Syftet med denna studien Àr  att undersöka hur 23 barn i en förskoleklass upplever aktiviteten massage och avslappning under fyra veckor. Undersökningen genomfördes ur ett sociokulturellt perspektiv dÀr barn, lÀrande och socialt samspel med varandra Àr i fokus..

Stress Àr nÄgonting som blir vanligare bland barn idag. Sygte med denna undersökning Àr att fÄ kunskap om förskollÀrares tankar kring barn och stress i förskolan. Syftet Àr ocksÄ att bidra till kvalitet och utveckling inom förskolans verksamhet. Med detta arbete tiktas intresset pÄ förskollÀrares tankar kring stress hos yngre barn och hur vi som arbetar med barn kan arbeta förebygande i förskoleverksamheten samt se och förstÄ de signaler barn ger ifrÄn sig.Undersökningen utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, hÀr beskrivs hur samhÀllets utveckling pÄverkar oss mÀnniskor. Vidare beskrivs förskolans utvekling genom tiderna och hur stress idag pÄverkas av denna utvekling.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur pedagoger uppfattar stress hos barn. Mina frÄgestÀllningar blir dÀrav: Hur uppfattar pedagogerna negativ stress hos barn? Hur försöker pedagogerna hjÀlpa stressade barn och hur arbetar de stressförebyggande? För att svara pÄ dessa frÄgor har jag valt att genomföra intervjuer med tre pedagoger som arbetar i förskolan. Jag har stÀllt fasta frÄgor och vid nÄgra tillfÀllen stÀllt följdfrÄgor för att fÄ sÄ detaljrika svar som möjligt. Resultatet visar pÄ att alla pedagogerna hade reflekterat kring stressade barn, dock i olika omfattning.

Barn födda för tidigt (gestationsÄlder, GA < 37) löper ökad risk för kognitiva nedsÀttningar, emotionella problem och beteendeproblem. För att undersöka möjliga skillnader och samband betrÀffande kognitiv nivÄ och beteendeproblem jÀmfördes testresultat frÄn Wechsler Intelligence Scale for Children (WISC-IV) och Child Behavior Checklist (CBCL) mellan för tidigt födda barn (PT) (n= 51, GA 22-34) och barn födda efter fullgÄngen graviditet (FT) (n=57, GA 40 +/-2), i Äldern 7-8 Är. Alla barn var normalfungerande utan kÀnd utvecklingsavvikelse och/eller hjÀrnskada. Resultaten visar att barn födda i GA 22-34 presterade signifikant sÀmre pÄ verbalt (VFI) och perceptuellt funktionsindex (PFI) och erhöll en lÀgre helskaleintelligenskvot (HIK) jÀmfört med barn födda FT. En signifikant positiv korrelation uppvisades mellan GA och HIK men inte mellan GA och totala beteendeproblem.

Dysfunktionella traumarelaterade kognitioner ?r avg?rande f?r utvecklingen av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Child Post-Traumatic Cognitions Inventory ?r ett sj?lvskattningsformul?r som m?ter f?rekomsten av posttraumatiska kognitioner hos barn och finns i tv? versioner. CPTCI-25 best?r av 25 p?st?enden och CPTCI-10 best?r av 10 p?st?enden.

Syftet med undersökningen har varit att ta reda pÄ hur pedagoger kan förebygga stress i barns dagliga rutiner. Vi har undersökt vilka rutinsituationer som pedagogerna anser stressar barn mest och hur stress kan förebyggas. Vidare har vi undersökt hur stress pÄverkar barn i behov av sÀrskilt stöd och om pedagogerna anser att stress Àr ett problem i deras verksamhet. I litteraturen fann vi att problematiska relationer Àr en stor stressfaktor för barn. EnkÀtundersökningen visade att de situationer som pedagogerna anser stressar barnen mest Àr matsituationen och tambur- eller korridorsituationen.

AbstractSyftet med uppsatsen var att göra en jÀmförelse för att se om Montessoripedagogikens syn pÄ bemötande av barn med koncentrationssvÄrigheter stÀmmer överens med moderna riktlinjer gÀllande bemötande av barn med koncentrationssvÄrigheter och i sÄ fall hur. Fokus i syftet ligger sÀrskilt pÄ hur den pedagogiska miljön och det fysiska rummet förbereds. Uppsatsen Àr en jÀmförande, kvalitativ litteraturstudie med fokus pÄ Montessoripedagogikens grundprinciper och moderna riktlinjer gÀllande bemötande av barn med koncentrationssvÄrigheter. Datainsamlingen har utförts med en grundad teori och analysen har gjorts med stöd av den hermeneutiska cirkeln. Litteratur som analyserats och jÀmförts Àr fem fackböcker och en artikel om barn med koncentrationssvÄrigheter, en fackbok om Montessoripedagogiken, en hemsida om Montessoripedagogiken och en avhandling om Montessoris sinnestrÀnande materiel.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollÀrarnas arbetssÀtt pÄ flersprÄkiga förskolor. Den empiriska studien avsÄg att besvara syftet utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar som berör frÄgor om hur förskollÀrare utformar det fysiska rummet i en flersprÄkig miljö och vilka strategier de anvÀnder för att frÀmja flersprÄkiga barns sprÄkutveckling. TvÄ perspektiv som bÀst passade för studien blev dess teoretiska utgÄngspunkter. Det ena perspektivet Àr tvÄ metaforer som betraktar lÀrandet utifrÄn bÄde förvÀrvande av kunskaper och deltagande. Det andra perspektivet Àr den sociokulturella teorin om lÀrande och utveckling.En kvalitativ metod i form av strukturerade observationer anvÀndes under totalt en veckas tid pÄ tvÄ förskolor i tvÄ olika kommuner i VÀstra Götaland.

Sjuksköterskeprogrammet, 180 poÀng/ OmvÄrdnad - Eget arbete/OM2240/SPN9.

Studiens syfte var att studera förskollÀrares erfarenheter kring barn och skilsmÀssor samt undersöka om det finns nÄgot medvetet arbetssÀtt gÀllande bemötandet av barn vars förÀldrar genomgÄr skilsmÀssa. Vi var Àven intresserade av att studera vilken betydelse förÀldrasamverkan har i dessa sammanhang.För att uppnÄ studiens syfte har vi valt semistrukturerande intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi intervjuade Ätta stycken förskollÀrare, detta för att belysa deras sÀtt att se pÄ barn i skilsmÀssosituationer.Resultatet visade att det varken i forskning eller ute i förskolans verksamhet finns nÄgot rekommenderat arbetssÀtt gentemot barn i skilsmÀssosituationer. Det vi kunnat urskilja Àr dÀremot betydelsen av att vara lyhörd och observant i relation till det enskilda barnets upplevelser av skilsmÀssan. Resultatet visade ocksÄ pÄ nÄgra betydelsefulla aspekter i mötet med barn i skilsmÀssosituationer, nÀmligen arbetet med samtal och förÀldrasamverkan samt vikten av att bevara förskolans vardagliga rutiner..

Syftet med det hÀr arbetet Àr att fÄ reda pÄ hur barn, femÄringar respektive sjuÄringar, mÀrker av genusperspektivet i reklam riktad till dem. Jag har anvÀnt mig av gruppintervjuer dÀr jag tillsammans med barn undersökt hur barn reflekterar över genusperspektivet i reklamen riktad till barn. FrÄgestÀllningarna har undersökts genom fem olika reklamavsnitt som vÀnder sig till barn. Uppsatsens teoretiska perspektiv vilar pÄ en grund frÄn genusvetenskapen och socialiseringsprocessen. Resultatet av min analys dÀr jag anvÀnt mig av gruppintervjuer, visar att barn ser genusperspektivet och enligt femÄringarna sÄ Àr det fÀrgen som mest visar vem reklamen Àr riktad till.

MÄnga mÀnniskor tycker att kontakt med injektioner, blod eller skador Àr obehagligt men cirka 3,5% av befolkningen störs av en överdriven rÀdsla för dessa stimuli, vilket kallas BII-fobi (Blood-Injection-Injury Phobia). Injektionsfobi Àr en typ av BII-fobi och det har hittills inte funnits nÄgra mÀtmetoder för injektionsfobi hos barn. Studiens syfte var att undersöka de psykometriska egenskaperna hos Injektionsfobiskalan anpassad till barn samt att samla in normdata för barn i Äldrarna 8-17 Är. Data frÄn 677 barn samlades in i skolor i StockholmsomrÄdet. Resultaten visade att skalan hade god reliabilitet och god samtidig och diskriminativ validitet.

Allvarliga beteendestörningar Àr den vanligaste formen av barn- och ungdomspsykiatriska problem. SocialtjÀnstens uppgift Àr att arbeta för att alla barn och unga ska fÄ vÀxa upp under trygga och goda förhÄllanden. Stora förÀndringar av socialtjÀnstens verksamheter för barn och unga och deras förÀldrar har genomförts och medfört en kraftig utveckling av öppna insatser för barn och unga med beteendemÀssiga problem. Syftet med studien var att fÄ kunskap och förstÄelse för ungdomars tankar kring att omfattas av en dagverksamhet som innefattar bÄde hem, skola och socialtjÀnst. Intervjuer med sju ungdomar ifrÄn tre olika dagverksamheter har genomförts.

Bakgrund: PottrÀningen har de senaste decennierna senarelagts. Svenska barn blir i genomsnitt kontinenta vid tre Ärs Älder trots att barn kan uppnÄ blÄskontroll redan under spÀdbarnstiden. Sen pottrÀning kan leda till fysiska och psykiska komplikationer. Att pottrÀningen har senarelagts kan bland annat bero pÄ att förÀldrar har svÄrt att bedöma nÀr barn Àr redo för pottrÀning. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilken information som ges kring pottrÀning frÄn BVC (barnavÄrdscentral) -sjuksköterskor och vad den informationen baserades pÄ.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka vilken evidens det finns kring effekten av de metoder som specialpedagoger inom Barn- och ungdomshabiliteringen anvÀnder i sitt arbete. Metod: KartlÀggning av vilka metoder som anvÀnds av specialpedagogerna pÄ Barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige har skett via en enkÀt. Urvalet av specialpedagoger var ett icke slumpmÀssigt kvoturval i olika delar av Sverige, i smÄstad, storstad samt pÄ landsbygd. I enkÀten framkom Àven i vilken omfattning och till vilka diagnosgrupper som metoderna anvÀnds. Evidenssökning gjordes pÄ nio metoder, de mest frekvent anvÀnda av informanterna.Forskning pÄ dessa metoder har sökts nationellt och internationellt, framförallt i vetenskapliga artiklar.