Samha?llsplanering med BREEAM Communities
Certifieringsverktygets pa?verkan med ha?nsyn till miljo?ma?ssig ha?llbarhet
I takt med urbanisering och samha?llstrender har utvecklingen och samha?llsplaneringen av sta?der blivit allt viktigare. BREEAM Communities a?r ett relativt nytt, brittiskt, certifieringssystem fo?r stadsdelar och fungerar som ett verktyg samt bedo?mningsunderlag fo?r samha?llsplanerare. Verktyget fungerar som ett systematiskt underlag fo?r att kunna bygga ha?llbara stadsdelar och tar sa?ledes ha?nsyn till alla tre dimensioner av ha?llbarhet; sociala, ekonomiska och ekologiska.I Sverige har stadsdelscertifiering pa? senare a?r uppma?rksammats. Projektet HCS, Ha?llbarhetscertifiering av stadsdelar, pa?ga?r sedan 2010 och initierades fo?r att utva?rdera och anpassa BREEAM Communities till den svenska planprocessen. HCS-projektet syftar till att skapa dialog kring ha?llbarhetscertifiering av stadsdelar och a?ven skapa en gemensam arbetsprocess som leder till ha?llbar stadsutveckling (Karlsson, o.a., 2011). Ta?by kommun a?r med och pa?verkar anpassningen genom att de har utfo?rt en betatest pa? Ta?by galoppfa?lt och deras erfarenheter fra?n detta projekt har beaktats i detta arbete. Betatesterna a?r till fo?r att utva?rdera BREEAM Communities-processen och samla synpunkter om verktyget till Swedish Green Building Council, SGBC, som a?r mottagare fo?r resultaten av HCS-projektet och som fo?r arbetet med en svensk-anpassad manual vidare.Avsikten med detta arbete a?r att beskriva och belysa hur samha?llsplaneringen av nya stadsdelar fo?ra?ndras med hja?lp av certifieringsverktyget BREEAM Communities med ha?nsyn till miljo?ma?ssiga ha?llbarhetsaspekter. Fo?r att a?stadkomma detta har teori kring ha?llbar utveckling och stadsplanering studerats. Vidare har BREEAM Communities-manualen analyserats och kvalitativa intervjuer har utfo?rts med ansta?llda pa? Ta?by kommun, Swedish Green Building Council samt COWI, konsultfo?retag inom samha?llsplanering. De a?r pa? olika sa?tt a?r involverade i pa?ga?ende certifieringsprojekt i stadsdelar. Insamlad empiri sta?lls mot teoriunderlaget varpa? analys genomfo?rts och slutsatser dragits.Slutsatserna pekar pa? att samha?llsplaneringen fo?ra?ndras fra?mst genom att verktyget fungerar som en check-lista och att samha?llsplaneringens vanliga arbetssa?tt fo?ra?ndras. Det tillkommer inte nya professionella akto?rer via BREEAM Communities. Dock a?ndras samha?llsplaneringen fo?r alla iblandade intressenter genom att samarbete och en bredare dialog fo?rs i ett tidigare skede i planprocessen a?n i praxis.Miljo?aspekter som tycks framha?vas via BREEAM Communities a?r biologisk ma?ngfald och miljo?va?nliga energilo?sningar eftersom dessa planeras i ett tidigt stadie. De aspekter som i nula?get hamnar i skymundan och bo?r beaktas i miljo?synpunkt a?r avfallshantering, bla? struktur och ekosystemtja?nster. Genom att ba?ttre integrera dessa aspekter, fo?rslagsvis inom metodens steg 1, kan BREEAM Communities fo?rba?ttras inom miljo?ma?ssig ha?llbarhet.Samverkan mellan kommun och andra inblandade stadsplanerare a?r no?dva?ndigt fo?r att kunna fo?rverkliga vissa ha?llbarhetsaspekter i BREEAM Communities. Med det engagemang som verkar finnas inom stadsplaneringen ses pa? kort och la?ng sikt god potential fo?r o?kade satsningar ba?de inom samverkan och inom miljo?ma?ssigt ha?llbar stadsplanering.