I mitten av 80-talet gjordes upptÀckter för att kunna anvÀnda DNA för personidentifiering. Utvecklingen har lett till att tekniken nu Àr given hos polisens brottsutredande och brottsförebyggande verksamhet. Syftet med rapporten Àr att beskriva för och nackdelar med DNA-register ur ett brottsutredande perspektiv samt dess inverkan pÄ personliga integriteten. Rapporten bygger pÄ litteraturstudier och pÄ webbaserad information. Resultatet av denna rapport Àr att de olika DNA-registren Àr ett bra verktyg för polisens brottsutredande och brottsförebyggande verksamhet.

AnvÀndningen av bekÀmpningsmedel för privat bruk i Sverige Àr relativt liten i jÀmförelse med mÄnga andra lÀnder och beror dels pÄ den omfattande kemikalielagstiftningen men Àven pÄ det tuffa klimatet som minskar antalet skadegörare. Men Àven hÀr sker bekÀmpning med Àmnen vars effekter pÄ icke-mÄlinsekter inte Àr helt klarlagda.I denna studie har den systemiskt verkande insekticiden imidakloprid undersökts för att försöka klargöra hur Àmnet, som frÀmst anvÀnds som bekÀmpning mot olika typer av löss, pÄverkar andra djur som kan komma i kontakt med det. De djur som valdes ut var pollinatören B. terrestris, fjÀrilslarven tillika vÀxtÀtaren S. littoralis samt luspredatorn C.

I detta forskningsarbete ville vi hitta faktorer som gynnar lÀrandet för barn i behov av sÀrskilt stöd. Vi ville belysa detta frÄn elevens synvinkel genom att observera 7 barn i behov av sÀrskilt stöd. Det Àr vÄra tolkningar av hur eleverna reagerade och betedde sig utifrÄn pedagogens bemötande som lÄg till grund för studiens resultat. Barnen Àr mellan 6 och 12 Är och anses av verksamheternas pedagoger vara barn i behov av sÀrskilt stöd. Undersökningen visade att de observerade barnen upplevde att det var betydelsefullt för lÀrandet att bli sedd, att fÄ positiv bekrÀftelse och uppmÀrksamhet. Att vara nÄgon, dvs. att fÄ legitimitet som en viktig person, var enligt vÄra tolkningar, viktigt.

SÄ kallade demokratiska skolor som Sudbury Valley i Massachusetts och Summerhill i England kombinerar individuell frihet och gemensamt ansvarstagande för att gynna bÄde lÀrande och utveckling av demokratisk kompetens hos skolbarnen. Trots att deras koncept under mer Àn 80 Ärs tid har visat sig vara synnerligen framgÄngsrikt och trots att bÄde lÀrande och demokratisk kompetensutveckling stÄr högt pÄ agendan för skolutveckling i bÄde Sverige och internationellt, nÀmns dessa skolor eller deras koncept inte alls i diskussionen om den svenska skolans utveckling.I ett samhÀlle dÀr beslut skall förankras i vetenskapliga fakta, faller det rimligen pÄ allmÀnpedagogikens bord att kunna förklara de nÀmnda skolornas framgÄngar.Mitt syfte Àr att med hjÀlp av relevant litteratur granska de demokratiska skolornas praktiska koncept, att undersöka möjligheter att formulera en allmÀnpedagogisk teori utifrÄn detta koncept, samt beröra den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i riktning som en sÄdan teori utpekar. En etnografisk innehÄllsanalytisk metod har anvÀnts för att jÀmföra och samordna denna litteratur. Det visar sig att befintlig kunskap ger ett utmÀrkt stöd för de demokratiska skolornas praktiska koncept och att analysen ger upphov till hypotesbildningar pÄ den önskade teoretiska nivÄn. FrÄgan om den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i ?demokratisk? riktning mÄste diskuteras bland annat ur ett maktperspektiv, och ett par inlÀgg i en sÄdan diskussion finns i sista kapitlet..

?ren under Covid-19 pandemin pr?glades av social distansering och isolering. N?got som resulterade i att m?nga branscher blev tvungna att skapa nya digitala l?sningar och implementera distansarbete, ett fenomen som efter pandemin fortfarande lever kvar. Men vad vet vi egentligen om hur distansarbete p?verkar motivation och meningsfullhet i arbetet? Det ?r ?mnet som denna studie har unders?kt. Uppsatsen ?r en kvalitativ studie som ?r baserad p? semistrukturerade intervjuer och grundar sig i de tv? teorierna Sensemaking och Job Characteristics model.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ hur en grupp elevers lÀrande pÄverkades genom anvÀndning av olika lÀrstilar som renodlats. Detta genomfördes som en fallstudie i vilken jag stÀllde mig frÄgorna:Vilka olika lÀrstilar har mina elever?Hur kan undervisningen utformas sÄ att olika lÀrstilar renodlas?Hur pÄverkas elevernas lÀrande av undervisning dÀr olika lÀrstilar har renodlats?Fallstudien bestod av flera olika kvalitativa metoder. Först lÀt jag eleverna utföra ett par lÀrstilstest för att fÄ en uppfattning om vilka lÀrstilar som fanns representerade i gruppen. Jag utgick frÄn teorier om sinnespreferenser och multipla intelligenser.

Bakgrund: Stickrelaterade procedurer ?r vanligt f?rekommande inom pediatrisk sjukv?rd. Barn uppger att det ?r en av de mest skr?mmande och sm?rtsamma upplevelserna p? sjukhus. R?dslan och oron f?rekommer i alla ?ldrar och beskrivs f?lja med upp i vuxen ?lder. Barns negativa erfarenheter fr?n en stickrelaterad procedur kan ocks? leda till att en r?dsla f?r v?rden utvecklas. F?r att en stickrelaterad procedur ska ske s? sm?rt och orosfritt som m?jligt kan olika omv?rdnads?tg?rder anv?ndas.

SÄ kallade demokratiska skolor som Sudbury Valley i Massachusetts och Summerhill i England kombinerar individuell frihet och gemensamt ansvarstagande för att gynna bÄde lÀrande och utveckling av demokratisk kompetens hos skolbarnen. Trots att deras koncept under mer Àn 80 Ärs tid har visat sig vara synnerligen framgÄngsrikt och trots att bÄde lÀrande och demokratisk kompetensutveckling stÄr högt pÄ agendan för skolutveckling i bÄde Sverige och internationellt, nÀmns dessa skolor eller deras koncept inte alls i diskussionen om den svenska skolans utveckling.I ett samhÀlle dÀr beslut skall förankras i vetenskapliga fakta, faller det rimligen pÄ allmÀnpedagogikens bord att kunna förklara de nÀmnda skolornas framgÄngar.Mitt syfte Àr att med hjÀlp av relevant litteratur granska de demokratiska skolornas praktiska koncept, att undersöka möjligheter att formulera en allmÀnpedagogisk teori utifrÄn detta koncept, samt beröra den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i riktning som en sÄdan teori utpekar. En etnografisk innehÄllsanalytisk metod har anvÀnts för att jÀmföra och samordna denna litteratur. Det visar sig att befintlig kunskap ger ett utmÀrkt stöd för de demokratiska skolornas praktiska koncept och att analysen ger upphov till hypotesbildningar pÄ den önskade teoretiska nivÄn. FrÄgan om den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i ?demokratisk? riktning mÄste diskuteras bland annat ur ett maktperspektiv, och ett par inlÀgg i en sÄdan diskussion finns i sista kapitlet..

Bakgrund: Ma?ltiden a?r central fo?r en ma?nniskas fysiska och psykiska va?lma?ende. Malnutrition a?rett vanligt problem i den a?ldre populationen.Syfte: Att underso?ka hur personer boende pa? tva? va?rd- och omsorgsboenden fo?r a?ldre i Uppsala la?n upplever sin ma?ltidsmiljo? samt hur det egna behovet av egenva?rdssto?d och inflytande mo?ts under ma?ltiden utifra?n faktorerna fysisk och social ma?ltidsmiljo?, hja?lpmedel, egenva?rd och sja?lvbesta?mmande.Metod: Studien har en kvalitativ ansats. A?tta informanter pa? va?rd- och omsorgsboenden fo?r a?ldre i Uppsala la?n intervjuades, informanterna valdes genom ett strategiskt urval.

Antalet suicidförsök Àr ett stort problem i Sverige och Àr en av den vanligaste dödsorsaken, synnerligen gÀllande unga mÀnniskor mellan 15-24 Är. I arbetet som ambulanspersonal ingÄr mötet med patienter som gjort suicidförsök. Dessa möten kan gestalta sig pÄ mÄnga olika sÀtt, vilket stÀller höga krav pÄ ambulanspersonalen för att ge en god och sÀker vÄrd till patienten. Denna studie syftar till att fÄ kunskap om ambulanspersonalens upplevelse av mötet med patienter som gjort suicidförsök. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats med kvalitativ innehÄllsanalys.

Grundtanken med individuell lönesÀttning Àr att bidra till att göra arbetsplatsen attraktiv och effektiv. Tidigare forskning visar dock att individuella löner under lÄng tid varit mycket kontroversiella och pÄ flera hÄll mötts av ointresse eller motstÄnd. Flera menar att individuell lönesÀttning kan motverka sitt eget syfte. UtifrÄn denna bakgrund Àr syftet med studien att fÄ ökad kunskap och förstÄelse om vilka konsekvenser individuella löner fört med sig genom att dels undersöka anstÀlldas personliga upplevelser och dels studera lönestatistik. Studiens första del har undersökt brandmÀns Äsikter pÄ en rÀddningstjÀnst dÀr motstÄndet mot individuell lönesÀttning Àr synnerligen starkt.

En upphandlande myndighet har en skyldighet att fo?lja upphandlingslagstiftningen na?r myndigheten upphandlar varor eller tja?nster. Vid rena lago?vertra?delser eller vid otilla?tna direktupphandlingar kan myndigheten bli skadesta?ndsskyldig. Skadesta?ndet har ba?de ett reparativt och ett preventivt syfte och ra?ttsmedlet skadesta?nd syftar till att sa?kersta?lla en effektiv tilla?mpning av upphandlingsdirektiven sa? att EU-ra?tten fa?r fullt genomslag i nationell ra?tt.

Bakgrund: Det utredningsverktyg som idag anva?nds vid barnava?rdsutredningar a?r verktyget Barns behov i centrum (BBIC), ett verktyg som a?r anpassat till att sto?tta na?tverk som finns i barnets na?rhet, vanligtvis familjen, som socialt system runt barnet. Fo?r ensamkommande barn da?remot, lyser dessa sociala na?tverk med sin fra?nvaro. Ensamkommande barn till Sverige a?r en idag o?kande grupp av ma?nniskor i samha?llet vilket har skapat ett behov av va?l anpassade verktyg i utredningsarbetet fo?r att identifiera, strukturera, och utreda insatser fo?r dessa grupper, inom ramen fo?r det sociala arbetet.Syfte: Studiens syfte a?r att underso?ka socialsekreterares erfarenheter av det sociala utredningarbetet av ensamkommande barn till Sverige.Metod: Fo?r att uppna? studiens syfte har nio semi-strukturerade intervjuer med socialsekreterare i Mellansverige genomfo?rts och analyserats med en hermeneutisk deduktiv tolkningsmetod.Resultat: Resultatet visar pa? sva?righeter i det praktiska sociala arbetet kring ensamkommande barn enligt socialsekreterares erfarenheter.

Denna studie behandlar arbetslivsomvandling och rekryteringsprocessen utifrÄn ett mÄngfaldsperspektiv. Syftet Àr, att med en teoretisk ansats, tolka hur mÄngfald tar sig uttryck pÄ den svenska arbetsmarknaden under uppsatsens skrivande stund. Med hjÀlp av en litteraturstudie kring arbetslivsfrÄgor, tidigare forskning och en dokumentanalys har jag försökt belysa den problematiken, som synnerligen Àr relevant för Àmnet arbetsvetenskap. Jag har fokuserat pÄ personaltjÀnstemÀnnen, som enligt forskning Àr de som bestÀmmer vem som tillÄts komma in i en organisation. Rekryteringsprocessen har en viktig roll för organisations- och samhÀllsutveckling, men forskningen visar att den ofta prÀglas av ett slentrianmÀssigt beteende inom rekryterargruppen som kan ha en negativ effekt och fungera som en utestÀngningsmekanism.

I samband med en ?kad efterfr?gan och st?rre behov av fossilfri energi kommer storskaliga solcellsanl?ggningar p? mark att spela en allt viktigare roll. Samtidigt kr?vs ett h?nsynstagande till lokalbefolkningen som f?r anl?ggningen placerad i sin n?rhet. Tidigare forskning har visat att b?de ekonomiska, sociala och milj?m?ssiga aspekter g?r att koppla till n?rboendes acceptans.