Undersökningens syfte Àr att diskutera hur barn och förskollÀrare definierar ett stökigt beteende i förskolan. Syftet Àr Àven att se om barnens och förskollÀrarnas Äsikter stÀmmer överens med varandra. Följande frÄgestÀllningar ligger till grund för undersökningen: ? Hur definierar barn respektive förskollÀrare begreppet stökigt beteende? ? Vilka likheter och/eller skillnader finns det mellan vad barn och förskollÀrare anser kring varför ett stökigt beteende uppstÄr? ? Har de olika miljöerna pÄ förskolan en pÄverkan pÄ stökigheten och vad tror i sÄ fall barn och förskollÀrare Àr bidragande orsaker? För att samla in empiriskt material till undersökningen har intervjuer och observationer Àgt rum pÄ en förskola, dÀr 16 barn och tvÄ förskollÀrare medverkat. Tidigare forskning syftar till att man bör se till varje barns enskilda behov och dagliga kondition, vilket tillsammans med att se allt ur barns perspektiv Àr slutsatserna i undersökningen..

Bakgrund: Underbehandlad smÀrta hos barn har lÀnge varit ett problem inom pediatriken och inte minst postoperativ smÀrta. Trots att kunskapen om barn och smÀrta har ökat lider fortfarande onödigt mÄnga barn av postoperativ smÀrta. Barn upplever smÀrta som nÄgot obehagligt och det Àr ofta förknippat med rÀdsla. Hur barn hanterar smÀrta pÄverkar deras emotionella tillstÄnd och vÀlbefinnande flera dagar efter en operation. Syfte: Att belysa barns sÀtt att hantera postoperativ smÀrta.

Pilotstudien prövade ett sjÀlvskattningsformulÀr avsett att bedöma graden av neuropsykiatrisk problematik hos barn med autismspektrumtillstÄnd och ADHD. FormulÀret var indelat i olika kategorier, baserat pÄ vanligt förekommande kognitiva svÄrigheter vid dessa tillstÄnd. FormulÀret fylldes i av 94 barn och ungdomar mellan 9 och 19 Är. En explorativ faktoranalys gav en annorlunda kategorisering Àn den ursprungliga. De flesta barn och ungdomar tyckte att frÄgorna var lagom mÄnga samt att de var trevliga att besvara.

Denna studie syftade till att granska inkluderingen av autistiska barn i sju olika förskolor. Vi har fÄtt en större förstÄelse för och insyn i hur det fungerar ute i verksamheterna och arbetet med autistiska barn. Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ hur autistiska barn möjliggörs en inkludering i den övriga barngruppen i förskolorna, pedagogers kunskaper om autism och vilka arbetsmetoder som anvÀnds. Vi letade efter skillnader och likheter mellan pedagoger som har arbetat/arbetar eller aldrig har arbetat med autistiska barn. Sju pedagoger intervjuades pÄ olika förskolor i södra Norrland. Den forskningsansats vi har utgÄtt ifrÄn Àr fenomenografin.

VÄrt syfte med studien Àr att ta reda pÄ hur dagens verksamma lÀrare arbetar för att inkludera barn med lÀs- och skrivsvÄrigheter i klassrummet. Vi valde att fokusera pÄ hur lÀrare i skolans tidigare Är vÀljer att arbeta samt vilket arbetssÀtt de anser gynnar barn med lÀs- och skrivsvÄrigheter. För att nÄ vÄrt syfte har vi först tagit del av tidigare forskning och offentliga handlingar. Vidare valde vi att genomföra tio intervjuer med verksamma lÀrare. PÄ sÄ sÀtt kunde vi jÀmföra forskningen med hur verkligheten ser ut.Vi kom fram till att mÄnga lÀrare har kunskap om vad barn med lÀs- och skrivsvÄrigheter behöver för att utveckla sin lÀs- och skrivförmÄga.

Idag Ă€r datorn en sjĂ€lvklarhet i de flesta hem. Ökningen i anvĂ€ndandet av datorspel hos barn vĂ€cker intresset över hur bra sĂ„ kallade lĂ€rospel fungerar för yngre barn. De spel som finns idag Ă€r utvecklade för att passa normalstörda barn. Hur vĂ€l fungerar de för barn som har nĂ„gon form av funktionshinder och dĂ„ framförallt med inlĂ€rningssvĂ„righeter? Autism Ă€r ett funktionshinder som bland annat innebĂ€r inlĂ€rningssvĂ„righeter och svĂ„righeter i kommunikation.

Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrares syn pÄ blyghet hos barn samt att ta reda pÄ hur man som förskollÀrare kan stödja blyga barn pÄ förskolan. Detta eftersom vi under utbildningens gÄng saknat att fÄ ta del inom omrÄdet. Ett ytterligare syfte Àr att utforska vad teorin och forskning belyser gÀllande blyghet och blyghet hos barn.Studien visar pÄ att blyga barn kan ha svÄrigheter och vara i behov av stöd, precis som barn med t.ex. ADHD. Blyghet hos barn kan bland annat pÄverka de kommunikativa fÀrdigheterna negativt samt ge svÄrigheter med att inleda sociala kontakter med jÀmnÄriga.

Det övergripande syftet med denna uppsats var att öka förstÄelsen för hur nÄgra pedagoger arbetar och tÀnker kring matematik och förskolans yngre barn. UtgÄngspunkten i undersökningen var att förankra vÄra kunskaper till befintliga teorier om matematik, barn, lÀrande och förskolans verksamhet för att sedan göra empiriska undersökningar för att fÄ inblick i hur kombinationen matematik och barn 1-3 Är i förskolan förhöll sig i praktiken. För att besvara syftet har vi haft frÄgestÀllningar till hjÀlp dÀribland: vilka uppfattningar har pedagoger nÀr det gÀller smÄ barns lÀrande mot matematik? För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna vÀnde vi oss med en enkÀt till verksamma pedagoger pÄ smÄbarnsavdelningar i Norrbottens lÀn. Fyra förskolor visade sitt intresse och deltog i enkÀtundersökningen.

Denna studie syftar till att underso?ka sex fo?rskolla?rares syn pa? arbetet med barn med spra?ksto?rningar och spra?ksva?righeter. Jag valde att intervjua fo?rskolla?rare fra?n tva? olika verksamheter: traditionella fo?rskolor samt spra?kfo?rskolor. Det som intresserade mig a?r vilka arbetssa?tt och hja?lpmedel som erbjuds fo?r barn med spra?ksva?righeter i de olika verksamheterna.

Meningen med denna uppsats Àr att undersöka hur Reggio Emilias pedagogik och dess insatser korresponderar med inkludering i "en skola / förskola för alla"..

FÄ studier finns om smÄ barns fonologiska förmÄga relaterat till arbetsminne. Det rÄder ocksÄ en brist pÄ test av arbetsminne för smÄ barn. Föreliggande studie syftade dÀrför till att studera relationen mellan visuellt arbetsminne, fonologiskt arbetsminne och förmÄga att hantera fonologiska representationer hos treÄringar. Detta har gjorts genom att samla in jÀmförelsedata för treÄringars resultat pÄ det nyutvecklade surfplatte-testet KUBEN (Kognitiv utveckling hos smÄ barn), som testar förmÄgorna visuellt och fonologiskt arbetsminne samt fonologisk diskrimination. Dessutom har test för fonologisk produktion, Àven det testat med hjÀlp av surfplatta, och nonordsrepetition anvÀnts.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka typer av svÄrigheter/problem som pedagoger pÄ olika förskolor avser nÀr de talar om barn i behov av stöd. Syftet har ocksÄ varit att undersöka hur förskolan arbetar för att inkludera barn i behov av stöd i barngruppen och hur inkluderingen fungerar. Kvalitativ studie har genomförts och den data som samlats in har varit kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att de barn som Àr i behov av stöd uppfattas olika av pedagogerna. En av pedagogerna menade att barn med eller i behov av diagnoser Àr barn i behov av stöd.

VÄrt syfte med denna undersökning har varit att bidra till kunskap om de yngre barnensmatematik. Det har skett genom kartlÀggning och analyser om tre och fyra Äringar i förskolanordnar och sorterar olika föremÄl i tvÄ planerade aktiviteter. Undersökningens övergripandeforskningsfrÄgor var: hur ordnar och sorterar barn föremÄl individuellt? Vad sÀger barnen omsina strategier för att ordna och sortera olika föremÄl? Undersökningen har utgÄtt ifrÄn ettsociokulturellt perspektiv som betonar sprÄkets och kommunikationens betydelse för barnslÀrande. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ ansats med observation ochintervju som metod.

1939 bröt andra vÀrldskriget ut i Europa. Samma Är drogs Àven Finland in i kriget. Sverige ville stödja sitt broderland under kriget mot Sovjet, en rad olika hjÀlporganisationer bildades. En av dem var inriktade pÄ att hjÀlpa Finlands barn. Slagorden i Sverige var ?Finlands sak Àr vÄr?.

VÄrt undersökningsomrÄde innefattar barns inlÀrning av ett nytt sprÄk. Med vÄr undersökning har vi försökt fÄ fram hur tvÄ utvalda förskolor arbetar för att stimulera barnens utveckling i det svenska sprÄket och tagit del av pedagogernas tankar kring deras sÀtt att arbeta. Vi har intervjuat nÄgra pedagoger för att ta reda pÄ hur dessa förhÄller sig till barnens flersprÄkighet och hur de bemöter barn som vÀljer att tala sitt modersmÄl i förskolan. Som grund för denna studie ligger tre kvalitativa intervjuer samt observationer av tvÄ sprÄkutvecklande aktiviteter. Genom vÄr undersökning har vi kommit fram till att det inte krÀvs nÄgra sÀrskilda aktiviteter, utan att det rÀcker om barnet fÄr trÀna sprÄket i vardagliga situationer.