I denna studie anvÀnder vi oss av ett teoretiskt ramverk baserad pÄ den socialkonstruktivistiska teorin The Human Environment Modell (HEM). Detta gör vi med syfte att se vad för information vi kan fÄ fram frÄn en aktörsgrupp om: Hur den sociala interaktionen som skett mellan denna aktörsgrupp och ett IT-stöd har förÀndrat aktörsgruppens roll och dess sociala kontext. Vi anvÀnder detta ramverk för att utifrÄn bibliotekariers perspektiv beskriva, hur interaktionen mellan det centrala bibliotekssystemet LIBRIS och bibliotekarier har förÀndrat bibliotekarierollen pÄ universitets- och högskolebibliotek. För att besvara detta syfte valde vi att utföra bÄde en kvalitativ och en kvantitativ undersökning. Den kvalitativa undersökningen bestÄr av tre intervjuer med bibliotekarier pÄ Lunds Universitet och Malmö Högskola.

Syfte: Examensordningen för Specialpedagogprogrammet vid Göteborgs Universitet stÀller krav pÄ bred kompetens nÀr det gÀller vad specialpedagogen förvÀntas ha tillÀgnat sig under utbildningen. MÄlet med utbildningen ska vara att ge studenten en omfattande plattform att stÄ pÄ inför kommande yrkesutövande som specialpedagog. Med utgÄngspunkt i detta var syftet med denna studie att undersöka fem nyutbildade specialpedagogers erfarenheter av att omsÀtta examensförordningens mÄl i praktiken.Centrala frÄgestÀllningar var:PÄ vilket sÀtt tar sig utbildningens mÄl uttryck i den praktiska verksamheten?Hur uppfattar specialpedagogen bemötandet frÄn andra yrkesprofessioner i skolan?PÄ vilket sÀtt anvÀnds specialpedagogens kompetens i verksamheten?Hur uppfattar specialpedagogen graden av frihet att utforma sina arbetsuppgifter?Teori: Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr specialpedagogens roll och samspel belyst ur ett systemteoretiskt samt socialkonstruktionistiskt perspektiv .Metod: Studien Àr kvalitativ och utfördes genom halvstrukturerade intervjuer med fem specialpedagoger. De specialpedagoger som intervjuades avlade alla specialpedagogexamen tidigast i januari 2006 och tjÀnstgjorde vid studiens genomförande i grundskolan.Resultat: Resultatet av studien visar att de specialpedagoger som ingÄtt i denna studie uppfattade sitt yrke som mycket komplext.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

Delaktighet och socialt kapital Àr tvÄ viktiga bestÄndsdelar för en god hÀlsa. Inom dessa begrepp inryms sociala nÀtverk, socialt stöd och tillit som Äterkommer nÀr föreningsdelaktighet diskuteras. I Sverige Àr föreningstraditionen vÀl förankrad vilket bevisas dÄ ungefÀr hÀlften av Sveriges befolkning arbetar i en förening.Syftet med studien var att kartlÀgga studenters delaktighet i studiesocial verksamhet samt studera relationer mellan studenters delaktighet och hÀlsa. För att besvara syftet skickades en webbenkÀtundersökning till samtliga andraÄrsstudenter pÄ akademin för hÄllbar samhÀlls- och teknikutveckling pÄ MÀlardalens högskola, VÀsterÄs.Resultatet, med en svarsfrekvens pÄ 20 procent, visar att tvÄ tredjedelar av studenterna har deltagit i aktiviteter inom studiesocial verksamhet medan ungefÀr 40 procent var delaktiga i arbetet i nÄgon förening. Anledningen till att studenter valde att vara delaktiga i arbetet var frÀmst för att trÀffa andra mÀnniskor och skapa kontaktnÀt.Statistiska signifikanstest av samband var inte möjliga att genomföra mellan deltagande i aktiviteter och hÀlsa, praktiskt stöd eller emotionellt stöd pÄ grund av att datamaterialet var för litet och Àven snedfördelat.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en bÀttre insyn i hur engÄngsinstrument inom sjukvÄrden anvÀnds i praktiken. Detta har studerats genom tre olika aspekter: ekonomiska, miljömÀssiga och sociala. Vi har genomfört undersökningen genom en kvalitativ metod. Vi har anvÀnt oss av en fallstudie för att uppfylla vÄrt syfte och besvara forskningsfrÄgorna som bestÄr av en huvudfrÄga och tre följdfrÄgor. De frÄgor vi sökte att besvara Àr: Vilka Àr argumenten för att anvÀnda engÄngsinstrument och hur ser anvÀndandet av dessa ut? 1.

AnvÀndandet av trÄdlösa nÀtverk ökar med rask takt och blir allt vanligare. Enligt en artikel i Computer Sweden kommer de trÄdlösa nÀten att ha 20 miljoner anvÀndare om 4 Är. Analysföretaget Gartner Group har nyligen gjort en undersökning bland företag, vars syfte var att ta reda pÄ hur stort intresset var för WLAN. Resultatet visade att 50% av företagen funderar pÄ att köpa och installera WLAN-lösningar (Planet Wireless september 2001). Syftet med detta arbete var att beskriva hur den inbyggda krypteringsfunktionen WEP som för Wired Equivalent Privacy fungerar och hur sÀker den Àr, dvs hur lÀtt man kan knÀcka krypteringen. Följande frÄgestÀllningar har besvarats genom litteraturstudier och ett praktiskt försök: Hur Àr trÄdlösa nÀt uppbyggda? Hur fungerar den inbyggda krypteringen WEP och hur sÀker Àr den? Vad kan man göra förutom att anvÀnda sig av WEP för att skydda sig mot avlyssning/intrÄng? Det praktiska försöket bestod av att knÀcka WEP-krypterade filer med hjÀlp av programmet WEPCrack.

Arbetskraftsexploatering, s?rskilt av utl?ndska arbetstagare, ?r ett v?xande samh?llsproblem som kan omfatta allt fr?n l?ga l?ner och orimligt l?nga arbetstider till farlig arbetsmilj? och underm?liga boendef?rh?llanden. Trots inf?randet av brottet m?nniskoexploatering i 4 kap. 1 b ? brottsbalken har det visat sig vara sv?rt att lagf?ra arbetsgivare p? grund av h?ga beviskrav och komplexa rekvisit.

Fo?ljande underso?kning bero?r sa?ngpedagogers fo?rha?llningssa?tt till digitala verktyg i undervisningen pa? gymnasiet. Metoden har varit kvalitativa strukturerade intervjuer med tre verksamma la?rare pa? olika gymnasier i Stockholm. Syftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? om och i vilken utstra?ckning digitala verktyg anva?nds i den enskilda sa?ngundervisningen pa? gymnasiets estetiska program.

I kvÀllstidningen Aftonbladet har det under flera Är publicerats artiklar med lÄngtidsprognoser för sommaren. För prognoserna stÄr en tysk man vid namn Wolfgang Röder, som tidigare arbetat pÄ meteorologiska institutionen vid Freie UniversitÀt i Berlin. Röders metod att stÀlla lÄngtidsprognoser Àr hemlig, men han har avslöjat för Aftonbladet att han bl.a. studerar vÀdret under vÄren och jÀmför med statistik frÄn tidigare Är. Han gör dessutom en rad pÄstÄenden om aprilvÀdrets pÄverkan pÄ sommarvÀdret, framförallt juli mÄnad.Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur pass bra Röders lÄng- tidsprognoser Àr med det verkliga utfallet och utifall hans pÄstÄenden om april- vÀdrets pÄverkan pÄ sommarvÀdret stÀmmer.

Detta Àr en kvalitativ uppsats som baseras pÄ intervjuer med elever som gÄr Ärskurs tvÄ pÄ estetiska programmet och lÀser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska Àmnenas funktion och plats i skolan, hur det ses pÄ praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lÀra med olika sinnen samt de estetiska Àmnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte Àr att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska Àmnen i skolan. ForskningsfrÄgorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella sjÀlvbild utifrÄn undervisning dÀr dans, teater, bild och musik ingÄr. Elevintervjuerna belyser Àven gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens sjÀlvbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetÀmnesundervisningen.

OhĂ€lsosamma matvanor ökar risken för övervikt och fetma vilket medför ökad risk att drabbas av sjukdomar som cancer, diabetes samt hjĂ€rt- och kĂ€rl. År 2010 var 20 procent av 16-29 Ă„ringarna i Sverige överviktiga samt 7 procent feta. Prevalensen av övervikt och fetma Ă€r högre bland funktionsnedsatta Ă€n bland de utan funktionsnedsĂ€ttning.Syftet med studien Ă€r att undersöka uppfattningar om kostvanor hos ungdomar pĂ„ en sĂ€rskola samt hur de praktiskt tillĂ€mpar dem. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer.Kunskaper om kost fĂ„r intervjupersonerna framförallt frĂ„n vuxna i sin nĂ€rhet. Dessa Ă€r lĂ€rare, trĂ€nare, förĂ€ldrar eller expertrĂ„d.

Syftet med denna undersökning var att genom aktionsforskning undersöka hur elever i en geografiklass lÀrde sig om hÄllbar utveckling genom att arbeta med projektet "HÄllbar stad". Jag anvÀnde mig av sociokulturell teori dÄ jag planerade projektet och analyserade resultaten. Jag ville undersöka och analysera hur effektiva artefakterna och arbetssÀtten var. Genom sjÀlvreflektion och samtal med min lokala lÀrarutbildare, LLU, kunde jag Àven analysera min egen insats och skapa en förstÄelse som kan hjÀlpa mig som lÀrare. Metoden jag anvÀnde mig av var aktionsforskning som realiserades med följande faser: planering, aktion, observation och reflektion som följde varandra. Aktionsfasen bestod av sex lektionstillfÀllen som genomfördes i en gymnasieklass i Àmnet geografi.

Syfte ? Syftet med denna studie a?r att identifiera utmaningar som kan uppkomma inom ma?ltidsprocessen pa? ett sjukhus, fo?r att sedan utveckla tillva?gaga?ngssa?tt fo?r hantera dessa. Fo?r att uppfylla syftet har fo?ljande fra?gesta?llningar formulerats:Vilka utmaningar finns inom ma?ltidsprocessen pa? ett sjukhus?Hur kan utmaningar inom ma?ltidsprocessen pa? ett sjukhus hanteras?Metod och genomfo?rande ? Ett initialt teoretiskt ramverk uppra?ttades som har mo?nsteranpassats med empirin under arbetets ga?ng. En fallstudiemetodik antogs fo?r att underso?ka ma?ltidsprocessen och dess utmaningar pa? La?nssjukhuset Ryhov i Jo?nko?ping.

De senaste decenniernas revisionsskandaler har skadat det höga förtroendet för revisionsbranschen och orsakat att politiker skapat striktare reglering för revisionen, bÄde i omvÀrlden och i Sverige. Ytterligare forskning behövs om de nya regleringarnas effekter. En kunskapslucka finns Àven enligt vÄr mening om hur revisorerna sjÀlva upplever de senaste Ärens regelutveckling. SÄledes behövs det skapas en fördjupad kunskap om hur revisorsprofessionen och revisionsarbetet har pÄverkats av regleringsutvecklingen.Studien har bÄde ett teoretiskt och ett praktiskt syfte. Det teoretiska syftet med studien Àr att kartlÀgga ifall det har skett en avprofessionalisering av revisorsprofessionen.

Bakgrund: Patients?kerhet ?r en central del av h?lso- och sjukv?rden och en viktig del av operationssjuksk?terskans yrkesroll. Stress i operationssalen ?r en betydande faktor som kan p?verka b?de individen och v?rdkvaliteten. Den kan fungera som en drivkraft men ?ven leda till utmattning och h?lsoproblem.