I fo?ljande essa? kommer jag, med ensamheten som tematisk ledstja?rna, att fo?rdjupa mig i mitt pa?ga?ende projekt Ett teckens signalement som filmades i Israel och Palestina under va?ren och sommaren 2013. En essa?film som mycket va?l representerar mitt sa?tt att arbeta med ett slags slumpma?ssigt framva?xande narrativ, da?r en vag fo?rnimmelse om vad jag vill a?stadkomma i la?tt planlo?s mane?r leder mig runt pa? en fra?mmande plats. Jag kommer ocksa? att sporadiskt bero?ra mitt tidigare projekt Genom ett sinnes landskap, som a?r en essa?film jag slutfo?rde strax innan jag reste iva?g.Genomga?ende i denna essa? kommer jag att anva?nda mig av Carlos Castanedas bero?mda samtal med yagui-indianen don Juan.

Samtidskonst har en unik förmÄga att stÀlla frÄgor om vÄr nuvarande tid utifrÄn ett synnerligen intressant perspektiv. Detta dÀrför att den ofta skildrar vÄrt samtida samhÀlle utifrÄn ett mindre traditionellt synsÀtt. Eftersom förutsÀttningarna att arbeta med samtidskonst i bildundervisning beror pÄ pedagogens instÀllning till Àmnet och dennes konstsyn, valde vi att undersöka pÄ vilket sÀtt samtidkonsten utnyttjas av bildpedagoger. Arbetets syfte var att undersöka om ett mer traditionellt synsÀtt prÀglar bildundervisningen pÄ gymnasiet eller hur man som bildpedagog anvÀnder sig av samtidskonst i sin undervisning. Vi valde att intervjua sex stycken bildpedagoger pÄ tre stycken olika gymnasier för att fÄ en övergripande bild av omrÄdet.

Bakgrund: Varje ?r utf?rs ca 30 000 tv?ngs?tg?rder i Sverige. Tv?ngsv?rd inneb?r psykiatrisk v?rd utan patientens samtycke och regleras enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd, LPT. Tv?ngs?tg?rder, s?som fastsp?nning, tv?ngsmedicinering och avskiljning, anv?nds n?r patienten bed?ms utg?ra fara f?r sig sj?lv eller andra, vilket motstrider patientens autonomi och integritet.

SammanfattningSyfte: Uppsatsens syfte a?r att underso?ka chefers och medarbetares upplevelser av huruvida medarbetarsamtalet pa?verkar la?randet i organisationer. Med hja?lp av va?ra fra?gesta?llningar som bero?r la?rande, motivationsfaktorer och maktpositioner i medarbetarsamtalet, a?mnar vi ta reda pa? huruvida dessa har en inverkan pa? la?rande i organisationerna.Metod: Uppsatsen bygger pa? empiri besta?ende av tio kvalitativa intervjuer med medarbetare och chefer fra?n fyra organisationer i olika branscher. Vi behandlar materialet, analyserar och diskuterar det utifra?n va?ra teoretiska utga?ngspunkter och tidigare forskning inom omra?det.Resultat: I va?r studie har de tillfra?gade varit positiva till medarbetarsamtal och menar att det a?r ett viktigt verktyg fo?r att fra?mja sa?va?l medarbetarnas, som organisationernas la?rande.

FörstÀrkning av betongkonstruktioner Àr stÀndigt aktuellt runtom i vÀrlden. Orsakerna varierar och Àr mÄnga till antalet. Behovet av en snabb, effektiv och relativt billig metod för att förstÀrka konstruktionerna Àr synnerligen uppenbar. I föreliggande arbete har försök med kolfiberförstÀrkta betongbalkar utsatta för tvÀrkraft genomförts. Ett syfte med arbetet har varit att undersöka om kolfiber Àr ett lÀmpligt material för att förstÀrka betongbalkar med avseende pÄ tvÀrkraftskapacitet.

Bakgrund och problemdiskussion: Earnings management kan v?cka fr?gor om trov?rdighet i den finansiella rapporteringen d? problematiken ligger i m?jligheten att vilseleda redovisningen. Anv?ndningen av ?big bath?-strategier och goodwillnedskrivningar kan skapa en snedvriden bild av f?retagens l?nsamhet genom att p?verka f?retagens redovisning. Utifr?n den unika ekonomiska situationen som COVID-19 utgjorde, samtidigt som regeringen tillhandah?ll omfattande krisst?d till f?retag, uppst?r nyfikenhet f?r hur f?retag kan ha hanterat sin redovisning, inklusive nedskrivningar av goodwill, under pandemin. I enlighet med IFRS ska f?retag genomf?ra ?rliga nedskrivningspr?vningar av goodwill, men p? grund av f?retagsledningens m?jlighet till diskretion?ra bed?mningar v?cks fr?gan om nedskrivningar av goodwill anv?nds som en form av earnings management i st?llet f?r att ?terspegla den korrekta bilden av f?retagens finansiella st?llning. Syfte: Syftet med studien ?r att studera omfattningen av nedskrivningar av goodwill bland b?rsnoterade f?retag i Sverige under COVID-19, samt om det finns tecken p? earnings management. Metod: Studien till?mpar en kvantitativ metod med deduktiv ansats.

Detta arbete behandlar kreativitetsbegreppet i styrdokumenten med fokus pÄ matematik och slöjd. Syftet Àr att undersöka om samma definition och tillÀmpning av kreativitet finns i de bÄda Àmnena. Det görs med hjÀlp utav begreppsanalys och diskursanalytiska verktyg, sÄ som jÀmförelse av modalitetsmarkörer och analys av kunskapsformer. De texter som anvÀnts till analysen Àr förutom lÀroplan och respektive kursplan för grundskolan Àven de kommentarmaterial som följer med kursplanerna samt de nationella utvÀrderingarna som gjordes för matematik och slöjd 2003. Ur diskursanalysen framgick att matematik och slöjd i avseende av begreppet kreativitet tillhör tvÄ olika diskurser bÄde nÀr det gÀller kreativitetsbegreppet och kunskapssyn och att det rÄder en hegemoni inom matematik som inte gÄr att finna inom slöjd.

Fo?ra?ndringar i medieteknologin har mo?jliggjort att ma?nga krig och konflikter idag a?r mediebevakade och det a?r ofta ha?ndelser i krig ga?r genom journalistiken ut till medborgare. Detta medfo?r en problematik. Konkurrensen mellan medierna har ha?rdnat och ma?nga redaktioners ekonomi tilla?ter inte la?ngre att ha utsa?nda reportrar pa? plats.

ProblemstÀllning: Low tech-komponenter anses enligt teoretiska rekommendationer ofta som icke kritiska. Dock har de egenskaper som en gÄng ansÄgs synnerligen low tech förmodligen förÀndrats och blivit mer komplexa i takt med att underliggande krav inom high tech-miljöer har ökat. Det Àr befogat att diskutera och kanske omdefiniera de eventuellt senare omprioriterade komponenterna, vilka i aggregerad form representerar en produkt pÄ systemnivÄ. Hur borde processen för den eventuella omprioriteringen genomföras och vilka krav kommer att pÄverka företaget? Den ökade komplexiteten kring produktegenskaperna kan ocksÄ innebÀra att leverantörer försöker bli unika, vilket implicit pÄverkar Sony Ericsson.

Fo?ra?ndringar i medieteknologin har mo?jliggjort att ma?nga krig och konflikter idag a?r mediebevakade och det a?r ofta ha?ndelser i krig ga?r genom journalistiken ut till medborgare. Detta medfo?r en problematik. Konkurrensen mellan medierna har ha?rdnat och ma?nga redaktioners ekonomi tilla?ter inte la?ngre att ha utsa?nda reportrar pa? plats.

F?rorter, omr?den som pr?glas av konsekvenserna av ekonomisk oj?mlikhet och utanf?rskap. Socioekonomiskt utsatta omr?den d?r inv?narna lever i ?r en milj? med f?ruts?ttningar och m?jligheter som ?r f? och emellan en milj? d?r bristf?lliga resurser och f?ruts?ttningar ger kriminaliteten utrymme att trivas i. Alla tycks ha n?got att s?ga om f?rorten, f?rutom m?nniskorna som ?r bosatta d?r.

Grundtanken med individuell lönesÀttning Àr att bidra till att göra arbetsplatsen attraktiv och effektiv. Tidigare forskning visar dock att individuella löner under lÄng tid varit mycket kontroversiella och pÄ flera hÄll mötts av ointresse eller motstÄnd. Flera menar att individuell lönesÀttning kan motverka sitt eget syfte. UtifrÄn denna bakgrund Àr syftet med studien att fÄ ökad kunskap och förstÄelse om vilka konsekvenser individuella löner fört med sig genom att dels undersöka anstÀlldas personliga upplevelser och dels studera lönestatistik. Studiens första del har undersökt brandmÀns Äsikter pÄ en rÀddningstjÀnst dÀr motstÄndet mot individuell lönesÀttning Àr synnerligen starkt.

?ren under Covid-19 pandemin pr?glades av social distansering och isolering. N?got som resulterade i att m?nga branscher blev tvungna att skapa nya digitala l?sningar och implementera distansarbete, ett fenomen som efter pandemin fortfarande lever kvar. Men vad vet vi egentligen om hur distansarbete p?verkar motivation och meningsfullhet i arbetet? Det ?r ?mnet som denna studie har unders?kt. Uppsatsen ?r en kvalitativ studie som ?r baserad p? semistrukturerade intervjuer och grundar sig i de tv? teorierna Sensemaking och Job Characteristics model.

I mitten av 80-talet gjordes upptÀckter för att kunna anvÀnda DNA för personidentifiering. Utvecklingen har lett till att tekniken nu Àr given hos polisens brottsutredande och brottsförebyggande verksamhet. Syftet med rapporten Àr att beskriva för och nackdelar med DNA-register ur ett brottsutredande perspektiv samt dess inverkan pÄ personliga integriteten. Rapporten bygger pÄ litteraturstudier och pÄ webbaserad information. Resultatet av denna rapport Àr att de olika DNA-registren Àr ett bra verktyg för polisens brottsutredande och brottsförebyggande verksamhet.

AnvÀndningen av bekÀmpningsmedel för privat bruk i Sverige Àr relativt liten i jÀmförelse med mÄnga andra lÀnder och beror dels pÄ den omfattande kemikalielagstiftningen men Àven pÄ det tuffa klimatet som minskar antalet skadegörare. Men Àven hÀr sker bekÀmpning med Àmnen vars effekter pÄ icke-mÄlinsekter inte Àr helt klarlagda.I denna studie har den systemiskt verkande insekticiden imidakloprid undersökts för att försöka klargöra hur Àmnet, som frÀmst anvÀnds som bekÀmpning mot olika typer av löss, pÄverkar andra djur som kan komma i kontakt med det. De djur som valdes ut var pollinatören B. terrestris, fjÀrilslarven tillika vÀxtÀtaren S. littoralis samt luspredatorn C.