I föreliggande examensarbete har en undersökning företagits med syfte dels att identifiera vilka urvalsprinciper som lÀrarna vid en gymnasiesÀrskola och en gymnasieskola i en mellansvensk kommun begagnar sig av nÀr det gÀller den skönlitteratur som eleverna fÄr lÀsa i svenskundervisningen, dels att utröna vilken slags skönlitteratur som anvÀnds i undervisningen i svenska. Som grund för studien har vi genomfört intervjuer med Ätta lÀrare som utgör den grundlÀggande informationskÀllan. Intervjuutsagorna har analyserats i ljuset av gÀllande kursplaner och Àmnesbeskrivningar. För diskussionen fungerar Wolfgang Klafkis kritisk-konstruktiva didaktik som bakgrund. En slutsats Àr att lÀrarnas urvalsprinciper utgÄr frÄn vissa primÀra motiv ur styrdokumenten, som att den skönlitterÀra lÀsningen skall vÀcka reflektion, uppmuntra till lÀsning och verka för att eleverna stiftar bekantskap med klassiska litterÀra verk.

Under hösten Är 2011 ska nya styrdokument implementeras i samtliga grundskolors verksamhet. Den kommande kursplanen för Àmnet idrott och hÀlsa Àr strukturerad efter tre centrala innehÄll, varav friluftsliv utgör ett av dessa tre. Syftet med denna studie Àr att synliggöra lÀrare i idrott och hÀlsas förhÄllningssÀtt till begreppet friluftsliv och dess formuleringar i nuvarande och kommande styrdokument för undervisningen i grundskolans Ärskurs 6-9 inom Àmnet idrott och hÀlsa. Studien bygger pÄ en textanalys av lokala kursplaner och intervjuer genomförda med lÀrare i idrott och hÀlsa verksamma pÄ grundskolor inom MÀlardalsregionen. Resultatet visar att lÀrarna anser att friluftsliv inte Àr nÄgot exklusivt som behöver bedrivas sÀrskilt lÄngt bort frÄn skolan.

Som historielÀrare finns olika nyckelbegrepp som Àr centrala för Àmnet historia. Tre av dessa kommer studeras i denna uppsats dÀr syftet Àr att studera historiemedvetande samt de genetiska och genealogiska perspektiven i relation till lÀrares verklighet och de bÄda lÀroplanerna Lpf94 och Gy11. Dessa tre begrepp Àr dÀrmed uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter. Kvalitativa intervjuer har utförts för att söka svar pÄ uppsatsens frÄgestÀllningar och dÄ texter och intervjusvaren varit i behov av tolkning har den hermeneutiska metoden anvÀnts.Studien visar att begreppet historiemedvetande Àr mÄngtydigt och svÄrdefinierat, bÄde för lÀrare, teoretiker och forskare. En annan slutsats som kunde dras av studien visar att historieundervisningen Àr prÀglad av den kronologiska traditionen, vilket Àven kan benÀmnas som det genetiska perspektivet.

Detta arbete fokuserar pÄ bedömning i matematik sett ur ett lÀrarperspektiv. Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare och rektor pÄ samma skola beskriver hur bedömning i matematik utförs, detta för att studera om bedömningen Àr en pÄgÄende process integrerad i undervisningen. Jag studerar hur lÀrarna och rektorn beskriver undervisning, vilka bedömningsunderlag som anvÀnds och styrdokumentens funktion. Undersökningen har genomförts med kvalitativ metod genom att intervjua fem lÀrare och rektorn pÄ en skola i södra Sverige. Den teoretiska bakgrunden utgörs av det sociokulturella och behavioristiska perspektivet pÄ lÀrande.

BakgrundVa?rd av en patient inneba?r att skapa trygghet, mo?jliggo?ra social samvaro, skapa god kommunikation och empati, tillgodose basal hygien samt att motivera denne att fullfo?lja sin behandling. Omva?rdnad inneha?ller mentala, emotionella och fysiska komponenter. Omva?rdnad kra?ver da?rigenom emotionellt arbete som utfo?rs fo?r att reglera va?rdarens egna emotioner sa? att de blir la?mpliga fo?r en viss kontext eller i en viss situation.

Syftet med denna rapport var att undersöka vilka hinder som fanns dÄ en skola skulle försöka integrera tjugotalet elever i olika Äldrar som inte talar svenska i sin undervisning. Forskningen pÄ detta omrÄde Àr sparsam Àven om Franzén (2001), Wikström (1996) samt Skolverket i sina rapporter (2003, 2005) presenterat teorier om hur vÀgen in i den svenska skolan ser ut. Fyra perspektiv antogs och styrdokument, skolledning, lÀrare och en elev anvÀndes pÄ olika sÀtt för att informera om den pÄgÄende integrationsprocessen. Intervjuer och observationer av skolledning, lÀrare och elev pÄgick under fyra veckor i oktober Är 2006. Det visade sig att svÄrigheterna för eleverna att fÄ en fullgod undervisning, dvs.

Symboler har alltid varit en viktig del av matematik, dÀrför Àr det inte konstigt att kunskaperom symbolsprÄket behövs för att uppnÄ en full förstÄelse av Àmnet. Den hÀr studiensyftar dÀrför pÄ att utreda anvÀndningen av det symboliska sprÄket i den svenska gymnasialaundervisningen ur ett sprÄkvetenskapligt perspektiv. Empirin till det hÀr arbetetbestÄr av 52 elevlösningar till ett test i matematik samt transkribering av en parintervju.Det insamlade materialet har analyserats utifrÄn teorier om den metalingvistiska medvetenhetensamt symbolernas semiotiska och epistemologiska funktioner. Det matematiskasymbolsprÄkets roll i styrdokumenten har ocksÄ belysts i det hÀr arbetet. FrÄn elevernasfel i testet var det möjligt att ÄskÄdliggöra vikten av den metalingvistiska medvetenhetenoch den semiotiska medlingen i algebrainlÀrningen.

Uppsatsen bygger pÄ en empiriskt kvalitativ undersökning. I denna uppsats fokuserar vi pÄ fyra pedagogers syn pÄ historiemedvetande och deras Äsikt om hur skönlitteraturen kan pÄverka elevers historiemedvetande. Vi har genom intervjuer undersökt hur fyra pedagoger arbetar med skönlitteratur i historieundervisningen i Ärskurserna 3-5 samt vilket syfte de har med detta. Undersökningen har ocksÄ omfattat frÄgor om vilka fördelar respektive nackdelar pedagogerna ser med anvÀndandet av skönlitteratur och lÀromedel i historieundervisningen.Uppsatsen innehÄller en forskningsbakgrund dÀr vi tar upp olika forskares syn pÄ historiemedvetande, skönlitteratur i historieundervisningen samt vad styrdokumenten uttrycker kring Àmnet. Den empiriska undersökningen grundar sig pÄ en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer.

Syftet med denna studie Àr att ge en bild av hur lÀrare i svenska pÄ gymnasiet ser pÄ datorspel som texter inom Àmnet svenska. Inledningsvis har en enkÀtundersökning genomförts bland svensklÀrare pÄ gymnasiet i LuleÄ och Bodens kommuner, dÀrefter har kvalitativa intervjuer med tre lÀrare genomförts med enkÀtsvaren som grund för ett strategiskt urval. Resultaten visar att de studerade lÀrarna generellt sett har lÄg kunskapsnivÄ och fÄ erfarenheter av datorspelande. De vittnar dock om att spelandet Àr vanligt hos deras elever. Flera respondenter har aldrig kommit pÄ tanken att nyttja datorspel som text och hÀnvisar detta till brist pÄ engagemang och kunskap om spelen.

Studier visar att matematikundervisningen i skolan prÀglas av enskilt arbete utifrÄn lÀroböcker. Samtidigt framhÄller rapporter frÄn Skolverket samt styrdokumenten betydelsen av andra kvalitéer, sÄ som kommunikation och laborativa arbetsmetoder. Syftet med denna studie Àr att undersöka för och nackdelar med ett laborativt arbetssÀtt pÄ gymnasial nivÄ, med fokus pÄ kommunikationens betydelse i en aktivitet. Metoderna som anvÀnds vid studien Àr kvalitativa i form av observation och intervju. Studien omfattar en fallstudie dÀr fem grupper bestÄende av gymnasieelever studerats, varav en i huvudsak.

An increasing number of chemicals are being transported by ships along the Swedish coastline. Many of these chemicals may pose a threat to the environment. Accidents and spills are luckily rare, but nonetheless it is important to be prepared for a possible chemical spill. The Swedish Coast Guard is responsible for responding to chemical spills at sea, and has both equipment and trained personnel for the purpose. In order to prepare for a possible accident one also needs to know what is currently being transported at sea.

Detta examensarbete Àr en utvÀrdering av ett amerikanskt undervisningsmaterial inom naturvetenskap och teknik som hÀmtats till Sverige för att utprovas i svenska skolan. Projektet som förkortas STC, vilket stÄr för"Science and Technology for Children", drivs i Kungliga Vetenskapsakademin och Ingenjörsvetenskapsakademins regi.. Materialet bestÄr av 24 teman som Àr avsedda att anvÀndas i Är 1-6. Hittills har sex teman översatts till svenska och detta undervisningsmaterial utprovas i nÄgra av Linköpings kommuns skolor sedan hösten 1997.NÀr jag fick höra talas om att ett undervisningsmaterial hÀmtas till Sverige frÄn ett annat land, som har sina egna nationella styrdokument, vÀcktes mitt intresse för att jÀmföra hur materialets innehÄll stÀmmer överens med de svenska styrdokumenten. Huvudsyftet med detta arbete Àr att undersöka i hur stor utstrÀckning de mÄl som anges i de svenska kursplanerna för biologi, fysik, teknik och kemi i grundskolan, kan uppfyllas genom att anvÀnda detta amerikanska lÀromedel.

Syftet med studien har varit att ta reda pÄ hur textillÀrare upplever att den yttre miljön i textilslöjdsalen kan pÄverka den kreativa processen hos eleverna och hur slöjdsalen i sÄ fall kan utformas. Studien bygger pÄ intervjuer med fem textillÀrare som Àr eller har varit verksamma inom grundskolan i Àmnet textilslöjd.Det teoretiska forskningsperspektiv som studien utgÄr ifrÄn i huvudsak Àr den sociokulturella teorin som bygger pÄ Lev Vygotskijs tankar och forskning. Vidare har perspektiv frÄn ramfaktorteorin tagits i beaktande. Studien visar att alla de intervjuade textillÀrarna menar att ytorna i textilslöjdsalen, det vill sÀga bÄde golvytor, vÀggytor, bordsytor och förvaringsytor ska vara tillrÀckligt stora för att de ska kunna rymma de innehÄllsmÀssiga bestÄndsdelar som textillÀrarna anser behövs för att stimulera elevernas kreativitetsutveckling. TextillÀrarna menar att eleverna ska ha ordentligt med arbetsytor nÀr de arbetar och att elevernas pÄgÄende arbeten ska kunna förvaras i tillrÀckligt stora förvaringsutrymmen i textilslöjdsalen.

Syftet med detta arbete Àr att öka kunskapen om vad eleverna anser om det fria skolvalet och om valfriheten i skolan. Detta görs genom kvalitativa studier bland de elever pÄ grundskolans senare del, vilka gjort ett aktivt skolval. Som metod anvÀnds skriftliga öppna frÄgestÀllningar och djupintervjuer. Ur elevernas uppfyllda förvÀntningar eller besvikelser pÄ den valda skolan gjordes innebördsanalyser, vilka kunde kasta ljus över vad eleverna ansÄg vara viktigt i skolan i dag och i framtiden. Dessa synpunkter hade en stor överstÀmmelse med beskrivningen om skolan i vÄr senaste lÀroplan.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka lÀrarnas uppfattningar om betygsÀttning för pojkar och flickor i idrott och hÀlsa. Undersökningen Àr gjord pÄ intervjuer dÀr fem lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa har gett sin syn pÄ hur bedömningen kan ske bland de olika könen. I undersökningen anvÀndes en kvalitativ metod för att skapa en djupare förstÄelse av frÄgestÀllningarna. Semistrukturerad intervju anvÀndes som verktyg i undersökningen för att kunna besvara frÄgestÀllningarna. Underlaget motsvarar lÀrare som arbetar pÄ gymnasieskolor i södra Sverige.