Syftet med vår undersökning är att se till hur pedagoger resonerar kring och definierar läs-och skrivsvårigheter samt begreppet integrering för att därigenom se till de didaktiska val som pedagogerna gör vid litteraturundervisningen för elever med läs- och skrivsvårigheter. Metoden vi valt för att undersöka om och i så fall hur lärare anpassar och fokuserar litteraturundervisningen är kvalitativa intervjuer. Två av våra informanter är lärare i svenska, en är specialpedagog och en är speciallärare. Resultatet visade att företeelsen läs- och skrivsvårigheter och integreringsbegreppet tolkas på skilda vis beroende på lärarens egna erfarenheter, övertygelser och subjektiva tolkningar. Resonemangen kring läs- och skrivsvårigheter samt integrering kom att utgöra en fingervisning för vilka didaktiska val pedagogerna gjorde i sin undervisning och hur den egna organisationen var utformad.

Det här examensarbetet handlar om fysiska aktiviteter i fyra förskolor. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förskollärare designar verksamhet i fysiska aktiviteter för förskolebarn. De övergripande frågorna som ligger till grund för detta arbete är vad fysiska aktiviteter i förskola kan vara och vilka förutsättningar för fysiska aktiviteter förskollärare skapar inom området fysisk aktivitet. Examensarbetes teoretiska utgångspunkt är det designteoretiska perspektivet som fokuserar sig på frågor som hur, på vilket sätt och med hjälp av vilka medel ges kunskapen form. Undersökningen genomfördes med hjälp av strukturerade intervjuer med sex förskollärare.

Denna studie syftar till att undersöka om det föreligger skillnader i inlärningsstilar mellan blivande psykoterapeuter med psykodynamisk respektive kognitiv beteendeinriktad inriktning. Undersökningsdeltagarna utgjordes av samtliga studenter i de två första årgångarna på Stockholms universitets psykologiska institutions psykoterapeututbildning. Studenter på psykoterapeututbildningen kan välja mellan antingen kognitiv beteendeinriktad terapi eller psykodynamisk psykoterapi. I syfte att kartlägga eventuella skillnader mellan studenterna på de två olika inriktningarna användes två versioner av David Kolbs Learning Style Inventory. Resultatet av undersökningen visade på tydliga skillnader mellan terapeuter med olika inriktning.

Kurs: 2FE73E, Examensarbete i företagsekonomi med inriktning marknadsföring, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet.Författare: Johanna Liikamaa & Erika GustafssonHandledare: Leif MarcussonExaminator: Richard OwusuUppsatsens titel: Förtroendeskapande mellan företag och kunder: en kvalitativ studie om hur sex svenska företag ser på förtroendeskapande gentemot kunder.Forskningsfråga: Hur arbetar svenska tjänsteföretag med förtroendeskapande gentemot kunder och potentiella kunder?Syfte: Syftet med denna uppsats är att bidra med en undersökning kring förtroendeskapande gentemot kunder. Vi har två delsyften, vilka är att klargöra och analysera hur företagen arbetar med kundrelationer och lojalitet.Metod: Studien baseras på kvalitativ metod, datainsamlingen har skett genom öppna telefonintervjuer med sex företrädare från företag. Resultat: Genom studiens intervjuer och dess resultat har vi kommit fram till att företag är beroende av förtroende från deras kunder. Våra informanter har återgett att förtroendeskapandeåtgärder är värt mycket och att utan förtroende kommer man inte långt i sitt arbete. Detta beror troligen på att det inte enbart är produkten eller tjänsten som står i fokus utan ?hela paketet? i form av service och förtroendeskapande åtgärder med mera.

AB Svenska Spel innehar ett statligt reglerat monopol på den svenska marknaden för vadslagning på idrott (undantaget trav- och galoppsport). Ny teknik hotar emellertid spelmarknadsregleringen då en ny alternativ spelmarknad etablerats på Internet. Syftet med uppsatsen är att analysera den svenska marknaden för sportvadslagning samt undersöka huruvida marknaden har förändrats i och med framväxten av en global Internetspelmarknad. Metoden som används är att jämföra spelvillkoren hos Svenska Spel med två aktörer på den interaktiva spelmarknaden för att därmed söka svara på huruvida Svenska Spel tar ut ett överpris för sina produkter. Dessutom görs en jämförelse över tiden, det vill säga en analys av huruvida Svenska Spel har bemött den tilltagande konkurrensen.

Syftet med min studie är att belysa arbetet med skönlitteratur ur elevernas perspektiv gällande de två gymnasiala ämnena svenska och svenska som andraspråk. Fokus ligger på elevernas upplevelser av det skönlitterära arbetet inom vartdera ämnet och presenteras som likheter och skillnader mellan de två ämnena. Studien har genomförts via en enkätundersökning där tre undervisningsgrupper i ämnet svenska fått representera ämnet svenska och två undervisningsgrupper i svenska som andraspråk fått representera det ämnet. Utfallet presenteras utifrån ämne och ger resultatet att andraspråkseleverna i studien tenderar att i högre grad vara nöjda med undervisningen. Andraspråkseleverna tycks även uppleva att skönlitteraturundervisningen är anpassad efter deras förutsättningar och intressen i högre grad än de elever som läser ämnet svenska.

Titel: Mystery Shopping - en studie av franchisekedjor i Sverige Författare: Bodil Carlson och Mikael Hugosson Handledare: Thomas Michel, Universitetslektor, IEM Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi 10 poäng, FEC007 Institution: Institutionen för Ekonomi och Management Syfte: Trots att Mystery Shopping tillägnas relativt stor uppmärksamhet i massmedia finns det idag ingen forskning med inriktning mot företagsekonomi. Syftet med denna studie är att bidra till en ökad medvetenhet om Mystery Shopping, kartlägga dess förekomst samt försöka besvara frågan huruvida Mystery shopping är en vedertagen teknik för kvalitetskontroll i serviceföretag. Metod: Studien genomfördes i två steg, en förstudie med ett Mystery Shoppingföretag samt en huvudstudie inriktad mot svenska franchisekedjor. Den definierade målpopulationen bestod av 44 franchisegivare Av dessa besvarade 29 företag enkäten. Slutsatser: Av de 29 tillfrågade företagen hade 22 kännedom om Mystery Shopping.

Sammanfattning:Det svenska flygvapnet har lång erfarenhet av simulatorer och de används för pilotutbildning och träning inom många av de flygsystem som flygvapnet opererar. Dock visar statistik på att nyttjandegraden av dessa anläggningar inte är fullständig. Det tillsammans med att det i vissa fall saknas en tydlig och tillräcklig inriktning för verksamheten, väcker frågor kring hur effektivt simulatorerna egentligen används.Syftet med denna uppsats var att undersöka om piloter som tjänstgör på en insatsdivision i det svenska flygvapnet upplever att deras träning i simulatorer tillför något till deras kunnande och utveckling, samt hur deras upplägg och genomförande av träningen i själva verket ser ut.Undersökningen genomfördes som kvalitativa intervjuer med insatspiloter under en träningsperiod i Flygvapnets Luftstridssimuleringscenter (FLSC). Deras svar analyserades sedan med hjälp av operationella indikatorer härledda ur såväl allmänna träningsteorier som mer specifika forskningsresultat kopplade till simulatorers egenskaper i sig.Resultatet visar att piloterna anser att simulatorer är ett värdefullt komplement till deras flygträning och om flygvapnets simulatorer nyttjas på ett ineffektivt sätt, beror det med stor sannolikhet inte på insatspiloternas inställning till simulatorträning eller bristande kunskaper hos dessa kring hur simulatorer bör användas..

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur reflektions- respektive produktionsinriktat ledarskap förhåller sig till nutida diskurs om militärt ledarskap inom den svenska försvarsmakten och Försvarsmaktens utbildningar. Två frågor ställdes: På vilket sätt ges uttryck för ett reflektions- respektive produktionsinriktat ledarskap i, inom försvarsmakten och Försvarsmaktens utbildningar 2008-2010, svenska dagsaktuella militära texter om ledarskap? Kan olika tendenser skönjas, där en inriktning betonas på bekostnad av den andra, eller där båda inriktningarna låter sig förenas?Litteraturstudien hade en kvalitativ ansats med inslag av hermeneutik. Från på förhand bestämda inklusions- och exklusionskriterier valdes nio olika texter/dokument ut. Från dessa dokument erhölls svar till frågorna.Resultatet sammanfattades i tre slutsatser:1.

Magisteruppsats i svenska språket, 15 hpSV2140 VT 2015Handledare: Elisabet Engdahl.

Nilsson, A & Svensson, T. Omvårdnad i livets slutskede i ett kulturellt perspektiv. En litteraturstudie om vårdpersonalens omhändertagande av döende patient från islamsk och judisk religion/kultur. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2005. Genom världens globalisering och de öppna gränser det har medfört, har arbetet som sjukvårdspersonal fått ytterligare en inriktning, nämligen den kulturkongru-enta vården.

Inom institutionell teori står Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar på legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behåller sin ursprungliga form, inte på grund av institutionernas överlägsenhet utan på grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fått stå tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar på förändring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta är en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett område på vilket institutionell teori är tillämpbart är det svenska uppsägningsförfarandet.Studiens syfte är att öka förståelsen för hur legitimering av institutioner går till i praktiken. Detta uppnås genom frågan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.Frågan besvarades genom kvalitativ data, hämtad från intervjuer med representanter från de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ värdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovärdighet och kognitiv ogiltighet.

Undersokningens syfte har varit att studera hur pedagoger tanker och arbetar kring amnet matematik idag. Internationella undersokningar fran TIMSS Advancerad 2008 (Trends in International Mathematics and Science Study) och fran PISA 2006 (Program for International Student Assesment) visar att elever inte har de kunskaper i matematik som kravs for att soka till de hogre tekniska utbildningarna. For att Sverige ska kunna folja med i den tekniska utvecklingen internationellt behovs en satsning pa matematik. Redan i forskolan behover barn fa de grundlaggande kunskaper i matematik som ar nodvandiga for fortsatt skolgang. I forslaget till den nya laroplanen (Skolverket, 2009), forstarks forskolans pedagogiska uppdrag vilket ska leda till att ambitionsnivan hojs i forskolan.

Den här uppsatsen är en didaktisk uppsats i fysik som beskriver ett projekt där syftet var att undersöka om det är den moderna tekniken eller pedagogiken som är orsaken till MBL-laborationers effektivitet. Förkortningen MBL står för Microcomputer Based Laboratory. Projektet genomfördes i en klass på naturvetenskapliga programmet vid en gymnasieskola i Arvika.Eleverna fick utföra en MBL ? laboration som handlade om impuls och rörelsemängd. Halva gruppen fick utförliga instruktioner med stödfrågor enligt MBL-pedagogik och den andra gruppen fick en instruktion av formelverifikations typ och använde MBL ? utrustningen endast som tekniskt hjälpmedel.Utvärderingen av projektet bestod av att eleverna fick besvara en enkät med frågor om rörelsemängd och impuls före och efter laborationen.

Syftet med vår studie har varit att ta reda på hur pedagogerna arbetar med pedagogisk dokumentation i verksamheten med inriktning på Reggio Emilia pedagogiken. Kortfattat handlar pedagogisk dokumentation om att pedagoger tar tillvara på barns tankar och nyfikenhet för att kunna använda sig av dem i verksamheten. Pedagogen bör vara medforskande och genuint intresserad av att lyssna och se barnen. För att ta reda på syftet har vi använt oss av metoden kvalitativa intervjuer och vi har utgått från det sociokulturella perspektivet. I de kvalitativa intervjuerna valde vi att intervjua pedagoger som alla har Reggio Emilia utbildning samt arbetar på förskolor med inriktning på Reggio Emilia pedagogiken.