VÄrt syfte med denna undersökning Àr att ta reda pÄ om, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt det sker röstförÀndringar under barns fria rollekar, om det finns nÄgra genusskillnader i dessa eventuella röstförÀndringar samt vilken betydelse röstförÀndringarna har för barns lek- och sprÄkutveckling. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa observationer och intervjuer. Resultatet tyder pÄ att barn förÀndrar sina röster vid fri rollek dÄ de gÄr in i en annan roll och talar som den aktuella rollen krÀver. RöstförÀndringarna kan bestÄ av olika dialekter, tonfall och tonlÀgen samt ljus respektive mörk röst. De genusskillnaderna vi fÄtt fram Àr att pojkar Àr mer högljudda och anvÀnder sig av mer ljudeffekter medan flickorna pratar med en ljusare röst. Barnens röstförÀndringar har stor betydelse i sammanhanget eftersom det, enligt vÄr undersökning, var vad som i första hand utvecklade lekarna.

Tidigare forskning kring tolkarbetet visar att tolkyrket har utvecklats och spelar en viktig roll i samhÀllet. Tolkarbetet anses vara en stressframkallande aktivitet. En tolk genomför en kommunikation mellan tvÄ partner som inte tillÀmpar samma sprÄk. Kulturtolk förklarar informationen mer djupgÄende medan kontakttolken tolkar endast det som sÀgs utan vidare förklaring. Syftet med studien var att undersöka hur kontakttolkar och kulturtolkar upplever sina arbeten.

Syftet med denna uppsats var att undersöka tydligheten i den tidigare kursplanen för Svenska A i Lpf94 och den nya kursplanen för Svenska 1 i Gy11 i en jÀmförande studie samt att undersöka hur svensklÀrare pÄ gymnasiet upplever skillnader i tydlighet i kursplanerna för Svenska 1 och Svenska A. Den valda metoden för studien var komparativ textanalys och kvalitativ intervjustudie dÀr tre gymnasielÀrare ingick. Resultatet för studien visade att kursplanen för Svenska 1 Àr nÄgot tydligare gÀllande disposition, kravformulering och innehÄllsbeskrivning av kursen. BÄda kursplanerna visar pÄ exempel pÄ vaga formuleringar som lÀmnar utrymme för tolkning. LÀrarnas uppfattning av kursplanerna Àr att kursplanen för Svenska 1 Àr nÄgot tydligare Àn kursplanen för Svenska A samt att arbetet med betygsÀttning och bedömning kommer att underlÀttas i och med den nya kursplanen Svenska 1..

Den hÀr uppsatsen behandlar attityden till och anvÀndningen av den egna dialekten hos högstadieelever pÄ en skola i Lycksele i södra Lappland, VÀsterbottens lÀn. Eleverna fick svara pÄ en enkÀt och ett antal blev dÀrefter inspelade. Inspelningarna transkriberades och analyserades med hÀnsyn till dialektala drag. Resultatet blev att det fanns skillnader mellan pojkars och flickors anvÀndning av dialekt, och Àven mellan elever som sökt ett teoretiskt och elever som sökt ett praktiskt program pÄ gymnasiet. Av de inspelade eleverna var det en som sa sig tala dialekt utan att göra det, och en som talade vÀldigt mycket dialekt men som ville sluta. Mina slutsatser Àr att ungdomarnas framtidsplaner pÄverkar anvÀndningen av dialekt, och framtidsplaner mÀttes i val av gymnasieprogram och om det fanns en önskan att stanna pÄ eller lÀmna orten. I slutÀnden Àr det individerna sjÀlva som avgör om de vill fortsÀtta tala dialekt eller inte.

Syftet med föreliggande undersökning har varit att analysera de övergripande mÄlen för svenska som andrasprÄks- och svenskundervisningen pÄ svensk gymnasieskola, kunskapskraven för kurserna Svenska som andrasprÄk 1 och Svenska 1 samt frÄgor ur ett lÀromedel för respektive kurs. De lÀromedel som har analyserats Àr Svenska etc.: kursbok i svenska och svenska som andrasprÄk (2006) samt Svenska rum 1 (2012). Objekten har analyserats genom att de har kategoriserats in i Jim Cummins Modell för andrasprÄkselevernas sprÄk- och kunskapsutveckling (Holmegaard & Wikström, 2004. s.545). Detta för att svara pÄ frÄgan ?GÄr det att samordna undervisning som uppfyller mÄl och kunskapskrav för Àmnena svenska som andrasprÄk och svenska enligt Gy11??.

En undersökning och jÀmförelse om pÄ vilka grunder tvÄ skolor har valt att organisera Àmnet svenska som andrasprÄk och hur det gynnar elever med annat modersmÄl Àn svenska, samt vilken Àmneskompetens som krÀvs för att bedöma, möta och undervisa elever med annat modersmÄl Àn svenska..

Bildpedagogik.

Genom analys av grammatiken i tal av Walter Erkas, bördig frÄn den estlandssvenska ön Odensholm, har jag i denna uppsats försökt göra en översiktlig men ÀndÄ sÄ heltÀckande beskrivning som möjligt av den sprÄkliga strukturen i detta mÄl. FramtrÀdande drag i denna har varit böjning av substantiv och adjektiv i tre genus samt pluralböjning av verb. SÄvÀl Älderdomliga som nyskapande grammatiska drag har framtrÀtt i talet och sÄledes tycks mÄlet kunna studeras utifrÄn flera perspektiv. Vid sidan av grammatiken har jag analyserat Walter Erkas uttal och dessa analyser tillsammans har lett mig till slutsatsen att de flesta estlandssvenska dragen har varit förhÄllandevis vÀl bevarade i dennes sprÄkbruk, trots lÄng tid med standardsvenska som vardagssprÄk.   Slutligen har en jÀmförelse mellan Walter Erkas tal pÄ holmbomÄl och tal pÄ nÀrliggande estlandssvenska dialekter gjorts för att finna sÀrskiljande drag för holmbomÄlet. Jag har inte kunnat dra nÄgra helt sÀkra slutsatser av denna jÀmförelse, men en rad antydningar med olika starka belÀgg har framkommit, vilka möjligen och förhoppningsvis kan öppna upp för vidare studier.

This paper examines dialect as a rhetorical means of persuasion. A survey containing inquires about four different Swedish dialects have been handed out mainly in Södertörn University and Stockholm University, in order to research the values and connotations of theese dialects. The four chosen dialects are as following: Göteborgska, Stockholmska, NorrlÀndska and SkÄnska. The results of the survey are processed and compiled to see which attitudes these values and connotations may indicate to each dialect. These attitudes and values are then discussed in correlation with five rhetorical theories: Attitude as a means of persuation, Ethos, Persona, Rhetorical Agency and Pierre Bourdieu?s theory of Field and Habitus.

Ibland anvÀnds i tvÄ dialekter olika ord för samma sak. Syftet med denna studie Àr att visa vad somkan automatiseras i sökandet efter ord-isoglosser. Detta undersöks genom att skriva och utvÀrdera ettprogram som genom att analasyera bloggtext söker efter ordisoglosser i Sverige. En isogloss Àr engeografisk grÀns mellan tvÄ olika sprÄkliga egenskaper, till exempel prosodi eller betoning, eller som idetta fall ord. Programmet mappar skribentens kommun till orden frÄn bloggtexterna i en databas.

Genom analys av grammatiken i tal av Walter Erkas, bördig frÄn den estlandssvenska ön Odensholm, har jag i denna uppsats försökt göra en översiktlig men ÀndÄ sÄ heltÀckande beskrivning som möjligt av den sprÄkliga strukturen i detta mÄl. FramtrÀdande drag i denna har varit böjning av substantiv och adjektiv i tre genus samt pluralböjning av verb. SÄvÀl Älderdomliga som nyskapande grammatiska drag har framtrÀtt i talet och sÄledes tycks mÄlet kunna studeras utifrÄn flera perspektiv. Vid sidan av grammatiken har jag analyserat Walter Erkas uttal och dessa analyser tillsammans har lett mig till slutsatsen att de flesta estlandssvenska dragen har varit förhÄllandevis vÀl bevarade i dennes sprÄkbruk, trots lÄng tid med standardsvenska som vardagssprÄk.   Slutligen har en jÀmförelse mellan Walter Erkas tal pÄ holmbomÄl och tal pÄ nÀrliggande estlandssvenska dialekter gjorts för att finna sÀrskiljande drag för holmbomÄlet. Jag har inte kunnat dra nÄgra helt sÀkra slutsatser av denna jÀmförelse, men en rad antydningar med olika starka belÀgg har framkommit, vilka möjligen och förhoppningsvis kan öppna upp för vidare studier.

Syfte. Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ vem den svenska journaliststudenten Àr samt att fÄ en bild av vilka journalister arbetsmarknaden letar efter..

Specialarbete, 15 hpSvenska som andrasprÄk, fördjupningskurs SSA133Vt 2012Handledare: Hans LandqvistExaminator: Rakel Johnson.

SammandragSyftet med denna studie Àr att belysa och fÄ kunskap om inlÀrningsprocessen av andrasprÄk nÀr de Àger rum genom Àmnet svenska. Jag vill kartlÀgga vad det innebÀr att lÀra sig ett andra sprÄk samt hur det kan gÄ till. Undersökningen utgÄr ifrÄn intervjuer med lÀrare i Àmnet svenska och visar vilken syn samt vilka erfarenheter av omrÄde de har. Syftet Àr att ge en översikt med förbÀttring för elever med svenska som andrasprÄk. Nyckelord: InlÀrningsstilar, sprÄkinlÀrning, svenska som andrasprÄk..

Med hjÀlp av intervjuer av sex pedagoger pÄ en mÄngkulturell skola i Malmö har jag undersökt synen pÄ Àmnet svenska som andrasprÄk. Jag har med hjÀlp av dessa sex personer haft ambitionen att skapa en bild av hur man arbetar med svenska som andrasprÄk pÄ en skola. En bidragande faktor till min undersökning Àr det ökande antalet barn med annat modersmÄl Àn svenska som uppstÄtt i mitt undersökningsomrÄde. Som utgÄngspunkt har jag anvÀnt mig av Skolverkets lÀgesbedömning 2005, dÀr anmÀrkningar finns angÄende brister i hur undervisningen i svenska som andrasprÄk bedrivs..