I följande uppsats jÀmförs bilden av "Sverige ? det nya matlandet" mellan Jordbruksverket och VisitSweden och hurvida den överensstÀmmer eller ej. Det empiriska materialet Àr baserat pÄ rapporter, pressmeddelanden och andra webb publikationer. Materialet analyseras sedan enligt en diskursanalys. Vi fann att bilden skiljer sig mellan de tvÄ aktörerna..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka den svenska flyktingpolitiken gentemot det ockuperade Norge under andra vÀrldskriget samt att ta reda pÄ hur mÄnga flyktingar som kom frÄn Norge till Sverige. Uppsatsen har bÄde en kvalitativ och en kvantitativ metod för att besvara syftet. Syftet ska besvaras med hjÀlp av litteratur frÄn norska och svenska författare samt med arkivmaterial frÄn Norrbottens minne. Andra vÀrldskriget bröt ut den 1 september 1939 nÀr Tyskland anföll Polen. I inledningen av kriget hade nazisterna med sin ledare Adolf Hitler stora framgÄngar.

Uppsatsens syfte Àr att beskriva och jÀmföra ett antal faktorer i revision mellan Iran och Sverige.I uppsatsen har den kvalitativa metoden med deduktiv ansatsen anvÀnds. Datainsamling till empirin har skett genom en djupintervju och med hjÀlp av författarens egna erfarenheter. Litteraturen som anvÀnds inom uppsatsen Àr frÀmst hÀmtade genom att studera relevanta lagar samt normgivande organs hemsidor rörande revision i Iran och Sverige.Studiens empiriska material bestÄr dels av primÀrdata som insamlats genom telefonintervju med en auktoriserad revisor dels av primÀrdata som baseras pÄ författarens egna erfarenheter.Den slutsats som man kan dra Àr att syftet med revisionen i Iran och Sverige Àr densamma avseende granskningen av företagets förvaltning och Ärsredovisningar. Den stora skillnaden Àr att revisionen i Sverige uppdateras kontinuerligt efter internationella standarder medan den geografiska lÀge och andra orsaker sÄsom krig och religion Àr viktiga faktorer som har pÄverkat revisions-utvecklingen i Iran under senare Är. Till sist kan man sÀga att det Àr mycket lÀttare för revisorer som kommer frÄn Iran att anpassa sig i Sverige Àn tvÀrtom..

De svenska storbankernas vinster Àr höga, till och med provocerande höga enligt finansminister Anders Borg. I Sverige domineras marknaden av de fyra sÄ kallade storbankerna; Handelsbanken, Nordea, Skandinaviska Enskilda Banken och Swedbank. Storbankerna visar hög lönsamhet och i samband med offentliggörandet av 2011 Ärs bokslut har en debatt tagit fart i media om huruvida denna höga lönsamhet Àr legitim eller ej. Syftet med utredningen Àr att, genom att undersöka den svenska bankstrukturen, förklara hur graden av koncentration pÄ den svenska bankmarknaden pÄverkar konkurrensen och hur dessa faktorer i sin tur pÄverkar de svenska bankernas prissÀttning och höga lönsamhet. För att se om den ovan nÀmnda situationen pÄ den svenska bankmarknaden Àr avvikande kommer jÀmförelser med andra europeiska lÀnder att genomföras och eventuella likheter och skillnader dem emellan att diskuteras.

Uppsatsen handlar om enpersonshushÄllen, deras utveckling och vilka samband denna utveckling har med andra variabler för samhÀllsutvecklingen. Syftet Àr att öka kunskapen kring hushÄllsutvecklingen för att ge underlag för en bÀttre planering av samhÀllet. Uppsatsen bygger pÄ bearbetning och analys av allmÀnt tillgÀngliga registerdata frÄn webbdatabaser. I uppsatsen uppmÀrksammas teorierna om andra demografiska transitionen och det konstateras att Sverige ligger, tillsammans med övriga nordiska lÀnder, tidigt i denna utveckling. För Sveriges har dock utvecklingen bromsats upp och de för transitionen karaktÀristiska variablerna har de senaste Ären i huvudsak inte förÀndrat sig.

Syftet med den hÀr studien Àr att skapa en modell för att öka förstÄelsen för etablering av kulturberoende produkter i andra kulturer genom att analysera samband mellan spridningsmekanismer, anpassningsmekanismer och upplevelser.DÄ begreppet kultur Àr brett har vi valt att avgrÀnsa studien till matkultur. Anledningen till detta Àr att Àmnet Àr aktuellt i Sverige dÄ regeringen Àmnar marknadsföra Sverige som ett ?matland?. För att Sverige ska betraktas som ett ?matland? krÀvs förstÄelse för etablering av kulturberoende produkter i andra kulturer.För att fÄ ett helhetsperspektiv av hur etablering av kulturberoende produkter gÄr till har empiri insamlats genom verklighetsbaserade exempel samt genom intervjuer med personer inom kultur och matindustrin.Vi har sett att det finns samband mellan spridningsmekanismer, anpassningsmekanismer och upplevelser.

Denna rapport Àr ett examensarbete som har genomförts i Kiruna pÄ SMC/Kulturgeografen, UmeÄ universitet. En viktig frÄga i Sverige idag Àr vad som hÀnder med befolkningsutvecklingen om fertiliteten stannar pÄ den lÄga nivÄ dÀr den befinner sig för nÀrvarande. Examensarbetets syfte var att som en förstudie undersöka och analysera fruktsamheten i Sverige 1991 och 1995 för olika boendemiljöer och olika regioner. Under 1991 var den summerade fruktsamheten hög i Sverige (2.1135) medan den var lÄg under 1995 (1.7083). Boendemiljön ?byar? Àr den miljö dÀr fruktsamheten har varit mest stabil.

Bakgrund: Migrationen ökar över hela vÀrlden. Sverige har, i likhet med andra lÀnder, förvandlats frÄn ett relativt homogent till ett multikulturellt samhÀlle. Varje kultur har sin syn pÄ hÀlsa och sjukdom. VÄrdpersonal uppger att de upplever stora svÄrigheter i mötet med patienter frÄn andra kulturer. Syfte: Denna studies syfte var att belysa hur sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter upplever mötet med patienter frÄn andra kulturer.

Syftet med min studie var att belysa och jÀmföra sprÄkpolitiken i Sverige ochTyskland med sÀrskilt fokus pÄ styrdokument som gÀller sprÄkundervisning avnyanlÀnda vuxna invandrare. FrÄgestÀllningarna som studien skulle besvara varföljande: Vad Àr det som anges i den nationella lagstiftningen om den enskildestillgÄng till sprÄk bÄde vad gÀller modersmÄl och andra sprÄk? Hur organiserasundervisningen i andrasprÄk för vuxna nyanlÀnda i Sverige respektive Tyskland?Vilka likheter och skillnader finns mellan Tyskland och Sverige vad gÀllerorganisation av andrasprÄksutbildning för nyanlÀnda vuxna?Jag anvÀnde mig av en kvalitativ metod, dÀr materialurvalet bestod av tyska ochsvenska lagtexter inom relevant omrÄde.Resultatet visade att Sveriges sprÄklag garanterar den enskildes tillgÄng till sprÄk bÄdevad gÀller modersmÄl och annat sprÄk Àn modersmÄl. Tyskland saknar sprÄklag, somtyder pÄ att Tyskland inte kÀnner behovet av att reglera det tyska sprÄket i förhÄllandetill andra sprÄk. Tyska Àr ett starkt sprÄk inom ett nationellt och internationelltsammanhang.

1993 skrev Sverige under FNs konvention för biologisk mÄngfald, vilket Àr ett juridiskt dokument som innebÀr att Sverige har förbundit sig att bevara och hÄllbart bruka denbiologiska mÄngfalden. Som en uppföljning till detta antogs Programmet för Odlad MÄngfald, POM. Andra aktörer i bevarandet av vÀxtgenetiska resurser Àr CBM, Jordbruksverket, NordGen, klonarkiven och SLU. Som en del i arbetet med att bevara den biologiska mÄngfalden, odlas material av vegetativt förökade vÀxtslag i genbanker.En utredning av betydelsen av dessa genbanker i Sverige Àr huvudsyftet med mitt examensarbete. Tre olika perspektiv redovisas och diskuteras; 1) Bevara för framtida vÀxtförÀdling/nyttoperspektivet, 2) Bevara för historiska och kulturella intressen, och 3) Bevara för etiska och existentiella vÀrden.

Det finns en stor efterfrÄgan pÄ fÀrskt lammkött Äret runt i Sverige och det krÀvs dÀrför en allt mer intensiv uppfödning av lamm. Det krÀvs dÀrför en allt mer intensiv uppfödning av lamm i Sverige under vintern och vÄren. Lammen ska vÀxa fort för att ha en sÄ effektiv produktion som möjligt men ÀndÄ behÄlla de slaktkroppsegenskaper som efterfrÄgas av konsumenterna. Intensiv lammproduktion krÀver ett energirikt foder som samtidigt resulterar i en bra fodereffektivitet hos lammen. Majs Àr idag en gröda som odlas allt mer i Sverige.

Under Äret 2006 exporterades krigsmateriel frÄn Sverige för nÀrmare 10,4 miljarder kronor. MottagarlÀnder av krigsmateriel frÄn Sverige under det Äret var bland annat Sydafrika, Pakistan och USA.Detta kan ses pÄ olika sÀtt. Vissa ser pÄ detta som ett sÀtt att bland annat höja Sveriges teknologiska status. Detta, menar dem, bidrar sÄledes till att frÀmja en framtida sÀkerhet för Sverige, vilket Àr en av huvudriktlinjerna för svensk krigsmaterielexport. Andra aktörer, Ä andra sidan, ifrÄgasÀtter det moraliska i att samarbeta med lÀnder vilka befinner sig i en eller flera vÀpnade konflikter, vilket strider mot en annan av dessa riktlinjer för denna exportform.

PÄ senare Är har allt fler kineser kommit till Sverige för att arbeta eller studera samtidigt som allt fler svenskar sökt sig till Kina. I mötet mellan kineser och svenskar kan ibland kulturella skillnader göra det svÄrt för oss att förstÄ hur motparten menar. Syftet med den hÀr examensuppsatsen Àr att ta reda pÄ hur kineser tÀnker om att vara kineser, hur de tror att andra folk ser pÄ Kina och hur vistelsen i Sverige har pÄverkat hur de betraktar sin kinesiska identitet. Studien bygger pÄ en kvalitativ intervjuundersökning med tio kineser som i vuxen Älder utvandrat till Sverige frÄn Kina. Av resultaten framkommer deltagarnas ofta motsÀgelsefulla syn pÄ att vara kineser, hur de pendlar mellan nationell stolthet och jÀmförelser med omvÀrlden till det egna landets nackdel, alternativt tillskriver omvÀrlden en nedsÀttande syn pÄ Kina.

Sammanfattning I denna uppsats presenteras en kvalitativ studie som syftar till att undersöka invandrarungdomars identitetskonstruktion och hur ungdomar som vÀxer upp med inflytande av tvÄ kulturer sjÀlv beskriver kÀnslan av tillhörighet i förhÄllande till sitt tidigare hemland respektive Sverige. Problemformuleringen syftar till att besvara frÄgor om hur ungdomarna ser pÄ sin identitet och hur det formas i kulturmötet? Vidare undersöker vi var ungdomarna har sin tillhörighet och vad det beror pÄ? Vi genomförde fem intervjuer med invandrarungdomar i Äldrarna 22-26 Är. Gemensamt för dessa intervjupersoner Àr att de alla kom till Sverige i en tidig Älder. Resultaten frÄn vÄr studie visar att samtliga intervjupersoner har utvecklat en tillhörighetskÀnsla till bÄde Sverige och till sitt ursprungsland.

Studie över barnförflyttningen mellan Finland och Sverige under Vinterkriget och FortsÀttningskriget.