Syftet med studien är att få en förståelse för hur utrustningseffektiviteten kan mätas i ett producerande företag. Vår studie utförs på ett företag i Alvesta som heter Gnutti Powertrain AB som bland annat tillverkar precisionskomponenter till motorer.Genom att vi skapar en analysmodell utifrån studerade teorier beskrivs ett Systematiskt tillvägagångssätt som slutligen ska leda till att syftet uppnås. Utifrån analysmodellen studeras och beskrivs först Gnutti Powertrain AB´s nuvarande tillvägagångssätt för att sedan jämföras och analyseras gentemot de studerade teorierna. Med hjälp av analysmodellen struktureras också vår studie på företaget och vårt utförande och resultat utifrån detta kommer sedan att presenteras.Analysmodellen nämner att en processkartläggning först ska göras. I processkartläggningen väljs först en specifik process ut, vilken i vårt fall blev produktionsprocessen för en rulle av stål.

Bakgrund: Fetma hos tonåringar kan leda till negativa upplevelser och även påverka den sociala samvaron. Ungdomar med fetma mår generellt sämre än normalviktiga ungdomar. Ofta är de mer orörliga, orkar mindre, får sämre kondition, blir ofta retade samt har de generellt sämre självkänsla och uttrycker oftare ett missnöje med kropp och utseende än vad normalviktiga gör. Den ensidiga fokuseringen på BMI och vikt och de olika riskerna med fetma är inte tillräcklig för att förstå hur människans liv påverkas. Att som sjuksköterska i mötet med tonåringar som har fetma utgå från ett livsvärldsperspektiv innebär att uppmärksamma ungdomars dagliga tillvaro och vardagsvärld så som den erfars och upplevs. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur tonåringen med fetma upplever sin tillvaro.

Ända sen lagstiftarna i 1944, 1962 och 1974 års brandlagsstiftning samt 1986 års räddningstjänstlag har det funnits en strävan att öka kommunernas ansvar för brandsläckning, räddningstjänst och förebyggande brandskydd. I Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) ska de olika aktörernas ansvar gällande brandsäkerhet tydliggöras, vilket kan ses som en naturlig utveckling av samhällets strävan mot en bättre brandsäkerhet. För att tillgodose kraven som Lagen om skydd mot olyckor ställer på ägare och nyttjanderättshavare så bör ett s.k. Systematiskt Brandskyddsarbete (SBA) bedrivas under hela byggnadens/anläggningens tid för användning och skall omfatta såväl verksamhet som organisation.Landstinget är en aktör som berörs av Lagen om skydd mot olyckor eftersom en brand i ett sjukhus eller vårdinrättning kan, av lätt förståeliga skäl, få katastrofala följder. Landstinget i Värmland har de senaste åren genomfört en koncernövergripande översyn av sitt totala säkerhetsarbete.

Luleå tekniska universitet, LTU, fick 2001 i uppdrag av regeringen att införa ett miljöledningssystem. Miljöledningssystem är ett verktyg som används i en organisation för att arbeta med miljöfrågor på ett Systematiskt sätt. Som ett första steg i införandet av ett miljöledningssystem utförs en miljöutredning som syftar till att kartlägga verksamhetens direkta och indirekta miljöpåverkan. Med direkt miljöpåverkan menas vid ett universitet den faktiska miljöpåverkan som uppkommer till följd av exempelvis utsläpp till mark och vatten från laborationssalar. Indirekt miljöpåverkan uppstår istället till följd av universitetets uppgifter som till exempel grundutbildning och forskning.

Dooria är en av de ledande dörrtillverkarna i Norden. I fabriken i Vännäs tillverkas ett stort sortiment av innerdörrar för alla behov. Allt från dörrar med hårda säkerhetskrav gällande brand, ljud och inbrott till designdörrar för alla miljöer. Att ständigt förnya företagets utbud och skapa nya och bättre produkter är en överlevnadsfråga samtidigt som det är krävande och riskfyllt. Examensarbetet var inriktat på att ta fram nya kostnads- och produktionseffektiva konstruktioner för ljuddörrar.

Ända sen lagstiftarna i 1944, 1962 och 1974 års brandlagsstiftning samt 1986 års räddningstjänstlag har det funnits en strävan att öka kommunernas ansvar för brandsläckning, räddningstjänst och förebyggande brandskydd. I Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) ska de olika aktörernas ansvar gällande brandsäkerhet tydliggöras, vilket kan ses som en naturlig utveckling av samhällets strävan mot en bättre brandsäkerhet. För att tillgodose kraven som Lagen om skydd mot olyckor ställer på ägare och nyttjanderättshavare så bör ett s.k. Systematiskt Brandskyddsarbete (SBA) bedrivas under hela byggnadens/anläggningens tid för användning och skall omfatta såväl verksamhet som organisation.Landstinget är en aktör som berörs av Lagen om skydd mot olyckor eftersom en brand i ett sjukhus eller vårdinrättning kan, av lätt förståeliga skäl, få katastrofala följder. Landstinget i Värmland har de senaste åren genomfört en koncernövergripande översyn av sitt totala säkerhetsarbete.

Den ökade förändringstakten i samhället på grund av ny teknik, internationalisering och att samhället blivit alltmer mångkulturellt bidrar till att större krav ställs på företag att hela tiden förbättra sin verksamhet. Akzo Nobel Surface Chemistry, Production Surfactants i Stenungsund, har huvudsakligen sina kunder och konkurrenter runt om i Europa. Då Sverige ligger i utkanten av detta område tar det omkring en leveransdag längre tid för Production Surfactants att leverera sina produkter i jämförelse med företagets konkurrenter. Detta medför att Production Surfactants behöver kompensera denna längre leveranstid genom exempelvis högre produktkvalitet, större flexibilitet eller lägre priser för att ha möjlighet att tävla på marknaden. För att uppnå detta behöver Production Surfactants utveckla och systematisera sitt förbättringsarbete.

Ämnesområdet förorenad mark är väldigt aktuellt. Detta beror bland annat på de 15 miljömålen riksdagen har satt upp. Ett av målen är giftfri miljö, vilket innebär att miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Målen innebär att förorenade områden ska vara identifierade, och inom minst 100 av de områden som är mest prioriterade med avseende på riskerna för människors hälsa och miljön ska arbetet med sanering och efterbehandling ha påbörjats senast år 2005. Minst 50 av de områden där arbete påbörjats ska dessutom vara åtgärdade.

Som examensarbete har jag studerat projektverksamheten inom Svenska Röda Korsets tjänstemannaorganisation i syfte att göra en kvalitativ kartläggning av projektverksamheten, främst inriktad på brister, samt föreslå förbättringsåtgärder. I syftet har även ingått att i någon mån öka kunskapen generellt om tjänstemannadriven projektverksamhet inom ideella organisationer. För att möjliggöra ett Systematiskt tillvägagångssätt utformade jag under arbetets gång vad jag kallar för ett ramverk, genom vilket det empiriska materialet betraktades. Ramverket byggs upp teoretiskt i min referensram och består av de tre nyckelorden effektivitet, ändamålsenlighet och lärande, där tonvikten i rapporten ligger på de två första begreppen. Inom effektivitet behandlar jag hur väl projektverksamheten fungerar rent operativt, inom ändamålsenlighet berör jag projektens mål och effekter och inom lärande går jag in på kunskapshantering och projektstöd.

I takt med urbanisering och samha?llstrender har utvecklingen och samha?llsplaneringen av sta?der blivit allt viktigare. BREEAM Communities a?r ett relativt nytt, brittiskt, certifieringssystem fo?r stadsdelar och fungerar som ett verktyg samt bedo?mningsunderlag fo?r samha?llsplanerare. Verktyget fungerar som ett Systematiskt underlag fo?r att kunna bygga ha?llbara stadsdelar och tar sa?ledes ha?nsyn till alla tre dimensioner av ha?llbarhet; sociala, ekonomiska och ekologiska.I Sverige har stadsdelscertifiering pa? senare a?r uppma?rksammats.

Denna uppsats bottnar i att ett företag inom en teknikintensiv bransch önskar bli en mer attraktiv arbetsgivare för kvinnor i sin strävan efter att få en jämnare könsfördelning i organisationen i allmänhet men på chefspositioner i synnerhet. Företaget som tagit initiativ till denna studie är ett större svenskt högteknologiskt tillverkningsföretag vars koncern sträcker sig över stora delar av världen och består av totalt 17 affärsenheter.Syftet med uppsatsen är att söka förståelse för hur en grupp kvinnliga medarbetare i ledande positioner i organisationen utifrån sitt eget  perspektiv upplever sin karriär i en mansdominerad organisation, samt hur de ser på organisationens förutsättningar att bli en mer attraktiv arbetsgivare för kvinnor.Syftet leder oss som forskare in på två till synes skilda forskningsfält: genusteoretisk forskning och företagsorienterad forskning som behandlar företags attraktivitet. Med denna uppsats ämnar vi således dels bidra till den typen av forskning som uppmärksammar kvinnors förutsättningar i arbetslivet och även koppla samman det till forskning som behandlar organisationers attraktivitet.För att uppnå syftet med denna uppsats har vi utfört en kvalitativ studie där data samlats in genom intervjuer med fem kvinnor i ledande position i organisationen. Materialet har sedan bearbetats genom att teori och empiri tolkats i skenet av varandra, för att slutligen leda fram till en rad olika slutsatser.Undersökningen visar det genusteoretiska områdets komplexitet genom att både belysa aspekter gällande förhållanden i organisationens struktur samt individuella förhållningssätt. Vidare speglas komplexiteten genom att även visa på de sociala relationernas betydelse både inom och utanför organisationen.

Sedan Sverige blev medlem i EU har det anordnats val till Europaparlamentet vid tre tillfällen. Valdeltagandet som redan 1995 var lågt har sedan minskat ännu mera. Ett lågt valdeltagande riskerar att undergräva Europaparlamentets legitimitet men också att underminera den representativa demokratin. Fyra orsaker till det låga valdeltagandet har lyfts fram som förklaringsvariabler i svensk forskning. Denna uppsats fokuserar på den fjärde, massmedias roll.

Den globala lastbilskoncernen Scania står inför en spännande framtid, inte minst då marknaden bokstavligen skriker efter tunga fordon som kan hantera de aldrig sinande behoven av logistikflöden. Det Scania nu gör är att rusta för framtiden i form av att dimensionera produktionslinorna för väsentligt ökade volymer samtidigt som den svenska verksamheten huvudsakligen koncentreras till företagets bas i Södertälje. Rustningen genomför Scania bland annat utifrån den logistiska trend som nu råder i industrin, nämligen att bemöta den ökande produktionstakten genom att göra linans positioner så korta som möjligt för att minimera gångsträckorna för montörerna. Detta examensarbete handlar om hur Scanias axelverksamhet bör agera för att möta den internlogistiska trenden med kortare positioner, vilket företaget tror sig lösa genom att förse och presentera material vid linan på ett mer yteffektivt sätt. Scania har därför utarbetat sex materialtillförselmetoder som de ämnar använda i den nya axelverksamheten som startas upp under 2008.

Målet med detta arbete är att undersöka vad begreppet ekosystemtjänster kan innebära i den urbana utemiljön och hur ett ekosystemtjänstperspektiv kan användas för att beskriva och gestalta grönytor i staden. Bakgrunden är det växande intresset för hållbar stadsplanering och hur landskapsarkitektur kan bidra till detta. Frågeställningarna som har varit utgångspunkt för arbetet är: ? Vad innebär begreppet ekosystemtjänster i mindre, urbana sammanhang? ? Vilken roll skulle ett ekosystemtjänstperspektiv kunna ha vid gestaltning av utemiljöer i mindre skala? Arbetets metoder består av studier av litteratur, studiebesök i Malmö, Lund och Helsingborg samt av ett gestaltningsförslag för en bostadsgård i området Rådhusrätten i Lund. Begreppet ekosystemtjänster fick sitt genomslag med Millennium Ecosystem Assessments rapporter i början av 2000-talet och betyder de tjänster och fördelar som människor får från naturen. Det inkluderar exempelvis odling av mat, rening av vatten och luft, rekreation, hälsa och symboliska värden.

Regleringen av spelmarknaden i allmänhet och främjandeförbudet i synnerhet har i ett flertal fall varit föremål för prövning av svenska domstolar. Dessa har framförallt gällt publicering av reklam till förmån för utländska spelbolag och såväl tryck- som yttrandefrihetsrättsliga intressen har vägts mot, och sedermera också bedömts väga tyngre än lotterilagens främjandeförbud. Sedan Sveriges inträde i EU har den svenska regleringens förenlighet med EU:s regler om fri rörlighet prövats av svenska domstolar ett flertal gånger. Det senaste avgörandet i raden utgörs av Svea Hovrätts dom från den 22 juni 2011 där straffstadgandet i 54 § lotterilagen underkändes p.g.a. att det ansågs strida mot EU-rättens diskrimineringsförbud.