Syftet med studien är att undersöka vilka tankar och attityder lärare på en högstadieskola i Mellansverige har kring valet att köpa in iPads till eleverna. Ytterligare punkter är att undersöka hur lärare implementerar iPaden i undervisningen. En metodkombination av intervju och observation har genomförts för att få fram den data nödvändig för studien. Det resultat och de slutsatser som framkommit vid denna undersökning är att lärarna ansåg att iPaden tvingar lärare till utveckling, att elever och lärare kan arbeta mer kreativt på en iPad jämfört med en bärbar dator samt det läsprojekt som skett året innan iPads köptes in till eleverna tycks ha gjort lärarna positivt inställda till implementeringen av iPads i undervisningen. Lärarna tycks även använda iPaden när undervisningen gagnas av den..

Denna studie avser att undersöka hur man kna använda bilder i undervisningen och hur detta kan fungera. Studien är utförd på tre olika skolor med åtta informatanter, både lärare och elever. Studien rör ämnena engelska och biologi. Undersökningen har en kvalitativ inriktning vilket innebär att den bygger på vetenskapliga granskningar av verkligheten utifrån olika individers erfarenheter. Intervjumeyoden som använts är av semistrukturerad karaktär, d.v.s.

Syftet med denna studie var att undersöka användandet av skönlitteratur i undervisningen samt att få en inblick i vilken omfattning den användes och även hur den bearbetades. Vi valde att begränsa undersökningen till de yngre åldrarna, det vill säga från förskoleklass upp till år tre. Den utfördes på en grundskola i Luleå kommun och undersökningen genomfördes i huvudsak med hjälp av enkäter och intervjuer för att få en djupare inblick i pedagogernas tankegångar kring ämnet. Vidare har information inhämtats från tidigare forskning, litteratur samt från Internet. Resultatet visar att skönlitteratur används frekvent i undervisningen.

Denna uppsats handlar om skönlitteraturens undervisningsmöjligheter. Det vi lyfter fram i vårt arbete är skönlitteraturens möjligheter i undervisningen. För att få svar på vår frågeställning som är: Vilka möjligheter anser pedagogerna i grundskolan att skönlitteraturen kan skapa för barnen och undervisningen? har vi sökt efter relevant litteratur och gjort intervjuer med pedagoger som arbetar med skolår 0-2. Det centrala som kommit fram genom våra studier är skönlitteraturens betydelse för språket, fantasin, identiteten, kunskapen, tanken och empatins skull.

Den här studien handlar om hur matematiklärare varierar sin undervisning. Syftet med studien är att undersöka vad matematiklärare använder för alternativa undervisningsformer och vad matematiklärare anser om variation i undervisningen.Fem matematiklärare på tre gymnasieskolor har intervjuats och som datainsamlingsmetod har halvstrukturerade kvalitativa intervjuer använts. Resultatet visar att det finns en skillnad i hur mycket lärarna varierar undervisningen och även åsikterna om variation i undervisningen skiljer sig. Vissa av lärarna förespråkar ett traditionellt undervisningssätt och betonar vikten av mängdträning, medan andra tycker att undervisningen borde varieras mer för att öka elevernas motivation till matematikämnet. Samtliga intervjuade lärare använder grupp- och diskussionsuppgifter i undervisningen och detta är den vanligaste alternativa undervisningsformen som lärare använder sig av.

Syftet med min studie var att undersöka i vilken utsträckning elever vill vara delaktiga i undervisningen. Resultatet visar att elever vill ha ett ökat inflytande över undervisningen men att deltagandet begränsas att olika faktorer. Det är framförallt i undervisningens initialsteg som elever väljer att inte agera trots att de är missnöjda med undervisningens innehåll. När innehållet i undervisningen inte fångar elevens intresse sjunker motivationen för ett aktivt deltagande på lektionerna vilket leder till passivitet med följd av att inlärningsförmågan minskar. Detta får som återverkan att många elever går igenom skolan som passiva åskådare.

Jag vill med denna uppsats undersöka hur utomhuspedagogik kan användas som komplement till undervisningen inomhus. Detta genom frågorna: Vad kan utomhuspedagogik bidra med i undervisningen? Hur kan undervisningen bedrivas i uterummet? Hur ser några verksamma pedagoger på lärande genom utomhuspedagogik? Finns det hinder, i så fall vilka uppfattar dessa pedagoger vid användandet av utomhuspedagogik? För att få svar på frågorna har jag genomfört kvalitativa intervjuer med sex verksanna pedagoger. Som jag sedan analyserat. Analysen av intervjuerna visar att utomhuspedagogik kan bidra med mycket i undervisningen.

BAKGRUND: I bakgrunden beskriver vi vad litteratur och forskning tar upp kring skönlitteratur i undervisningen. Viktiga begrepp definieras. Vi redogör för den Kosovoalbanska läroplanen och kursplanen i albanska SYFTE: Vårt syfte är att undersöka hur lärarna i vår studie använder skönlitteratur i undervisningen och vilka faktorer som enligt lärarna påverkar hur undervisningen ser ut. METOD: Vi har använt oss av en kvalitativ metod med öppna intervjuer och observationer. Intervjufrågorna har genererats utifrån observationerna detta för att få en tydligare bild för hur lärarna arbetar med skönlitteratur i undervisningen.

Syftet med studien är att tolka och förstå, samt uttyda likheter och skillnader i elevers och lärares beskrivning av hur stödet i undervisningen fungerar för elever i läs- och skrivsvårigheter. Studien har en hermeneutisk ansats och metoden som använts är semi-strukturerade intervjuer. Fyra gymnasieelever och tre ämneslärare i svenska på högstadiet har intervjuats. Resultaten visar dels på likheter och skillnader i elevernas och lärarnas åsikter om vad som fungerar bra i undervisningen för elever i läs- och skrivsvårigheter, men det visar också på några motsägande resultat angående elevernas och lärarnas beskrivning av hur undervisningen fungerar för elever i läs- och skrivsvårigheter. Det finns en uppgivenhet, men också energi och lite ilska hos eleverna när de pratar om sin skoltid.

Syftet med studien är att bilda kunskap om gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta tidigare sex-och samlevnadsundervisning och vad som enligt eleverna är meningsfullt med sex- och samlevnadsundervisningen i årskurs 7-9. Kvalitativa intervjuer har genomförts med nio elever i årskurs ett på gymnasiet. Studien ämnar använda en fenomenografisk forskningsansats.I resultatet framgår fem skilda uppfattningar om sex- och samlevnadsundervisningen. Eleverna uppfattar undervisningen som kommunicerande, trygg och bekväm, förberedande och förebyggande, informativ, samt att skolan har en stor roll i sex- och samlevnadsundervisningen. Det identifieras i resultatet även fyra skilda uppfattningar om meningsfullt innehåll för sex- och samlevnadsundervisningen.

I detta arbete har jag undersökt vilka erfarenheter fyra verksamma musiklärare på grundskolans högstadium har av att jobba med ensemblespel i undervisningen. Syftet var att ta reda på vilka erfarenheter de har av ensembleundervisning i allmänhet, samt vilka förutsättningar de anser att arbetsmetoden kräver. Jag ville även veta hur informanterna såg på skillnader i kunskapsnivåer hos elever, hur detta påverkade undervisningen samt vilka metoder de använde för att anpassa undervisningen till alla elever. Resultatet jag har kommit fram till visar att de intervjuade lärarna har en positiv syn på ensembleundervisning. Faktorer som styr undervisningen är styrdokument, gruppstorlekar, tidsramar, lokaler och utrustning.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur man kan förenkla inlärningsprocesser av dramatiska texter för teaterelever med läs- och skrivsvårigheter. Att lära sig en text utantill kräver både förmåga att tekniskt kunna avkoda texten och förståelse av vad det skrivna ordet betyder. Som gymnasielärare i Teater skall man kunna tillmötesgå de enskilda elevernas behov och ge dem rätt verktyg för att klara av det grundläggande textarbetet som krävs inom teatern. Förhoppningen är att resultatet även skall kunna appliceras och vara användbart för flertalet elever. Data har insamlats genom intervjuer med fem professionella skådespelare om vilka metoder de använder sig av för att memorera sina repliker. Även en teaterlärare intervjuades för att erhålla en bild av vilka metoder man använder sig av i undervisningen på gymnasiet.

This essay is an attempt to give indications of how pupils in the ninth grade value the arts subjects in Swedish schools. We believe that the subjects in arts education is mainly seen as ?fun? subjects rather than ?important? or ?useful?. However, this is not an attempt to find out the pupils view in a national scale, but instead an attempt to show what pupils may think and how this may affect the art subjects value..

I denna uppsats undersöks elevers attityder till läsning av och arbete med skönlitteratur i skolan och syftet är att få en förståelse för hur man som pedagog kan väcka elevers läslust med elevernas åsikter och önskemål i åtanke.Studien har genomförts på en f-4 skola. Lärarna på skolan fick svara på ett frågeformulär där målet var att få en övergripande bild av skönlitteraturens roll och status på skolan och därefter intervjuades åtta elever i år 3 och 4.Undersökningen visade att trots att lärarna tyckte att skönlitteratur är en viktig del i undervisningen användes den mestadels till högläsning och tyst läsning medan biblioteksbesök och boksamtal var sällsynta. Lärarna upplevde överlag att eleverna på skolan var positiva till att läsa skönlitteratur och detta bekräftades vid intervjuerna med eleverna som var i den sk slukaråldern. Förutom att eleverna var positiva till läsning av böcker hade de tankar kring hur de skulle vilja arbeta med skönlitteratur i skolan och menade att den kunde vara en utgångspunkt i kreativt arbete med teater, film och eget skrivande. Även faktorer som bokbestånd och läsmiljö var viktiga för att eleverna skulle uppfatta läsningen som lustfylld.

Inom svenskämnet finns ett relativt nytt begrepp, det vidgade textbegreppet. Vårt syfte med detta arbete är att undersöka i vad mån ett motsvarande arbetssätt förekommer i historieämnet. I vår definition av det vidgade textbegreppet, vilken till stor del bygger på styrdokumenten, har vi tolkat de moment som ingår till att vara såväl skrivna som talade texter, film, bild, musik, teater, drama och museer. I den teoretiska bakgrunden problematiserar vi dessa moment.Vår undersökning grundar sig på intervjuer med historielärare för elever i åldrarna 10-11 år samt 16-19 år och enkätundersökningar. Undersökningen visar att lärarna för elever i de yngre åldrarna har en mer varierad undervisning än gymnasielärarna med utgångspunkt i de moment vi valt att undersöka.