Àr en intervjustudie och utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet. Detta ger speciella förutsÀttningar. Objektet som beskrivs blir med rÄdande förutsÀttningar inte rektorernas lÀrande i arbetet utan derasbeskrivna uppfattning av det samma.

Mitt examensarbete har berört skissprocessen kring en kopp, skÄl och tallrik för barn dÀrden taktila upplevelsen genom stÀmpelintryck har utgjort formens visuella dekor. Jag hararbetat med ett lÄgmÀlt uttryck inspirerat av Waldorfpedagogik dÀr tanken om sinnenaskÀnslighet och varsamma mognad har varit central.Arbetet har fortgÄtt systematiskt med formskisser och stÀmpelskisser, parallellt medutforskande av samspelet mellan glasyr och skÀrv hos det fÀrdiga objektet. Skissarbetet harbedrivits praktiskt i lera med drejning som formningsmetod.Det slutliga uttrycket Àr en servis dÀr skÀrv och glasyr framhÀver varandra i sin enkelhet.Dekoren bestÄr av enkla, organiska former vilka lÀtt kan associeras till löv, bÀr eller grynoch Àr placerade i rytmiska grupperingar pÄ objekten. Jag har genom mina val av dekor,skÀrv, glasyr och form velat stimulera till nyfikenhet och en fingrarnas upptÀcktsfÀrd inomvardagens estetik..

En utveckling i dagens systemutvecklingsprojekt gÄr mot att anvÀnda flera olika perspektiv vid utformning av ett informationssystem, exempelvis social kontext och sociologiska- och psykologiska aspekter. Kritik som idag riktas mot informationssystem Àr att systemen inte motsvarar de krav som finns frÄn de olika intressenterna. Denna rapporten innehÄller en presentation av de mÄl och egenskaper som anses vara viktiga vid utformning av ett informationssystem, för sÄvÀl systemutvecklare som anvÀndare. Mitt arbete har omfattat en empirisk undersökning samt en litteraturstudie. Den empiriska undersökningen har innefattat tre stycken djupintervjuer med systemutvecklare och anvÀndare av informationssystem.

De lÄgtrafikerade vÀgarna i norra Sverige och andra nordliga delar av vÀrlden Àr mycket utsatta för tjÀle. TjÀlen i en vÀgkonstruktion kan vara problematisk i de fall den orsakar ojÀmna tjÀllyftningar vintertid eller under vÄren nÀr tjÀlen lossnar och sÀnker bÀrigheten pÄ vÀgen. En av Trafikverkets dimensioneringsmetoder mot tjÀle baseras pÄ berÀkningsverktyget PMS Objekt dÀr man med givna materialegenskaper, lagertjocklekar och klimatdata kan berÀkna det förvÀntade tjÀllyftets storlek och tjÀlnedtrÀngningen i en angiven vÀgkonstruktion. Grundat pÄ tidigare erfarenhet sÄ har man dock upptÀckt att dessa berÀknade resultat i vissa fall inte motsvarar verkligheten. Den direkt efterföljande konsekvensen blir att fel ÄtgÀrder riskerar att utföras för vÀgen.

VÄrt syfte med studien var att fÄ en uppfattning frÄn fritidspedagoger om hur de upplever sin yrkesroll i skolan och vilka arbetsuppgifter de har utifrÄn ett fenomenografiskt perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer sÄ fick vi fram hur ett antal fritidspedagoger uppfattar detta fenomen. VÄr sammanfattade uppfattning Àr att fritidspedagoger har en vÀldigt varierande yrkesroll i skolan. Allt frÄn att vara rastvakt till att undervisa i ett praktiskt Àmne. De har en större förmÄga att se hela barnet och deras skoldag medan klasslÀrare lÀgger mer fokus pÄ den teoretiska biten och vad barnen ska lÀra sig.

Syftet med vÄrt examensarbete var att studera hur skolmedling gÄr till praktiskt, vad eleverna lÀr sig genom att anvÀnda denna metod för att lösa konflikter och Àven för att se vilka effekter detta har i arbetet mot mobbning. Det finns flera olika konfliktlösningsmetoder och medling Àr en metod som anvÀnds i skolan. Detta Àr en metod dÀr bÄde lÀrare och elever Àr involverade i konflikthanteringen. Vi har vÀnt oss till en skola i Boden som arbetar med skolmedling. Genom kvalitativa intervjuer med en klasslÀrare och en specialpedagog, fyra elever har vi studerat skolmedling som en konflikthanteringsmodell.

LÀtta material med resurs- och energioptimerade processer med hög nyttjandegrad av rÄvarorna Àr i linje med dagens och morgondagens marknadsbehov. Göran Lundgren pÄ GeLund AB i Sundsvall har precist inringat just detta genom patentet för processen att tillverka flerskiktsskivor med en ny och unik metod. Detta examensarbete Àr ett steg i ledet i att kommersialisera patentet genom verifiering och utvÀrdering av processen. Arbetet som ligger till grund för examensarbetet inleddes redan hösten 2008 med utvecklingen av den testutrustning som fÀrdigstÀlldes i examensarbetets första skede. MÄlsÀttningen för arbetet har varit att beskriva processen teoretiskt och att utvÀrdera metoden genom praktiska tester.

Med utgÄngspunkt ur internationellt samarbete i Arktisregionen, analyserar och jÀmför denna studie de tvÄ samarbetsinstitutionerna Arktiska rÄdet och BarentsrÄdet. Syftet med studien Àr att analysera vilka ÄtgÀrder och riktlinjer som institutionerna vidtagit och beslutat om för att hantera frÄgor gÀllande regionens ursprungsbefolkning, samt att analysera och bedöma samarbetets effektivitet. Studien bygger pÄ ett etablerat teoretiskt ramverk om internationella regimer och analysen tÀcker tidsperioden frÄn institutionernas grundande till och med Är 2011. Studien anvÀnder sig av kvalitativ textanalytisk metod för att undersöka och analysera de bÄda institutionernas officiella dokument. Resultatet av studien visar att Arktiska rÄdets samarbete gÀllande ursprungsbefolkning bedöms som effektivt, medan BarentsrÄdets samarbete kring ursprungsbefolkning bedöms som ineffektivt..

Studiens syfte Àr att undersöka socialsekreterares erfarenhet av nÀtverksplaceringar. Empirin söker besvara upplevelsen av stödet till nÀtverkshem, hur de verktyg som finns att tillgÄ kommer till anvÀndning i arbetet samt vilka begrÀnsningar och möjligheter som finns i stödet till nÀtverkshem. Studien har en kvalitativ forskningsansats. Empirin bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare. Intervjupersonerna valdes ut genom snöbollsurval.

Bakgrund Hj?rtsvikt ?r en kronisk och global sjukdom som p?verkar individens fysiska och psykiska v?lbefinnande samt det dagliga livet. Egenv?rd ?r en central del av behandlingen och innefattar att f?lja vissa rader s?som ?vervaka symtom, anpassa kost och v?tskeintag, uppr?tth?lla fysisk aktivitet samt f?lja medicinska ordinationer. Patienters upplevelser av egenv?rd varierar beroende p? resurser, kunskap och stod.

Syfte: Studien unders?ker hur unga uth?llighetsidrottare upplever externa faktorer som testledare och labbmilj? vid ett VO?max-test, samt hur k?nslor och mentala strategier p?verkar upplevelse och prestation. Den kartl?gger ?ven f?rberedelser inf?r testet och j?mf?r dessa med t?vlingsrutiner. Metod: Sex idrottare (4 m?n, 2 kvinnor, snitt?lder 17,5 ?r) fr?n RIG/NIU deltog i VO?max-test p? l?pband eller cykel. Testen f?ljde standardiserade protokoll och m?tte objektiva v?rden som laktat, puls och RPE.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka Àmnesdidaktiken bakom retorik och praktik vid undervisning av mÄngkulturella barngrupper i grundskolan. FrÄgorna vi stÀllde till pedagogerna var de Àmnesdidaktiska frÄgorna Vad?, Hur? och Varför? de utformar sin undervisning som de gör, samt hur det tar sig uttryck vid den praktiska undervisningen av flersprÄkiga barngrupper. Den empiriska undersökningen genomfördes pÄ tvÄ mÄngkulturella skolor med olika pedagogiska inriktningar. Det empiriska materialet Àr insamlat genom observationer och intervjuer under tvÄ dagar pÄ varje skola.

Uppsatsens syfte var att belysa och analysera ideologiska samt vetenskapsbaserade aspekter kring den kontroversiella metadonbehandlingen, för att öka förstÄelsen för dagens pÄgÄende debatt. Uppsatsens frÄgestÀllningar var:· Hur har utformningen av och debatten kring metadonbehandlingen sett ut frÄn 1960-talet och fram till 2000-talet?· Hur kan denna utformning och debatt förstÄs?För att uppnÄ syftet och besvara frÄgestÀllningarna har texter av olika slag studerats, veten-skapliga avhandlingar, facklitteratur, texter framstÀllda av olika myndigheter och tidningsar-tiklar, av vilka sedan valda delar har analyserats och diskuterats utifrÄn en ideånalytisk ideal-typisk indelning. Debatten kring metadonbehandlingen har studerats ur ett tidsperspektiv, i ett försök att tÀcka svensk narkotikapolitisk utveckling i relation till metadonbehandlingen mel-lan Ären 1960-2005. Litteraturstudiens resultat visade bland annat att svensk narkotikapolitik under perioden utvecklats i en alltmer restriktiv och repressiv riktning, medan utvecklingen av substitutionsbehandling med metadon för opiatmissbrukare tenderar ha lett till allt fÀrre restriktioner och en ökande tillgÀnglighet för brukarna.