Denna studie handlar om hur en organisationsförÀndring kan pÄverka individens situation. Vi har studerat Försvarsmakten och dess förÀndring frÄn ett vÀrnpliktsförsvar till ett yrkesförsvar med anstÀllda soldater och sjömÀn. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om organisationsförÀndringen har inneburit nÄgra förÀndringar för individen rörande motivation, lÀrande och organisationskultur. Vi vill inte generalisera vÄrt resultat till hela Försvarsmakten eller göra en jÀmförelse mellan Försvarsmaktens olika vapenslag, utan vi har istÀllet valt att studera individer pÄ en lÀgre nivÄ inom Flottan. Vi har anvÀnt oss av motivation, lÀrande och organisationskultur som ett teoretiskt ramverk för studien.

TrĂ„dlösa nĂ€tverk Ă€r nĂ„got som sprider sig allt mer i dagens samhĂ€lle. Redan nu finns det ett trĂ„dlöst nĂ€tverk nĂ€stan var man Ă€n befinner sig, alternativt nĂ„gonstans i nĂ€rheten. Detta Ă€r nĂ„got som ger upphov till stora möjligheter och för tekniken framĂ„t. Men i kombination med de möjligheter det skapar sĂ„ skapas Ă€ven problem dĂ„ det finns individer som vill utnyttja de sĂ€kerhetsbrister som uppstĂ„r i och med att den nya tekniken förs framĂ„t och den allmĂ€nna kunskapen Ă„tminstone frĂ„n början ofta Ă€r lĂ„ngt ifrĂ„n fullgod. Den stora frĂ„gestĂ€llningen Ă€r vem som bĂ€r ansvaret för en trĂ„dlös accesspunkt. Är det brukaren av uppkopplingen, eller Ă€r det Ă€garen till uppkopplingen som fĂ„r stĂ„ till svars vid en eventuell rĂ€ttegĂ„ngstvist? Metoden vĂ„r grupp har anvĂ€nt för att utföra arbetet har varit teoretiskt inriktad, dĂ„ arbetet krĂ€ver en djupare inblick i det juridiska kring Ă€mnet.

Fo?religgande uppsats handlar om den tysta kommunikationen som gestaltas i klassrum av la?rare och elever i skolan. Syftet har varit att utifra?n tre valda aspekter; tyst kunskap, tysta relationer och tysta redskap analysera och kartla?gga den tysta kommunikationens uttryck. Genom en systematisk litteraturstudie besvaras fra?gesta?llningar ro?rande vardera ovan na?mnda aspekter na?mligen; Hur kan tyst kunskap komma till uttryck hos la?rare, vad kan ske i tysta relationer mellan la?rare ? elev och elev ? elev samt vad kan kropp respektive miljo? som redskap ha fo?r betydelse fo?r kommunikationen.

Den ha?r uppsatsen grundar sig i en kvalitativ underso?kning ro?rande Stockholms bostadsmarknad. Det empiriska materialet besta?r av semistrukturerade intervjuer samt en litteraturstudie. Intervjuerna har genomfo?rts med akto?rer som alla har intresse i bostadsmarknaden.

Examensarbetet som beskrivs i denna rapport handlar om byte av styrsystem i en CNC-svarv pÄ företaget Precisionsdetaljer Mekatronik i Linköping. Ett Fanuc 5 styrsystem har ersatts av ett modernare Fanuc 21i-styrsystem. Rapporten beskriver det nya styrsystemet och redovisar hur arbetet med att praktiskt byta system har gÄtt till. Arbetet indelades i tre delar, informationssökning, praktiskt arbete och dokumentation. Informationssökningen behövdes bÄde för hopkoppling av de olika delarna och för parameter- och ladderprogrammering.

V?stv?rlden s?rskiljer m?nniskan fr?n naturen och betraktar den f?rra som ?verl?gsen den senare. Enligt antropocentrismens kritiker ?r m?nniskans uppfattning om ?verl?gsenhet en av orsakerna till klimatf?r?ndringarna. F?r att kunna bek?mpa klimatf?r?ndringarna beh?ver m?nniskan ?verg? fr?n ett antropocentriskt till ett ekologiskt perspektiv p? kunskap och verkligheten; d.v.s.

Företags sociala ansvar och hÄllbarhetsarbete har under de senaste 50 Ären debatterats inom företagsekonomin, en benÀmning som anvÀnds Àr CSR, Corporate Social Responsibility. Som teoretiskt begrepp har det kritiserats för att sakna entydighet eller en klar definition och det har lett till att vad olika företag praktiskt implementerar kallas CSR fastÀn de aktiviteter som utförs kan vara av vÀldigt olika karaktÀr. Nyinstitutionell teori förklarar det med att specifika företag översÀtter teoretiska idéer inom sin egen kontext, och dÀrav följer olikheterna. Ekonomerna Porter och Kramer myntade 2011 ett nytt begrepp kallat CSV, Creating Shared Value, med tanken att minska de problem som funnits inom CSR. CSV har till stor del baserats pÄ företaget Nestlés arbete, dock har Nestlé sjÀlva inte kallat det för CSV tidigare.

Fo?religgande uppsats handlar om den tysta kommunikationen som gestaltas i klassrum av la?rare och elever i skolan. Syftet har varit att utifra?n tre valda aspekter; tyst kunskap, tysta relationer och tysta redskap analysera och kartla?gga den tysta kommunikationens uttryck. Genom en systematisk litteraturstudie besvaras fra?gesta?llningar ro?rande vardera ovan na?mnda aspekter na?mligen; Hur kan tyst kunskap komma till uttryck hos la?rare, vad kan ske i tysta relationer mellan la?rare ? elev och elev ? elev samt vad kan kropp respektive miljo? som redskap ha fo?r betydelse fo?r kommunikationen.

I denna studie har jag undersökt hur keramiken kan vara en del av bildÀmnets undervisning. Syftet Àr att undersöka hur lÀrare i dagens skolor anvÀnder sig av lera som material i undervisningen i Àmnet bild, samt att fÄ en djupare förstÄelse kring hur man kan nyttja de keramiska teknikerna för grundskolans senare Ärskurser och i den frivilliga skolformen. Genom att anvÀnda kvalitativa enkÀter, egna experiment och litteratur visar jag hur ett antal lÀrare och lÀrarstuderande ser pÄ anvÀndandet av keramik i bildÀmnet. Jag presenterar ocksÄ fyra olika tekniker, tumning, kavling, ringling och drejning. UtifrÄn detta skapas en lÀrarhandledning och ett lÀromedel som tar upp de olika teknikerna och sÀtt att handskas med keramiken i undervisningen.

Syfte:1. Att redogöra bakgrunden till varför praktiska utbildningar behövs, och varför det satsas pÄ en sÄdan utbildningsfilosofi.2. Att granska tvÄ koncept med tvÄ tillhörande program för att pÄvisa viktiga likheter och skillnader, genom utbildningsplaner, intervjuer och enkÀter.3. Att ta reda pÄ vad meningen med de tvÄ koncepten Àr, med hÀnsyn till vad respondenterna sÀger och med mina egna tankar och Äsikter.Metod: En kvalitativ undersökning bestÄende av intervjuer och enkÀtundersökningar kombinerad med vissa kvantitativa delar i enkÀtundersökningen.Teoretiska perspektiv: Kommunikation, lÀrande, teoretiskt lÀrande, praktiskt lÀrande.Empiri och analys: Meningen med utbildningskoncepten har diskuterats fram med hjÀlp av egna Äsikter och med hjÀlp av svar frÄn enkÀter, personliga intervjuer och ifrÄn övriga respondenter.Slutsatser: Det finns flera meningar med bÄda utbildningskoncepten och deras respektive utvalda utbildningar. För en KY-student kan det vara att fÄ en skrÀddarsydd utbildning, och för en co-op student kan det vara möjligheten till betalda arbetsperioder..

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur gymnasieelever pÄ ett yrkesprogram ser pÄ sina lÀrandemiljöer. Hur uppfattar eleverna lÀrandemiljöerna i sina yrkeslokaler pÄ skolan och ute pÄ deras praktikplatser? Vi vill undersöka var eleverna anser att de lÀr sig sitt kommande yrke bÀst.Genom att utföra enkÀtundersökningar och djupintervjuer med elever frÄn 5 olika yrkesprogram har vi fÄtt fram de resultat som har varit av betydelse för vÄr undersökning.Den praktiska kunskapen anser de flesta eleverna att man lÀr sig ute pÄ praktikplatsen men de ser ocksÄ fördelarna med utbildningen inne i skolan. De ser ocksÄ fördelen med att koppla den teoretiska kunskapen till den praktiska..

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

Den la?rande organisationen ka?nnetecknas av parallella processer, samarbete o?ver gruppgra?nserna och kollektivt la?rarande. La?randet har visat sig vara en stor konkurrensfo?rdel. Den kunskapsbaserade organisationens ka?rna a?r de ma?nniskor som arbetar i den och deras samlade kompetens.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka i vilken utstrÀckning högstadielÀrare i Uppsala ochStockholm anvÀnder sig av ett praktiskt arbetssÀtt i sin undervisning. Studien har Àven syftat till attundersöka vilka möjligheter och begrÀnsningar lÀrarna ser med detta arbetssÀtt med avseende pÄ tidoch skolans resurser. FrÄgestÀllningarna har handlat om i hur stor utstrÀckning lÀrarna anvÀnder sigav matematikspel/lekar, utomhusmatematik och hur ofta de lÄter eleverna arbeta utanför lÀroboken.Jag har Àven undersökt om lÀrarnas Älder pÄverkar i hur stor utstrÀckning de arbetar med praktiskmatematik. Respondenterna har haft möjlighet att ge exempel pÄ hur de arbetar praktiskt i sinundervisning. Undersökningen utfördes med hjÀlp av enkÀter som skickades ut via mejl.

Uppsatsen behandlar fra?gan om musiklekens betydelse fo?r de yngsta barnen (1-3 a?r) i fo?rskolan. I just denna ma?lgrupp a?r gra?nserna fo?r omsorg, lek och la?rande ta?mligen flytande. Den svenska fo?rskolan har en la?ng tradition av att anva?nda sig av musikaliska aktiviteter i verksamheten vilka kan uppfattas som tagna fo?r givna.