Utveckling av arbete med ständiga förbättringar
en fallstudie vid Akzo Nobel Surface Chemistry, Production Surfactants i Stenungsund
Den ökade förändringstakten i samhället på grund av ny teknik, internationalisering och att samhället blivit alltmer mångkulturellt bidrar till att större krav ställs på företag att hela tiden förbättra sin verksamhet. Akzo Nobel Surface Chemistry, Production Surfactants i Stenungsund, har huvudsakligen sina kunder och konkurrenter runt om i Europa. Då Sverige ligger i utkanten av detta område tar det omkring en leveransdag längre tid för Production Surfactants att leverera sina produkter i jämförelse med företagets konkurrenter. Detta medför att Production Surfactants behöver kompensera denna längre leveranstid genom exempelvis högre produktkvalitet, större flexibilitet eller lägre priser för att ha möjlighet att tävla på marknaden. För att uppnå detta behöver Production Surfactants utveckla och systematisera sitt förbättringsarbete. Detta examensarbete syftar till att ta fram ett förslag på hur Akzo Nobel Surface Chemistry, Production Surfactants i Stenungsund systematiskt kan arbeta med ständiga förbättringar. Detta genom att kartlägga framgångsfaktorer för förbättringsarbete, analysera Production Surfactants och ett annat företag utifrån dessa framgångsfaktorer, identifiera vilka brister som finns i Production Surfactants nuvarande förbättringsarbete samt att på djupet försöka ta fram förslag på hur de största bristerna kan åtgärdas. Framgångsfaktorer för förbättringsarbete identifierade i litteratur kan sammanfattningsvis delas in i tre kategorier, att skapa vilja och engagemang att delta i förbättringsarbetet, att skapa rätt förutsättningar för att kunna bedriva förbättringsarbetet samt att ha tydliga mål och förväntningar på vad förbättringsarbetet ska resultera i. Dessa framgångsfaktorer kan i sin tur delas in i mer specifika underkriterier. I jämförelsen med benchmarkingföretaget fanns dessa framgångsfaktorer representerade. På Production Surfactants finns i dagsläget ett antal olika arbetssätt för förbättringsarbete, men ingen koppling dem emellan. Från analysen av Production Surfactants identifierades att den största bristen i förbättringsarbetet är att företaget inte har de nödvändiga förutsättningar som de behöver för att kunna bedriva ett effektivt förbättringsarbete. Detta beror på att de inte har någon infrastruktur för förbättringsarbetet som tydliggör roller, ansvar, befogenheter och hur hanteringen från en idé eller ett problem till genomförd förbättring ska gå till. Detta medför långa hanteringstider som minskar motivationen bland medarbetarna till att bidra med idéer och genomföra förbättringar. För att lösa detta rekommenderar författaren en skapad förbättringsorganisation baserad på förbättringsgrupper med specificerade roller, ansvar och befogenheter. Organisationen bör ha en koppling till processorienteringen i företaget samt fokusera på att integrera förbättringsarbetet i den dagliga verksamheten. För att driva och styra förbättringsarbetet föreslår författaren att en förbättringskoordinator tillsätts. I förbättringsarbetet rekommenderas att förbättringsgrupperna utgår från en checklista baserad på förbättringscykeln och att de till denna använder olika förbättringsverktyg i förbättringsarbetet. Ledningen bör också tydligare visa sitt engagemang i förbättringsarbetet och föregå med gott exempel. Dessutom behöver mer fokus läggas på uppföljning och återkoppling av information samt en tydligare styrning mot företagets mål.