Riskbedömning av förorenad mark
en studie av statistiska hjälpmedel i analysfasen
Ämnesområdet förorenad mark är väldigt aktuellt. Detta beror bland annat på de 15 miljömålen riksdagen har satt upp. Ett av målen är giftfri miljö, vilket innebär att miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Målen innebär att förorenade områden ska vara identifierade, och inom minst 100 av de områden som är mest prioriterade med avseende på riskerna för människors hälsa och miljön ska arbetet med sanering och efterbehandling ha påbörjats senast år 2005. Minst 50 av de områden där arbete påbörjats ska dessutom vara åtgärdade. Vattenfalls miljöpolicy är att uppfattas som ledande inom miljöområdet. Målet för Vattenfalls miljöarbete är långsiktig hållbarhet med ekonomi, miljö och socialt ansvar som integrerade delar. Vattenfall AB Vattenkraft inventerar och riskklassar därför förorenade områden i anslutning till större vattenkraftverk i Sverige. Syftet med examensarbetet är att studera metoder för riskklassning och riskbedömning samt att studera nyttan av statiska hjälpmedel under analysfasen. Två fallstudier ska utföras på områden som ägs av Vattenfall AB Vattenkraft. Syftet med fallstudierna är att praktiskt tillämpa de teorier som behandlas i rapporten. De geostatistiska metoder som studeras i examensarbetet är mycket användbara för att få en bild av föroreningens utbredning. Nackdelen är att det krävs många prover. Dessa ska helst vara tagna i ett systematiskt rutmönster eller liknande. I examensarbetet studeras en statistisk metod kallad Bootstrap. Det är en metod att beräkna medelvärdet, med inbyggd säkerhet, av föroreningen på det förorenade området. Bootstrap är mest tillämpbar på områden som inte är förorenade av punktkällor utan har en mer utbredd förorening. Upplag är exempel där medelvärdet är mer representativt för föroreningsbilden på området. Resultatet av fallstudien i Porsi visar att området är kraftigt förorenat av metaller och olja. Eftersom inget grundvattenuttag är aktuellt på området och växtligheten i övrigt frodas så kan ett kontrollprogram inrättas. Detta ska påvisa om föroreningarna sprider sig. Det är mycket viktigt att tjärnen intill inte drabbas av förhöjda halter olja, det skulle inte vara bra för det rika fågellivet på området. Fallstudien i Vittjärv visar att problemen i första hand är koncentrerade till myren nedströms stolpupplaget. I myren finns det höga halter av metallerna arsenik, koppar och zink. Endast ett vattenprov är taget i myren och ytterligare prov kan vara aktuella för att få en bättre bild av utbredningen. Det bör studeras huruvida vattnet i diket, som går längs området, på något sätt kan nå ut till Luleälven. Vattenprovet som är taget visar inga tecken på detta. Studien kan innehålla höjdmätningar längs med diket för att se åt vilket håll vattnet transporteras. Om markanvändningen ändras bör de övre marklagren transporteras bort så att de som vistas på området inte utsätts för exponering av förhöjda halter cancerogena PAH.