Sagans innehåll är baserat på naturens fyra element och vilja är att den ska kunna användas i undervisningen. Examensarbetet är baserat på hur du kan använda sagaor som ett komplement i lärandet och hur den kan vara en viktig del i barns läsutveckling och dess mångsidighet..

I detta arbete diskuteras användningen av skönlitteratur i SO-undervisningen i år 4-6. Arbetet bygger dels på en litteraturstudie, dels på en intervjuundersökning. I litteraturstudien analyseras didaktisk litteratur som behandlar frågor kring skönlitterär läsning i SO-undervisning. Den skönlitterära texten beskrivs i denna litteratur genomgående som ett viktigt komplement till läromedlen för att undervisningen skall uppnå de mål som kursplanerna formulerar för SO-undervisningen, såsom förståelse för andra människor och kulturer, upplevelse av mening och sammanhang. Skönlitteraturens möjligheter att väcka intresse för och konkretisera allmänmänskliga och samhälleliga förhållanden framhålls också.

Läroplanen (Skolverket, 2011) och Skollagen (SFS 2010:800) anger att undervisningen ska individanpassas. Skolinspektionen (2011) fastställer att det finns brister i hur skolorna bedriver en sådan undervisning och även min erfarenhet var att detta inbegrep en del utmaningar. Med detta som bakgrund blev studiens syfte att beskriva, tolka och förstå innebörden i lärares upplevelser av att individanpassa den egna undervisningen samt eventuella relaterade utmaningar. För att undersöka detta användes en kvalitativ metod med intervjuer som datainsamlingsteknik, där fem verksamma lärare intervjuades. En hermeneutiskt-fenomenologisk ansats användes som utgångspunkt.Resultatet visade att individanpassa undervisningen inte är lätt att göra, då det är mycket upp till läraren att själv tolka och bedriva undervisningen med de svårigheter det innebär.

Vårt huvudsyfte är att undersöka vad skönlitteraturen används till i undervisningen i de tidigare skolåren med särskild tyngdpunkt på vilken syn lärarna har på skönlitteraturen som ett redskap för att utveckla elevernas empatiska förmåga och förståelse för andra. Vi anser att arbetet med dessa frågor ingår i värdegrundsarbetet som enligt Lpo94 ska genomsyra all undervisning i skolan. Vi vill även undersöka hur eleverna ser på arbetet med skönlitteraturen i undervisningen. För att uppnå studiens syfte har vi använt oss av kvalitativ intervjumetod. Det har i vår undersökning framkommit att lärarna har många olika syften med arbetet med skönlitteraturen i skolan och att de använder skönlitteraturen som ett redskap i värdegrundsarbetet.

Syftet med studien är att bilda kunskap om gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta tidigare sex-och samlevnadsundervisning och vad som enligt eleverna är meningsfullt med sex- och samlevnadsundervisningen i årskurs 7-9. Kvalitativa intervjuer har genomförts med nio elever i årskurs ett på gymnasiet. Studien ämnar använda en fenomenografisk forskningsansats.I resultatet framgår fem skilda uppfattningar om sex- och samlevnadsundervisningen. Eleverna uppfattar undervisningen som kommunicerande, trygg och bekväm, förberedande och förebyggande, informativ, samt att skolan har en stor roll i sex- och samlevnadsundervisningen. Det identifieras i resultatet även fyra skilda uppfattningar om meningsfullt innehåll för sex- och samlevnadsundervisningen.

Syfte: Vi ämnar med uppsatsen skapa oss en förståelse för hur gymnasielärare organiserar laborativ matematik och varför de säger sig använda det här arbetssättet. Metod: Uppsatsen bygger på sex personliga intervjuer med gymnasielärare i matematik. Teoretiskt perspektiv: I vår teoretiska referensram har vi använt ett organisationsschema som beskriver upplägget av undervisningen och teorin om undervisningens villkor. Resultat och diskussion: Vår undersökning visar att undervisningen organiserades bland annat utifrån målen med undervisningen, elevernas inflytande över undervisningen, elevernas förkunskaper och lärarens ämnes- och pedagogikkunskaper. Lärarna använde laborationer för att konkretisera matematiken, för att skapa en djupare förståelse hos eleverna och för att skapa ett intresse och en glädje hos eleverna för att lära matematik..

Föreliggande studie syftar till att undersöka textillärares och matematiklärares attityder till datorer i undervisningen och vad de beror på, samt se eventuella skillnader och likheter mellan de båda lärargrupperna. Den teoretiska referensramen innefattar fyra olika områden som är centrala i min studie. Dessa är datorsatsningar, läraren och datorn, matematik, textilslöjd. Studien bygger även på sex intervjuer med textillärare och matematiklärare om datorer i undervisningen. Sammanfattningsvis är textillärarna mestadels positiva i sina attityder till datorer i undervisningen medan matematiklärarna är mindre positiva.

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att undersöka idrottslärares inställning till friluftsliv i skolan och vilka faktorer som spelar in i planeringen av undervisningen. Frågeställningarna är: Vad har idrottslärare för tankar kring friluftsliv i skolan och hur speglas detta i deras undervisning? Vilka möjligheter och hinder påverkar hur idrottslärarna planerar och genomför undervisningen i friluftsliv? Stämmer den bedrivna friluftslivsundervisningen överens med läroplanen?MetodFör att besvara frågeställningarna har kvalitativa intervjuer använts. Intervjuerna är halvstrukturerade. I analysen av intervjuerna används meningskoncentrering, meningskategorisering och meningstolkning.ResultatResultatet visar att lärarnas eget intresse för friluftsliv har en stor påverkan på hur de bedriver undervisningen i friluftsliv.

Denna kandidatuppsats i teater- och dansvetenskap vid Stockholms universitet (VT 2012) undersöker den sensoriska nivån inom scenkonsten, hur den kan se ut och hur ett publikt deltagande i den kan förstås. Mitt material består av ett urval teoretiska ingångar som jag dels diskuterar sinsemellan, dels provar användbarheten av genom ett förstapersonsperspektiv av koreografin Epic av Mårten Spångberg. Genom detta skapar jag en begreppsapparat som kan fungera som tillvägagångssätt för en större studie av den sensoriska nivån.Min infallsvinkel är fenomenologisk, där Maurice Merleau-Pontys Phenomenology of Perception (1945) utgör min huvudkälla. Vid sidan om denna preciserar jag mitt perspektiv inom ett teater- och dansvetenskapligt fält genom Stanton B. Garner, Bert O.

Uppsatsen undersöker hur en operakompositionsprocess kan se ut när arbetet grundar sig i det sceniska resultatet innan komponerandet av musiken påbörjats. I arbetet besvarar jag min frågeställning och kommer fram till betydelsefulla svar. En process jag inte riktigt visste vad jag skulle förvänta mig av men som i slutändan gav god skörd. En omvänd kompositionsprocess där musiken föds ur scenen mycket naturligare än det till en början kan förefalla kreatören..

Syftet med vårt examensarbete var att analysera och beskriva pedagogers uppfattning om integreringens betydelse i undervisningen med focus på integrering av svenska och matematik, sett ur ett sociokulturellt perspektiv. För att didaktiskt kunna integrera svenska och matematik bör man ha kännedom om vilka inlärningsteorier som finns och hur de didaktiskt speglar undervisningen. Under våra fem verksamhetsförlagda utbildningsveckor genomförde vi observationer av två pedagoger och en specialpedagog. Under observationen ingick vi i den dagliga undervisningen samt planerade och genomförde lektioner utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Vi observerade hur och om pedagogerna och specialpedagogen integrerade ämnena svenska och matematik i undervisningen.

Studiens syfte är att utveckla kunskap om lärares motivation till användning av digitalteknik i undervisningen. Ämnet belyses genom frågeställningarna; Vilken förståelse har lärare för den digitala teknikens roll i undervisningen? och Vilka aspekter påverkar lärarnas motivation till användning av digitalteknik i undervisningen? I studien deltar fem verksamma lärare som undervisar i årskurs 1-6. Utifrån semistrukturerade kvalitativa intervjuer beskrivs och kategoriseras aspekter som påverkar lärarnas motivation till att använda digitalteknik i undervisningen.   Studien visar att tvetydighet präglar lärarnas förståelse för den digitala tekniken. Lärarna uppvisar en förståelse för teknikens möjligheter och utnyttjar den för personlig utveckling och som informationsbank.Det framkommer dock inte lika frekvent att den digitala tekniken används i undervisningssituationen.   Det är flera aspekter som påverkar lärarnas drivkraft att använda digitalteknik i undervisningen.

BakgrundI denna intervjustudie har två olika elevgrupper intervjuats, en vid det estetiska programmet och en vid det samhällsvetenskapliga programmet. Samhällsvetenskapliga programmet är till största delen teoretiskt och tänkt att förbereda eleven för högre studier. Medan det estetiska programmet utöver teori även innehåller en praktisk fördjupning i teater, musik, dans eller bild. Valet till det estetiska programmet baserar sig på intresse. Eleverna som väljer det samhällsvetenskapliga programmet är inställda på att studera vidare vid högskola/universitet.

Syftet med studien är att belysa skrivundervisningen för elever i behov av särskilt stöd. Samhället idag ställer krav på människors skrivkunnighet och konsekvensen blir följaktligen att undervisningen i skolan bör hålla en god kvalité. Vi har i vår studie tittat på den generella undervisningen och på specialundervisningen  i skrivande. Vi har valt att undersöka vad lärare och speciallärare anser vara viktigt att skrivundervisningen innehåller samt vilket arbetssätt de använder och vilka åtgärder som sätts in för elever i behov av särskilt stöd. Genom enkäter och intervjuer har vi fått en inblick i hur skrivundervisningen ser ut.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur pedagoger i Kenya använder lek i sin undervisning samt deras syn på användandet av lek i undervisningen. Vi använde oss av observationer och intervjuer för att få svar på våra frågeställningar.  Observationerna gjordes av en pedagogs arbetssätt för att ta del av hennes olika undervisningssätt. Därefter gjorde vi intervjuer med pedagoger för att ta reda på deras tankar och åsikter kring lek i undervisningen. Vårt resultat visade att pedagogerna använde sig av lek i undervisningen med en variation av olika estetiska undervisningssätt. Bland annat gestaltning, sång och rörelse, variation av röstlägen samt bearbetning av olika begrepp under observationerna.