This thesis explores how the Swedish magazine Morgonbris depicted women's new roles in the workforce during World War I and whether these depictions challenged or upheld contemporary gender structures. The study addresses two main questions, how Morgonbris portrayed women's new roles in the workforce and how this portrayal challenged or upheld contemporary gender structures. And also how the magazine integrated the ideal of respectability to engage and mobilize female workers, analyzed through Ronny Ambj?rnsson's descriptions of respectability ideals. Using Hirdman's gender system theory, which examines the maintenance of gender power structures through separation and hierarchy, and Ambj?rnsson's work on respectability ideals, the study employs a qualitative content analysis of articles from Morgonbris during the war years. By identifying and analyzing expressions of class and respectability ideals, the research uncovers strategies used to engage and mobilize female workers. The results show that Morgonbris portrayed women's entry into traditionally male-dominated labor sectors as a significant shift that challenged established gender roles.

I denna uppsats görs en beskrivning av hur vapenexporten i Sverige utvecklats. Uppsatsen redogör för den policyförÀndring som skett i Sverige dÀr en allt mer positiv instÀllning till exporten blivit ett faktum. Under 1990 och 2000-talet har en annan sÀkerhetspolitisk inriktning tagits i Sverige som pÄverkat vÄr export av vapen. Man har valt att gÄ ifrÄn den tidigare neutralitetspolitiken dÀr Sverige vÀrnade om alliansfrihet för att i stÀllet göra Sverige ömsesidigt beroende av andra lÀnder. Detta beror pÄ att det idag stÀlls andra sÀkerhetspolitiska utmaningar för nationalstaterna som krÀver samarbete för att lösas pÄ effektivt sÀtt.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om och varför Sverige bör ingÄ skatteavtal med afrikanska utvecklingslÀnder. Sverige Àr medlem i OECD och har en lÄng tradition av skatteavtal framför allt gentemot andra industrialiserade lÀnder. Afrikanska utvecklingslÀnder dÀremot har inte ett lika utvecklat skattesystem eller konkurrenskraftigt skatteavtalsnÀt och har andra förutsÀttningar Àn Sverige pÄ den globala marknaden. FrÄgan om varför skatteavtal behövs mellan Sverige och afrikanska u-lÀnder ska belysas genom dessa tvÄ vitt skilda perspektiv och utgÄngspunkter. Jag ifrÄgasÀtter Àven vilka incitament afrikanska stater har för att ingÄ skatteavtal med Sverige.

Det allra mest kÀnda slÀktet inom familjen Taxaceae Àr Taxus, men förutom den finns Àven flera andra mindre kÀnda slÀkten. De flesta arterna inom dessa slÀkten Àr sÀllsynta i Sverige och vÀldigt lite information finns om dem pÄ svenska. I detta arbete beskrivs vÀxternas morfologi och deras geografiska utbredningsomrÄden tas upp. Genom jÀmförelser av klimattabeller samt zonangivelser som stÄr i olika litteraturer ges förslag om hur dessa arter skulle kunna anvÀndas i Sverige. En utav arterna, Austrotaxus spicata, passar bÀst som rumsvÀxt pÄ grund av sitt sydliga utbredningsomrÄde i Nya Kaledonien, andra arter som Torreya jackii bör kanske inte stÄ kallare Àn i ett inglasat uterum, medan Pseudotaxus chienii med sina sagolika vita arillusar borde provodlas pÄ friland i skyddade lÀgen eftersom den odlas i Holland, kanske Àr den ocksÄ odlingsbar i Sverige. Provodlingar bör göras pÄ samtliga arter som inte vÀxer i Sverige sÄ att en riktig hÀrdighetsbedömning ska kunna göras..

Syftet med denna studie har varit att jÀmföra val och uppbyggnad av nyckeltal mellan Specialfastigheter Sverige AB och andra fastighetsbolag, för att finna eventuella förbÀttringsförslag.Studien har frÀmst baserats pÄ företagens Ärsredovisningar, dÀr komplettering har gjorts genom kontakt med personer pÄ företagen. Utformningen av referensramen grundar sig pÄ böcker och artiklar inom nyckeltalsomrÄdet samt fastighetsbranschen.Det har visat sig att Specialfastigheters val och berÀkningar av nyckeltal skiljer sig mot andra fastighetsbolag. Skillnaderna Àr dock ej markanta. FörbÀttringar som kan göras Àr att reducera antalet nyckeltal samt att införa kompletta berÀkningar och utökade definitioner av dessa. Viss justering av berÀkningarna kan Àven göras för att bÀttre stÀmma överens med andra fastighetsbolag..

Denna uppsats Àmnar undersöka om och hur den strukturella vardagsrasismen upplevs av afrikaner i Sverige. Stor fokus ligger pÄ att undersöka diskriminering i Sverige vilket leder till att orsaken till diskriminering, rasism, inte fÄr det utrymme som den behöver. Detta har dock sina nackdelar dÄ man riskerar att genom detta inte erkÀnna förekomsten av den rasism som finns i vÄrt samhÀlle i dagens Sverige. Genom en kvalitativ studie med djupintervjuer har jag i denna uppsats lyft fram upplevelsen av den strukturella vardagsrasismen. Den teoretiska bakgrunden för detta har varit social konstruktivism samt en "vi och de andra" uppdelning som lÀgger grunden för kategorisering och stigmatisering av de andra som sedan kan leda till rasistiska Äsikter.

Syftet med uppsatsen Àr att utreda hur Sverige kan fÄ del av information frÄn skatteparadis om subjekt som Àr skattskyldiga i Sverige. Mer specifikt behandlas i uppsatsen hur Sverige med hjÀlp av OECD:s modell för informationsutbyte utformar informationsutbytesavtal med skatteparadis. Problemformuleringen lyder:I vilken utstrÀckning Àr det möjligt för Sverige att med hjÀlp av informationsutbytesavtal uppnÄ ett effektivt informationsutbyte med skatteparadis?.

Uppsatsen undersöker hur bildmagasinet Se valde att portrĂ€ttera den svenska identiteten under andra vĂ€rldskriget, genom att analysera bilderna i tidskriften med hjĂ€lp av Mral och Olinders bok Bildens retorik i journalistiken, boken behandlar fotografiers roll i journalistiken och presenterar relevanta begrepp för bildanalys. Återkopplingen till den svenska identiteten har undersökts utifrĂ„n Gaunt, Löfgren och Fazlhashemis begreppshantering om nationell identitet. Gaunt och Löfgren gĂ„r i boken Myter om svensken igenom hur de svenska kulturella vĂ€rderingarna föds, var de kommer ifrĂ„n och vad de egentligen betyder. I antalogin Sverige och de andra visar Fazlhashemi hur man portrĂ€tterar andra kulturer genom att stĂ€lla den i motsats till sin egen kultur. Det material av Se som uppsatsen bygger pĂ„ Ă€r Ă„rgĂ„ngarna 1939, 1942 samt 1944-1945, det vill sĂ€ga under upprustningen, krigets mitt och slutligen det sista krigsĂ„ret.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka flyktingrÀttsrörelsen i Sverige ur ett motstÄndsperspektiv för att kunna kartlÀgga motstÄndsmetoder, svara pÄ vad som utgör motmakten mot vilken motstÄndet riktas samt visa vilken roll rörelsen anser sig ha. Uppsatsen bygger pÄ fem intervjuer med personer som Àr engagerade i nÄgra av rörelsens grupper, samt pÄ litteraturstudier. Litteraturen kring rörelsen i Sverige har varit mycket bristfÀllig och dÀrför Àr min uppsats fokus motiverad. Uppsatsen har fallit inom ramarna för motstÄndsforskning men ocksÄ anvÀnt sig av teorier utvecklade i maktforskning och forskning pÄ sociala rörelser.Studien visar att flyktingrÀttsrörelsen i Sverige Àr en heterogen rörelse med en bred repertoar av praktiker och strategier för motstÄnd, vilka jag har kategoriserat i en motstÄndstypologi. Flera metoder sammanfaller med metoder som beskrivits i studier av motsvarande rörelser i andra lÀnder.

Under 1930-talet och fram till andra vÀrldskrigets slut framtrÀdde auktoritÀra ideologier i det politiska livet i Sverige och Norrbotten. Syftet med denna uppsats Àr att granska dessa ideologiers utbredning och vÀljarstöd, med tyngdpunkt pÄ nationalsocialismen, i Sverige i stort och sedan i Norrbotten och i PiteÄbygden under denna tid. Jag granskar Àven kommunismens utbredning i Sverige samt undersöker hur stort stöd de hade bland vÀljarkÄren i Norrbotten och i PiteÄbygden. Jag har rÀknat antalet medlemmar/anhÀngare av nationalsocialismen i Norrbotten som finns registrerade i medlemslistor och partimatriklar och jÀmfört dessa siffror med Sverige i stort vid denna tid. Detta kan dock bara ge en övergripande bild av antalet medlemmar dÄ det inte finns nÄgra fullstÀndiga matriklar över partimedlemmar, med undantag för ett parti, utan endast listor pÄ de "obligatoriska" jul- och nyÄrshÀlsningar som anhÀngarna skickade in till partiernas tidningar för att visa sitt stöd.

Titel: ObegrĂ€nsat skattskyldig vid utflyttning frĂ„n SverigeÄmne/kurs: BeskattningsrĂ€tt, Examensarbete, HA6035, 15 HPFörfattare: Adnan ElkazHandledare: Bengt ÅkessonNyckelord: ObegrĂ€nsat skattskyldig, VĂ€sentlig anknytning, AnknytningsmomentSyftet med uppsatsen Ă€r att undersöka nĂ€r en person blir obegrĂ€nsat skattskyldig trots att han Ă€r utflyttad frĂ„n Sverige. Uppsatsen behandlar vĂ€sentlig anknytning som Ă€r ett centralt begrepp. En person blir obegrĂ€nsat skattskyldig i Sverige efter utflyttningen om han har vĂ€sentlig anknytning hit. För att ge uppsatsen en helhetsbild har jag Ă€ven tagit upp de fall dĂ€r personen inte fĂ„r vĂ€sentlig anknytning till Sverige och dĂ€rmed inte Ă€r obegrĂ€nsat skattskyldig hĂ€r.En person som Ă€r bosatt utomlands, men som tidigare har varit bosatt i Sverige och som fortfarande har vĂ€sentlig anknytning hit Ă€r obegrĂ€nsat skattskyldig i Sverige. DĂ„ Ă€r han skattskyldig för samtliga sina inkomster, oavsett varifrĂ„n dessa kommer.

DĂ„ bistĂ„nd i mĂ„nga fall inte fungerat som förvĂ€ntat har det bildats stark kritik dĂ€r man menar att det Ă€r ineffektivt. En del av bistĂ„ndsforskningen tittar pĂ„ vilka faktorer som kan göra bistĂ„ndet effektivare.Debatten har resulterat i att man i Sverige Ă„r 2007 genomförde en Landfokusering dĂ€r valde man ut 33 lĂ€nder för fortsatt samarbete. År 2011 har dock ingen större skillnad skett i hur mĂ„nga lĂ€nder Sverige ger bistĂ„nd till. I den hĂ€r uppsatsen genomförs en ekonometrisk tvĂ€rsnittsanalys dĂ€r jag vill studera sambandet mellan storleken pĂ„ bistĂ„ndet Ă„r 2011 och ett antal förklarande variabler.Mitt resultat indikerar att Sverige ger mycket till lĂ€nder som redan fĂ„r mycket bistĂ„nd av andra. Resultatet visar Ă€ven att Sverige ger mer till de 33 utvalda samarbetslĂ€nderna Ă€n övriga bistĂ„ndsmottagare..

De svenska storbankernas vinster Àr höga, till och med provocerande höga enligt finansminister Anders Borg. I Sverige domineras marknaden av de fyra sÄ kallade storbankerna; Handelsbanken, Nordea, Skandinaviska Enskilda Banken och Swedbank. Storbankerna visar hög lönsamhet och i samband med offentliggörandet av 2011 Ärs bokslut har en debatt tagit fart i media om huruvida denna höga lönsamhet Àr legitim eller ej. Syftet med utredningen Àr att, genom att undersöka den svenska bankstrukturen, förklara hur graden av koncentration pÄ den svenska bankmarknaden pÄverkar konkurrensen och hur dessa faktorer i sin tur pÄverkar de svenska bankernas prissÀttning och höga lönsamhet. För att se om den ovan nÀmnda situationen pÄ den svenska bankmarknaden Àr avvikande kommer jÀmförelser med andra europeiska lÀnder att genomföras och eventuella likheter och skillnader dem emellan att diskuteras.

DĂ„ bistĂ„nd i mĂ„nga fall inte fungerat som förvĂ€ntat har det bildats stark kritik dĂ€r man menar att det Ă€r ineffektivt. En del av bistĂ„ndsforskningen tittar pĂ„ vilka faktorer som kan göra bistĂ„ndet effektivare.Debatten har resulterat i att man i Sverige Ă„r 2007 genomförde en Landfokusering dĂ€r valde man ut 33 lĂ€nder för fortsatt samarbete. År 2011 har dock ingen större skillnad skett i hur mĂ„nga lĂ€nder Sverige ger bistĂ„nd till. I den hĂ€r uppsatsen genomförs en ekonometrisk tvĂ€rsnittsanalys dĂ€r jag vill studera sambandet mellan storleken pĂ„ bistĂ„ndet Ă„r 2011 och ett antal förklarande variabler.Mitt resultat indikerar att Sverige ger mycket till lĂ€nder som redan fĂ„r mycket bistĂ„nd av andra. Resultatet visar Ă€ven att Sverige ger mer till de 33 utvalda samarbetslĂ€nderna Ă€n övriga bistĂ„ndsmottagare..

Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att fÄ en bild av yezidiernas religion och deras liv i exil. Hur yezidier ser pÄ sin identitet och möjlighet att utöva sin religion i Sverige. I uppsatsen finns en kort forskningsöversikt av de centrala delarna i yezidismen. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag anvÀnt kvalitativ intervju som metod. Undersökningen Àr gjord i form av djupintervjuer med yezidier bosatta i HÀssleholms kommun.