Från förort till prestige
En studie av invandrarelevers väg till och igenom stadens prestigegymnasium
Fo?ra?ndringar i medieteknologin har mo?jliggjort att ma?nga krig och konflikter idag a?r mediebevakade och det a?r ofta ha?ndelser i krig ga?r genom journalistiken ut till medborgare. Detta medfo?r en problematik. Konkurrensen mellan medierna har ha?rdnat och ma?nga redaktioners ekonomi tilla?ter inte la?ngre att ha utsa?nda reportrar pa? plats. Sveriges involvering i Afghanistan a?r omfattande med milita?r och bista?nd, samtidigt uppger 70 procent av svenska befolkningen att de har va?ldigt lite kunskap om de svenska soldaternas arbete. Pa? grund av att krigfo?ringen och dess teknologi ocksa? har fo?ra?ndrats, har da?rmed krigsjournalistens arbete fo?rsva?rats.Genom kvalitativa intervjuer har syftet fo?r studien varit att underso?ka journalisters egen syn pa? arbetsvillkoren info?r rapporteringen om Afghanistan. Detta fo?r att fa? en ba?ttre inblick i problematiken som svenska journalister sta?lls info?r i rapportering fra?n krig. Studien grundar sig i teorier om objektivitetsideal, etiska problem, mediernas makt i krig och reporterns strukturella villkor pa? olika niva?er. Detta fo?r att ba?ttre kunna visualisera problematiken fo?r en krigsrapporterande journalists arbetsvillkor ute pa? fa?ltet.Det kan det konstateras att det finns ma?nga komplicerade faktorer som pa?verkar journalistens mo?jlighet till en balanserad rapportering i Afghanistan. De olika aspekterna pa?verkar journalisterna pa? olika niva?er i deras arbete och de flesta a?r mer eller mindre o?verlappande. Resultat och slutsats visar pa? att praktiska omsta?ndigheter och sociala relationer till stor del pa?verkar arbetsvillkoren fo?r journalisten pa? plats i Afghanistan. Sa?kerheten och etiken: pengarna och ma?nniskorna ute pa? fa?ltet, a?r av stor betydelse. I den bredare kontexten verkar mycket av problematiken dessutom ligga pa? redakto?rs-, redaktionsniva?, som da?rmed kan spela en avgo?rande roll fo?r att den balanserade, sanningsenliga rapporteringen av ett skeende.