Introduktion: Vård i livets slutskede är när döden väntar inom veckor eller dagar och syftar till symtomlindring och en förbättrad livskvalité för patienten och de närstående.Närstående upplever palliativ vård ofta som en främmande situation och påverkas fysiskt, känslomässigt och socialt. De närstående spelar en stor roll för välbefinnande och trygghet för patienten i den palliativa fasen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur närstående till patienter i palliativ vård upplever trygghet. Metod: Metoden var litteraturstudie och utgick från Polit & Beck (2008) niostegsmodelll. Sökningar gjordes i CINAHLoch PubMed efter utformning av lämpliga sökord.

Test har utförts för att jämföra två huvudburna displayer (HMD), Penny Interactive Glasses och Sony Glastron, med traditionella displaymetoder för att presentera information i stridsfordon. Testen innehöll ett antal scenarion kring två olika aktiviteter. Testen har utförts i en simulerad miljö bestående av ett antal datorer, en mock-up av ett fordon och en projektor. Testresultat har utvärderas med Nasa TLX, vilket är ett program för uppskattning av arbetsbörda. Enkla test utfördes för att se hur ljusnivån påverkade användandet av HMD utomhus och om enkla filterlösningar var tillräckliga för att lösa problemen. Fokus i testen låg på en HMD från Penny som hade några intressanta hands-free lösningar för att styra applikationer. En bedömning gjordes av hur väl dessa lösningar fungerade och vad, om något, som behövde förbättras för att detta skulle vara praktiskt användbart. Förutom att göra en bedömning av om HMD:er är en lösning som faktiskt underlättar arbetet i ett stridsfordon har vi också försökt komma fram till några förslag på hur de skulle kunna förbättras inom områden så som passform och användarvänlighet. Vi kom fram till att HMD-lösningar potentiellt kan fungera bättre än nuvarande lösningar om de används på rätt sätt.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Denna uppsats har fo?r avsikt att underso?ka om hur elever la?r sig pa? ba?sta sa?tt inom idrott och ha?lsa. A?tta elever i a?ldrarna tolv till tretton a?r har intervjuats och de a?r alla eniga om att det kra?vs olika inla?rningssa?tt beroende pa? vad som ska la?ras ut, de go?r a?ven till viss del skillnad pa? teoretiska och praktiska a?mnens sa?tt att la?ra. De framkommer att de intervjuade personerna sja?lva fo?redrar helt skilda arbetssa?tt fo?r att optimera sin egen inla?rning.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Introduktion: Vård i livets slutskede är när döden väntar inom veckor eller dagar och syftar till symtomlindring och en förbättrad livskvalité för patienten och de närstående.Närstående upplever palliativ vård ofta som en främmande situation och påverkas fysiskt, känslomässigt och socialt. De närstående spelar en stor roll för välbefinnande och trygghet för patienten i den palliativa fasen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur närstående till patienter i palliativ vård upplever trygghet. Metod: Metoden var litteraturstudie och utgick från Polit & Beck (2008) niostegsmodelll. Sökningar gjordes i CINAHLoch PubMed efter utformning av lämpliga sökord.

I uppsatsen behandlas ämnet miljövänlig köttkonsumtion i fyra artiklar. Faktaartikeln tar upp problemet med köttproduktion och experter får komma till tals om vilket kött som är bäst att köpa. Nyhetsartikeln behandlar köttskatt. Debattartikeln gestaltar hur jag känner om ämnet och vilka reaktioner jag mött. Reportaget ger en bondes synvinkel på ämnet..

Bakgrund: Barnkonventionen betonar barns r?tt till skydd, v?rd och utbildning. V?ld mot barn kan vara b?de fysiskt, psykiskt eller sexuellt v?ld samt f?rsummelse och ?r ett globalt folkh?lsoproblem som kan ge l?ngvariga konsekvenser f?r barns utveckling. Skolan spelar en viktig roll i att uppt?cka och motverka v?ld genom elevh?lsans insatser, d?r skolsk?terskor och andra professioner fr?mjar barnets v?lm?ende.

Bakgrund: Det utredningsverktyg som idag anva?nds vid barnava?rdsutredningar a?r verktyget Barns behov i centrum (BBIC), ett verktyg som a?r anpassat till att sto?tta na?tverk som finns i barnets na?rhet, vanligtvis familjen, som socialt system runt barnet. Fo?r ensamkommande barn da?remot, lyser dessa sociala na?tverk med sin fra?nvaro. Ensamkommande barn till Sverige a?r en idag o?kande grupp av ma?nniskor i samha?llet vilket har skapat ett behov av va?l anpassade verktyg i utredningsarbetet fo?r att identifiera, strukturera, och utreda insatser fo?r dessa grupper, inom ramen fo?r det sociala arbetet.Syfte: Studiens syfte a?r att underso?ka socialsekreterares erfarenheter av det sociala utredningarbetet av ensamkommande barn till Sverige.Metod: Fo?r att uppna? studiens syfte har nio semi-strukturerade intervjuer med socialsekreterare i Mellansverige genomfo?rts och analyserats med en hermeneutisk deduktiv tolkningsmetod.Resultat: Resultatet visar pa? sva?righeter i det praktiska sociala arbetet kring ensamkommande barn enligt socialsekreterares erfarenheter.

Bakgrund och problembeskrivning: Nutida leverant?rskedjor som str?cker sig ?ver flera l?nder och industrier, har blivit alltmer komplexa och kr?ver integrering av ekologiska och sociala ?verv?ganden. En viktig aspekt vid den integreringen ?r transparent kommunikation av h?llbarhetsinsatser och prestanda, vilket ?r avg?rande f?r f?retags ?verlevnad. Teknologiska innovationer som blockchain-tekniken utforskas som potentiella l?sningar f?r att f?rb?ttra sp?rbarhet och transparens i leverant?rskedjor, vilket kan m?ta intressenternas krav samt gynna f?retaget och samh?llet i stort. Syfte: Studien unders?ker implementeringen av blockchain-tekniken i ett livsmedelsf?retags leverant?rskedja med fokus p? sp?rbarhet och transparens f?r h?llbarhetskommunikation. Genom att identifiera och utv?rdera dess potential syftar studien till att ge insikter om blockchain-teknikens roll i h?llbarhetskommunikation mellan olika akt?rer, inklusive konsumenter, i leverant?rskedjan. Metod: Uppsatsens forskningsdesign och metod ?r av kvalitativ karakt?r. I denna studie har empirisk data samlats in fr?n ?rsrapporter, webbsidor och pressreleaser.

Denna uppsats kretsar kring andra satsen ur Sergei Prokofievs bero?mda verk Piano Sonata 7, Op 83. Syftet a?r att utforska Prokofievs sinne fo?r musikalisk form, samt att reflektera kring varfo?r hans musik var banbrytande genom att studera stycket fra?n ett nytt perspektiv. Jag har tidigare sja?lv spelat hela sonaten och djupdyker nu mer teoretiskt i verket fo?r att hitta nya infallsvinklar..

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Syftet med denna studie är att undersöka förhållningssätt til  kommunikationsmedel i förhållande till pedagogisk praktik och lärande. Denna undersökning har studerats ur både ett elev-­ och lärarperspektiv. Studierna bestod av enkätundersökningar med elever från årskurs 4-­6 och intervjuer med lärare från årskurs 4-­6. Resultatet visar att eleverna både påstår sig använda datorn och mobilen för nöje, umgänge och lärande. Undersökningen visar på att eleverna i årskurs 4 till 6 sällan sitter vid datorn i skolan, men i stor utsträckning hemma sitter de mer vid datorn under sin fritid..

Att utveckla en publik webbtjänst kan tyckas lätt, men att få denna till en framgångsrik och lönsam applikation är en annan sak. Konkurrensen är idag stenhård och en bra applikation är långt ifrån det enda man behöver för att lyckas.Studiens syfte var att kartlägga och öka förståelsen kring publik webbtjänstutveckling, ett område som tidigare inte fått så stor uppmärksamhet i den akademiska världen. Studien bygger på ett empiriskt material insamlat genom intervjuer med några av Sveriges främsta IT-entreprenörer inom området. Studien inkluderade även ett praktiskt moment där utveckling av inbjudningssajten InviClub.se genomförts för att praktiskt testa teorierna.Vår studie visade på att traditionella systemutvecklingsmetoder är svåra att tillämpa på detta område. En faktor som visade sig vara av yttersta vikt för lyckade projekt var snabbhet, något som de traditionella modellerna RUP och Vattenfallsmodellen inte prioriterar.