Sökresultat:
16406 Uppsatser om Sydöstra Sverige - Sida 6 av 1094
Legitimitet genom CSR? : - En studie av SEB:s hÄllbarhetsstrategier
SammandragDenna studie behandlar Corporate Social Responsibility (CSR) inom den svenska banksektorn, en sektor da?r ansvarsfra?gor traditionellt inte uppma?rksammats da? banker inte ansetts ha stor inverkan pa? samha?lls- och miljo?problem. Fo?retag generellt fo?rva?ntas idag aktivt arbeta med CSR-fra?gor, dock fo?rekommer en strategi att kommunicera CSR ista?llet fo?r att agera, i syfte att sta?rka legitimiteten i varuma?rket. Studien belyser fra?gor kring CSR inom banksektorn, da? det idag finns indikationer pa? att a?ven banker ma?ste arbeta med fra?gorna.
GodkÀnnande av svenskt ÀganderÀttsförbehÄll och tyskt Eigentumsvorbehalt : nÀr saken som omfattas dÀrav befinner sig i Tyskland respektive Sverige
I uppsatsen utreds vilka former av ÀganderÀttsförbehÄll som finns i Sverige respektive i Tyskland samt vad som kÀnnetecknar dessa. Vidare undersöker författaren om de olika formerna av förbehÄll blir obligationsrÀttsligt respektive sakrÀttsligt giltiga nÀr saken, som omfattas dÀrav, exporteras frÄn Sverige till Tyskland respektive frÄn Tyskland till Sverige..
Terrorism : Ett hot mot Sverige?
Syftet med detta arbete Àr att fördjupa vÄra kunskaper om terrorism samt att ge lÀsaren en inblick i Àmnet och fÄ lite kunskap om hotbilden i Sverige samt vad Sverige har för resurser att möte terrorism. Första delen av arbetet försöker vi definiera vad terrorism Àr, beskriva olika organisationer redogöra för Sveriges definition av ordet terrorism. DÀrefter försöker vi förklara olika typer av terrorism som nationell, internationell, vÀnster, höger, stats, och religiös terrorism. NÀsta del av arbetet handlar om Sverige, dÀr vi berör terroristdÄd som utförts i Sverige samt hotbilden i Sverige nu och i framtiden. DÀrefter berör vi Sveriges beredskap och de olika myndigheter som Àr ansvariga i Sverige för arbetet mot terrorism.
En vapenexport i förÀndring. En studie i svensk vapenexportpoliti.
I denna uppsats görs en beskrivning av hur vapenexporten i Sverige utvecklats. Uppsatsen redogör för den policyförÀndring som skett i Sverige dÀr en allt mer positiv instÀllning till exporten blivit ett faktum. Under 1990 och 2000-talet har en annan sÀkerhetspolitisk inriktning tagits i Sverige som pÄverkat vÄr export av vapen. Man har valt att gÄ ifrÄn den tidigare neutralitetspolitiken dÀr Sverige vÀrnade om alliansfrihet för att i stÀllet göra Sverige ömsesidigt beroende av andra lÀnder. Detta beror pÄ att det idag stÀlls andra sÀkerhetspolitiska utmaningar för nationalstaterna som krÀver samarbete för att lösas pÄ effektivt sÀtt.
Vad lockar kineser till Sverige?
Kinas ekonomi blir allt starkare och i takt med det förbÀttras ocksÄ den kinesiska levnadsstandarden. FörbÀttringarna innebÀr att fler kineser har rÄd att resa utomlands och antalet kinesiska turister som reser utomlands ökar för varje Är. 2003 var Kina den fjÀrde största nationen i vÀrlden för utrikesresor. World Tourism Organisation uppskattar att Är 2020 kommer 100 miljoner kineser att resa utomlands. Sverige Àr Àn sÄ lÀnge en liten destination för kineser men det finns ett ökat intresse för de skandinaviska lÀnderna.
Mot en h?llbar framtid. Vilken roll kan metrobuss ha f?r framtidens mobilitet p? motortrafikleder i G?teborg, M?lndal och Partille?
Denna uppsats unders?ker hur inf?randet av metrobussar (Bus Rapid Transit, BRT) kan f?r?ndra motortrafikledernas roll inom G?teborgsregionens kollektivtrafiksystem, omfattande G?teborg, M?lndal och Partille (GMP). Syftet ?r att belysa planerares perspektiv p? metrobussarnas potential att fr?mja en h?llbar transportinfrastruktur. I en tid d?r h?llbara transportalternativ blir allt viktigare, utforskar studien hur metrobussar kan integreras i regionens befintliga system.
LÀssvÄrigheter i de tidiga Ärskurserna : En litteraturstudie kring lÀsinlÀrningsproblematik och framgÄngsrik undervisning i Ärskurs F-3
Syftet med denna litteraturstudie a?r att underso?ka hur la?ssva?righeter och la?sinla?rningsproblematik yttrar sig, samt hur framga?ngsrik undervisning organiseras med detta i a?tanke. Studiens resultat baseras pa? tidigare forskning och avser besvara fo?ljande forskningsfra?gor:Hur visar sig la?ssva?righeter i de fo?rsta a?rskurserna (fo?rskoleklass och grundskolans a?rskurs 1-3)?Hur kan la?rare arbeta fo?r att fo?rebygga uppkomsten av la?ssva?righeter och underla?tta fo?r elever med sa?dan problematik?Studien visar att la?ssva?righeter ga?r att uppta?cka redan hos barn i fo?rskoleklass och att det pa? sa? vis ga?r att fo?rutse hur la?sutvecklingen kommer att fortskrida. I de tidiga a?rskurserna kan sva?righeter bli synliga redan i den grundla?ggande la?stra?ningen och hindra eleven fra?n fortsatt utveckling.
"Hej hej, hÀr kommer jag!" : En studie om smÄ barns köns- och subjektskapande genom lek i förskolerummet
Vi har i den hÀr uppsatsen undersökt hur de yngsta barnen i förskolan skapar sig som könade subjekt genom lek i förskolans rum. För att undersöka detta har vi gjort videoobservationer pÄ en förskoleavdelning med barn i Äldern 1-3 Är. Inspirationen till de teoretiska perspektiven har framförallt kommit frÄn Hillevi Lenz Taguchis arbeten om feministisk poststrukturalism och begreppet intra-aktion. Intra-aktion syftar till förhÄllandet mellan mÀnniskor samt mellan mÀnniskor och materialitet, sÄ kallat icke-mÀnniskor.Genom att titta pÄ det inspelade materialet har vi valt ut ett antal situationer som transkribe-rats och nÀrlÀsts. PÄ sÄ sÀtt har markörer, avbrott, intensifiering och skiften i leken samt mel-lanrummet mellan barn och material kunnat synliggöras.
Frihet att vÀlja krig - Sverige och Nato i ett sÀkerhetspolitiskt perspektiv
För första gÄngen nÄgonsin arrangerar Sverige Är 2005 ett möte för lÀnder som ingÄr i Nato och Partnerskap för fred, PFF. Med utgÄngspunkt i detta fokuserar uppsatsen pÄ hur Sveriges nuvarande relation till Nato kan förstÄs, och pÄ möjligheterna för Sverige att stÄ neutral i hÀndelse av krig.Studien utgÄr frÄn utrikesminister Laila Freivalds officiella retorik om sÀkerhetspolitik under Är 2004 och 2005. Totalt analyseras fem tal med hjÀlp av tre teorier. Dessa behandlar Sverige som liten stat, Nato:s nya roll och den förÀndrade hotbilden samt utvecklingen av den svenska sÀkerhetspolitiken.Resultatet visar att Freivalds i sin retorik bortser frÄn att Sverige Àr ett litet land med begrÀnsat inflytande i den internationella politiken. Hon mÄlar upp en komplicerad och global hotbild som indirekt riktas mot Sverige, och ger en uppfattning av att Sverige Àr i behov av sÀkerhetspolitiskt samarbete.
Teknik i Sverige och England : En jÀmförelse mellan tvÄ teknikÀmnens framvÀxt
Syftet med arbetet Àr att beskriva och jÀmföra teknikÀmnet i Sverige och England. Syftet har varit att ta reda pÄ varför teknik blev ett obligatoriskt Àmne i de bÄda lÀnderna, hur teknikÀmnets bakgrund ser ut, samt hur teknikÀmnet ser ut idag i de bÄda lÀndernas kursplan. Orsakerna till att teknikÀmnet blev obligatoriskt var ungefÀr samma i Sverige och England, men olika skÀl var olika viktiga. I Sverige var det huvudsakliga skÀlet att öka den tekniska allmÀnbildningen. I England var det viktigast att öka teknikÀmnets status.
Dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Afrika : En rÀttslig analys om varför Sverige bör ingÄ skatteavtal med afrikanska stater - sÀrskilt fokus pÄ Sveriges skatteavtal med Sydafrika, Nigeria och Tunisien.
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om och varför Sverige bör ingÄ skatteavtal med afrikanska utvecklingslÀnder. Sverige Àr medlem i OECD och har en lÄng tradition av skatteavtal framför allt gentemot andra industrialiserade lÀnder. Afrikanska utvecklingslÀnder dÀremot har inte ett lika utvecklat skattesystem eller konkurrenskraftigt skatteavtalsnÀt och har andra förutsÀttningar Àn Sverige pÄ den globala marknaden. FrÄgan om varför skatteavtal behövs mellan Sverige och afrikanska u-lÀnder ska belysas genom dessa tvÄ vitt skilda perspektiv och utgÄngspunkter. Jag ifrÄgasÀtter Àven vilka incitament afrikanska stater har för att ingÄ skatteavtal med Sverige.
FörutsÀttningar för en ökad vÀrdepapperisering i Sverige
Syfte:Att klarlÀgga de grundlÀggande förutsÀttningarna för en ökad vÀrdepapperisering i Sverige. Metod:Vi har genomfört fyra kvalitativa intervjuer med experter inom omrÄdet. DÀr har vi skaffat oss grundlÀggande kunskaper och fÄngat deras Äsikter om förutsÀttningarna för vÀrdepapperisering i Sverige. SekundÀr data Àr framtagen för att utveckla referensramar kring centrala begrepp. Slutsats:Resultatet av empirin och teorin visar att förutsÀttningarna finns i Sverige.
Na?r borta blir hemma ? en kvalitativ studie om ungas upplevelser av att bli och vara familjehemsplacerade
Va?rt syfte har varit att underso?ka hur unga som placerats i familjehem fo?r fo?rsta ga?ngen da? de varit mellan 16-20 a?r upplevt att bli och vara placerade i familjehem samt hur de upplevt att detta har pa?verkat deras liv och utveckling i fra?ga om vardag, sociala relationer och autonomi. Pa? la?ngre sikt a?r fo?rhoppningen att va?r studie ska kunna bidra med kunskap kring vad en familjehemsplacering kan inneba?ra och vilka konsekvenser och resultat denna kan ge, och da?rmed vad som kan fo?rba?ttras, med hja?lp av de ungas sja?lvupplevda erfarenheter.Studien har gjorts utifra?n fem kvalitativa intervjuer med personer som de senaste a?ren avslutat familjehemsplaceringar. Intervjuerna var semistrukturerade och genomfo?rdes med hja?lp av en intervjuguide som var konstruerad utifra?n studiens fra?gesta?llningar.
"Att sÀtta Sverige pÄ kartan" : En jÀmförelse av tvÄ Sverige- representerande hemsidor
Olivia Simson, KGGC01, Karlstads universitet, Institutionen för SamhÀlls- och livsvetenskaper avd. för Geografi och Turism. Att sÀtta Sverige pÄ kartan - En jÀmförelse av tvÄ Sverigerepresenterande hemsidor.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hemsidorna för Svenska Institutet och Svensk Turism AB för att se vilka gemensamma nÀmnare dessa har och om nÄgon av dem redogör för geografiska regioner och pÄ vilket sÀtt om sÄ Àr fallet. Tonvikt har i litteraturstudierna lagts pÄ hur Sverige och svenskar beskrivs, vilken bild man försöker ge omvÀrlden av sig sjÀlva samt hur de geografiska regioner som finns i Sverige skiljer sig frÄn varandra. Skillnaderna mellan dessa regioner och orsaken till detta berörs ocksÄ. Empirin bestÄr av den information som ges pÄ nÀmnda hemsidor och hur dessa beskriver Sverige geografiskt. Svenska Institutet skildrar Sverige pÄ ett ÄterhÄllsamt sÀtt geografiskt.
Variation och samstÀmmighet : en studie om hur elever i musikklasser med körinriktning beskriver sÄng och sin egen röst
Elever i musikklasser med ko?rinriktning i grundskolan inga?r i en lokalt situerad musikkultur som a?r formad av traditioner med ro?tter i fo?rra seklets fo?rsta ha?lft. I denna tradition har konventioner om sa?ng med barn utvecklats. Undervisning i musikklasser sker i stora grupper men den enskilda eleven internaliserar kunskapen om att sjunga individuellt.