Språkpolitik i Sverige och Tyskland
En kontrastiv studie med fokus på organisation av andraspråksundervisning för nyanlända vuxna invandrare
Syftet med min studie var att belysa och jämföra språkpolitiken i Sverige ochTyskland med särskilt fokus på styrdokument som gäller språkundervisning avnyanlända vuxna invandrare. Frågeställningarna som studien skulle besvara varföljande: Vad är det som anges i den nationella lagstiftningen om den enskildestillgång till språk både vad gäller modersmål och andra språk? Hur organiserasundervisningen i andraspråk för vuxna nyanlända i Sverige respektive Tyskland?Vilka likheter och skillnader finns mellan Tyskland och Sverige vad gällerorganisation av andraspråksutbildning för nyanlända vuxna?Jag använde mig av en kvalitativ metod, där materialurvalet bestod av tyska ochsvenska lagtexter inom relevant område.Resultatet visade att Sveriges språklag garanterar den enskildes tillgång till språk bådevad gäller modersmål och annat språk än modersmål. Tyskland saknar språklag, somtyder på att Tyskland inte känner behovet av att reglera det tyska språket i förhållandetill andra språk. Tyska är ett starkt språk inom ett nationellt och internationelltsammanhang. Undervisningen för nyanlända vuxna invandrare förankras i Sverigeoch Tyskland genom lagstiftning, dock finns mer olikheter än likheter när man jämförparagrafernas innehåll. Medan Sverige påvisar pedagogiska drag i förordningen kringSFI samt obegränsat tillgänglighet utmärker sig den tyska integrationskursen genomspråkideologi. Detta sker i form av språktest som förutsättning för tilldelning avmedborgarskap samt begränsningar i rätten att delta.