Undersökning och utvärdering av materialtillförselmetoder
vid Scania Axlar
MaterialförsörjningLogistikMaterialadministrationScaniaAxlarInternlogistikSekvensPlockmetodFurneringMaterialtillförsel
Den globala lastbilskoncernen Scania står inför en spännande framtid, inte minst då marknaden bokstavligen skriker efter tunga fordon som kan hantera de aldrig sinande behoven av logistikflöden. Det Scania nu gör är att rusta för framtiden i form av att dimensionera produktionslinorna för väsentligt ökade volymer samtidigt som den svenska verksamheten huvudsakligen koncentreras till företagets bas i Södertälje. Rustningen genomför Scania bland annat utifrån den logistiska trend som nu råder i industrin, nämligen att bemöta den ökande produktionstakten genom att göra linans positioner så korta som möjligt för att minimera gångsträckorna för montörerna. Detta examensarbete handlar om hur Scanias axelverksamhet bör agera för att möta den internlogistiska trenden med kortare positioner, vilket företaget tror sig lösa genom att förse och presentera material vid linan på ett mer yteffektivt sätt. Scania har därför utarbetat sex materialtillförselmetoder som de ämnar använda i den nya axelverksamheten som startas upp under 2008. Syftet med examensarbetet är att undersöka och utvärdera de framtagna materialtillförselmetoderna samt se över dess konsekvenser inför starten av den nya verksamheten i Södertälje. Mer konkret har förslag på rutiner, instruktioner och lämplig avvikelsehanering för de nya materialtillförselmetoderna tagits fram, för att skapa ett för testverksamheten standardiserat arbetssätt. Först när det fanns ett standardiserat arbetssätt, med kontinuitet i verksamheten, har analys och utvärdering skett. För att på ett systematiskt sätt utvärdera metoderna har testerna studerats utifrån framförallt fem framtagna nyckelfaktorer som kopplats från materialtillförselteorier, men också Toyotas respektive Scanias Produktionssystem, TPS och SPS. Nyckelfaktorerna som används är kvalitets-, komplexitets-, system-, visualiserbarhets- och ytaspekter. Testerna har lett till att de framtagna metoderna huvudsakligen kunnat klassificeras utifrån huruvida de är sekvensberoende eller inte. De sekvensberoende metoderna ställer stora krav på att monteringssekvensen följs och är därmed mer störningskänsliga samtidigt som metoderna möjliggör en större ytbesparingspotential jämfört med de sekvensoberoende metoderna som i regel är mer lätthanterliga och mindre störningskänsliga. Vidare har studien påvisat vilka resurser de olika metoderna kräver, där de sekvensberoende metoderna har störst resurskrav. De sekvensberoende metoderna kräver dessutom väl fungerande kommunikationskanaler mellan linan och plockstationerna för att kunna hantera avvikelser och kunna arbeta efter den faktiska sekvensen. Vad gäller de sekvensoberoende metoderna, som handlar mer om hur artiklar kan presenteras i mindre emballage, bör i första hand dialoger med Scanias inköpsorganisation och i sin tur berörda leverantörer tas för att få till stånd användning av mer ändamålsenliga emballage direkt till Scania, oberoende av produktionsenhet. Klassificeringen av artiklar utifrån hur de lämpar sig för olika materialtillförselmetoder bör ses som en färskvara och bör därför kontinuerligt omprövas. Att bedöma vilken materialtillförselmetod som är bäst är väldigt svårt, då de helt beror på situationen. Dock bör inte någon metod användas mer än vad linan kräver eftersom metodanvändningen är förenat med kostnader.