Specialarbete, 15 hpLSV 410, svenska for blivande lärare specialisering 2Vt 2012Handledare: Barbro Wallgren Hemlin och Ingegerd Enström.

Denna C-uppsats är en studie av hur två pedagogers olika grunduppfattningar om elevers språkutveckling (tal-, läs- och skrivutveckling) gör sig gällande i undervisningen på två olika skolor i fyra årskurs 2 - klasser. Det är de båda pedagogernas undervisning och sätt att se på lärande som står i fokus för undersökningen. Syftet med uppsatsen är att undersöka med vilka argument valet av läromedel respektive skönlitteratur i arbete med elevers tidiga tal- läs, och skrivutveckling beskrivs och diskuteras i forskning, pedagogisk/didaktisk litteratur samt av två verksamma lärare. Uppsatsen behandlar skillnader och likheter samt för- och nackdelar med läromedel och skönlitteratur i elevers språkutveckling. Vårt empiriska material utgörs av observationer och intervjuer.

BAKGRUND:Utomhuspedagogik är en mycket aktuell pedagogisk avgrening med komplex innebörd. I vårt bakgrundsavsnitt närmar vi oss en begreppsförklaring så väl som en spegling av det utomhuspedagogiska fältet. Detta görs ur ett historiskt såväl som nutida perspektiv med en didaktisk aspekt.SYFTE:Vår studie syftar till att undersöka verksamma utomhuspedagogers uppfattning om utom-huspedagogik som arbetsmetod och vad som särskiljer denna sorts pedagogik.METOD:Vi använder oss av kvalitativa intervjuer, på så vis kan vi undersöka verksamma utomhus-pedagogers uppfattningar. Vi har vänt oss till åtta verksamma utomhuspedagoger som dagli-gen arbetar med utomhuspedagogik och därmed förhoppningsvis besitter den kunskap vi är intresserade utav.RESULTAT:Vårt resultat leder till slutsatsen att den utomhuspedagogiska arbetsmetoden ställer höga krav på pedagogen. Det egna engagemanget är nödvändigt för en givande och fungerande utomhuspedagogik.

Vårt syfte är att beskriva och analysera hur benchmarkinganvänds i svenska detaljhandelskedjor med inriktning mot mode. Syftet är även att behandla fallföretagens erfarenheter av benchmarkingarbetet och ta reda på om det finns potential hos styrverktyget som inte utnyttjas. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie, med en deduktiv ansats av fyra detaljhandelskedjor. Vår teoretiska teferensram består till störst del av teori gällande benchmarkingprocessen. Det empiriska materialet har insamlats genom intervjuer med personer på AB Lindex, KappAhl AB, Hennes & Mauritz Ab och Dressmann AB.

Syftet med studien är att undersöka om och hur läraruppdraget påverkas av IT i relation till värdegrunden. Studien söker svar på två frågeställningar: vilken eventuell integrering uttrycker lärare mellan användande av IT och gestaltandet av skolans värdegrund? Hur påverkar lärarens syn på IT användandet av tekniken i undervisningen, främst i relation till läroplanens värdegrund? Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sex gymnasielärare: fyra kvinnor och två män. Uljens skoldidaktiska teori och modell är den teoretiska utgångspunkt som undersökningen är förankrad i och som resultatet analyseras genom. Studien visar främst att IT och värdegrund inte ses som ett fristående fenomen för den yrkesverksamma läraren, utan att IT integreras med det övriga värdegrundsarbetet.

Försvarsmaktens sjukvårdsorganisation var under det kalla kriget och invasionsförsvarets dagar anpassad och dimensionerad för att kunna omhänderta tusentals skadade per dygn. Sedan 1990-talet har Försvarsmaktens inriktning fokuserat på internationella insatser. I kombination med förändringar inom det medicinska området, hotbilder, skadepanorama och folkopinionen har detta lett till nya förmågor inom den militära sjukvården. Sedan en tid har Försvarsmaktens inriktning ändrats till ett mer nationellt fokus. Vad har då hänt med sjukvårdsförmågorna? Denna uppsats använder sig av Moshe Kress teorier presenterade i boken ?Operational Logistics - The Art and Science of Sustaining Military Operations? för att göra en analys av de förmågor Försvarsmaktens insatsorganisation har idag.

Projektets syfte var att skapa ett sällskapsspel med miljöfrågor som inriktning. Spelet skulle dessutom fungera som ett läromedel, och har därför skapats genom en Kooperativ designmetod. Resultatet blev ett färdigtryckt sällskapsspel, som dessutom testats med den tänka målgruppen..

I detta arbete ville jag undersöka hur utomhuspedagogik betraktas från olika håll, nämligen ilitteratur, elevers syn på att viss undervisning bedrivs utomhus samt att hur jag som lärareupplever det.Metoden har varit litteraturstudier, intervjuer av elever samt att jag gjort egna observationer.Resultatet visar att i litteraturen finns många som förespråkar att undervisning ska bedrivasutomhus, bland annat stärker det elevernas koncentrationsförmåga, eleverna får en sinnligpåverkan som är positiv och de får arbeta praktiskt vilket befrämjar den teoretiskakunskapsuppbyggnaden. Dessutom stärker utomhusverksamheten hälsan, både hos elever ochpersonal. Den mesta litteraturen avspeglar mestadels de lägre årskurserna, högstadiet ochgymnasiet berörs inte i så stor utsträckning. Eleverna var överlag positiva att vara ute, i synnerhetnär vädret var varm och skönt. De ansåg att de lärde sig på ett annat sätt än i klassrummet ochdetta sätt var ett bra sätt.

Undersökningens huvudsakliga syfte är att ta reda på hur elever uppfattar experiment och laborationer inom ämnet fysik. Ett annat syfte är att kartlägga elevuppfattningar om grupparbetet inom det laborativt arbete som kan ha betydelse för elevens aktivitetsgrad och lärande. Som grund för detta examensarbete har vi använt oss av en kvantitativ enkätundersökning som genomförts på 250 elever i grundskolans senare årskurser och gymnasieelever som läser natur eller teknikprogrammet. Resultatet av undersökningen visar att eleverna tycker att det är intresseväckande med laborationer, de ser till viss del kopplingar mellan deras vardag och fysikundervisning och de tycker att de lär sig mer genom att laborera. Dessa uppfattningar stämmer väl med vad didaktisk forskning anser vara syften med laborationer..

The purpose of this essay was to investigate the procedure surronding the abolition of the Statarsystem as well as trying to see possible motives for this abolition. In oder to do so different records from Svenska Lantarbetarförbundet and Svenska Arbetsgivarföreningen were examined. It soon became apparent that the procedure itself was not to hard. Both parties wanted the system to stop. In short, Svenska Lantarbetarförbundet´s motives were that statare did not receive a good social status and also that the system smothered statarna.

Uppsatsen undersöker möjligheten att producera översättningar av godtagbar kvalitetfrån engelska till svenska med hjälp av två automatiska maskinöversättningsprogram.Trots att forskning bedrivits i flera decennier har man inte lyckats framställaett automatiskt översättningssystem som kan prestera lika bra som mänskligaöversättare. Men all forskning har inte varit förgäves. Även om datorn än så längeinte kan ersätta mänskliga översättare sägs den kunna fungera som ett tidsbesparandeverktyg vid översättning. Språkteknologin har nämligen utvecklat översättningsstödi form av översättningsminnen och termbanker som är mer pålitliga änautomatiska översättningsprogram eftersom de baseras på översättarens tidigare arbeten.Utvecklingen av ett fullkomligt översättningsprogram har avstannat och forskaremenar nu att den även har ändrat inriktning. I dag sägs målet med ett automatisktmaskinöversättningsprogram vara att framställa så kallade grovöversättningar.Dessa grovöversättningar måste ha två olika sorters kvaliteter: begriplighetskvalitetoch redigeringskvalitet.

För att alla elever ska kunna uppnå scientific literacy bör man utgå från barnens erfarenheter där naturorienterade ämnen, NO, knyts till ett sammanhang ? en kontext. I kontexten synliggörs naturvetenskapens mänskliga sida, och därmed visa att NO är mer än fakta. Elever behöver lära om naturvetenskapen, vilket kallas nature of science, NOS. Vårt syfte är att ta reda på hur lärare aktualiserar nature of science genom ett Linné-tema.

Partikelverb är semantiskt och syntaktiskt komplexa och är något andraspråksinlärare lärsig behärska sent i andraspråksutvecklingen. Syftet med studien är att undersöka hur oftaelever som läser svenska som andraspråk på gymnasiet använder partikelverb i skrivenproduktion i jämförelse med elever som läser svenska. Analysmetoden bygger på ett antal kriterier som utarbetats med stöd från tidigare forskning. Materialet för studien utgörs av 12 elevtexter som hämtats ur det nationella provet från 2012 i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 på gymnasiet. Resultatet visade inga stora skillnader mellan informantgrupperna, vilket inte överensstämmer med tidigare forskning.

Examensarbetet är en jämförande studie om hur pedagogerna i en förskola med ett montessoriperspektiv respektive en kommunal förskola med inriktning på Vygotskijs sociokulturella perspektiv arbetar kring barns kunskap och lärande av talbegrepp. Syftet är att undersöka pedagogernas arbetssätt för att se om det finns skillnader och i så fall vad kan vara anledningarna till detta.  Jag har undersökt hur talbegrepp synliggörs i verksamheten och hur pedagogerna arbetar med barnens utveckling och lärande av detta. I litteraturstudien har jag vidgat och kompletterat min förståelse av Vygotskijs sociokulturella perspektiv för att bättre kunna jämföra och kontrastera denna mot Montessoris perspektiv på barns lärande. Metoden utgörs av observationer av pedagogernas dagliga interaktion med barnen i den pågående verksamheten där jag intog rollen som en icke deltagande observatör. I mina strukturerade observationer har jag utgått från examensarbetets två frågeställningar. Jag har även undersökt teorier och studier med fokus på talbegrepp i förskolan.

I den här studien undersöks somaliska ungdomars attityder till modersmålet och andraspråket svenska samt eventuella samband dem emellan. Även faktorer som identitet, språkbehärskning och språkdomäner behandlas. Genom strukturerade intervjuer framkom att informanterna har positiva attityder till det svenska språket. Attityderna till modersmålet varierar mellan informanterna men den generella tendensen verkar vara att man närmar sig det svenska språket samtidigt som modersmålet får mindre relevans i den nya livssituationen. Undersökningen har också visat att det råder samband mellan hur man förhåller sig till de olika språken.