Fetma hos en tonåring ? Hur påverkas tillvaron.
Bakgrund: Fetma hos tonåringar kan leda till negativa upplevelser och även
påverka den sociala samvaron. Ungdomar med fetma mår generellt sämre än
normalviktiga ungdomar. Ofta är de mer orörliga, orkar mindre, får sämre
kondition, blir ofta retade samt har de generellt sämre självkänsla och
uttrycker oftare ett missnöje med kropp och utseende än vad normalviktiga gör.
Den ensidiga fokuseringen på BMI och vikt och de olika riskerna med fetma är
inte tillräcklig för att förstå hur människans liv påverkas. Att som
sjuksköterska i mötet med tonåringar som har fetma utgå från ett
livsvärldsperspektiv innebär att uppmärksamma ungdomars dagliga tillvaro och
vardagsvärld så som den erfars och upplevs.
Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur tonåringen med fetma upplever
sin tillvaro. Metod: Metoden som har används är en litteraturöversikt som
baserats på systematiskt val av texter i form av vetenskapliga artiklar. 10
vetenskapliga artiklar valdes ut varav 7 var kvantitativa och 3 var
kvalitativa. De kvantitativa artiklarna analyserades med utgång från ett
metaanalys tänkande. De kvalitativa analyserades med inspiration av metasyntes
och en riktad innehållsanalys gjordes. Resultat: I resultatet framkom det att
självkänslan hos ungdomar med fetma generellt är lägre i jämförelse med de som
har övervikt eller normalvikt. Flera faktorer som påverkade självkänslan
negativt men också faktorer som stärkte självkänslan. Tonåringar med fetma hade
ofta en negativ självbild och uttryckte missnöje över sin kropp och utseende,
de flesta hade en önskan om att minska i vikt och/eller förändra något på sin
kropp. I den dagliga tillvaron kände många ungdomar sig begränsade inom olika
områden gemensamt för pojkar och flickor var att de hade svårt att finna nya
vänner. Och att de hade svårt att utöva idrott med samma förmåga som
normalviktiga. Flickorna upplevde sig ha mindre social acceptans. Fetma var
signifikant kopplat till depressiva symtom men inte manifest depression. Högt
BMI som ensam variabel gav inte sämre livskvalitet utan det gjorde det först
när andra psykosociala variabler togs med. Det var vanligt förekommande med
mobbning relaterat till fetma. Slutsats: Resultatet i denna litteraturöversikt
visar att tonåringar med fetma upplever sin tillvaro påfrestande och ofta
negativ. Självkänslan är generellt låg hos dessa ungdomar och ofta har de en
dålig självbild vilket leder till begränsning i det sociala livet. En stödjande
familj och omgivning är positivt för ungdomarnas självkänsla. Utifrån
resultatet i denna studie kan föräldrastödsutbildning i förskole/skolålder ses
som ett användbart verktyg både för föräldrar och i distriktssköterskans/
skolsköterskans arbete dels hälsofrämjande för den generella hälsoutvecklingen
men också som prevention av psykisk ohälsa hos ungdomar. Resultatet av studie
kan inspirera distriktsköterskan och skolsköterskan till att arbeta mer utifrån
barn och ungdomars livsvärldsperspektiv som uppmärksammar den dagliga tillvaro
och vardagsvärlden samt talar om hur den upplevs av den enskilde.